Sedan invasion av Ukraina har fyra sanktionspaket riktats mot Ryssland, ovanpå de sanktioner som kvarstår från annekteringen av Krim 2014. I tisdags meddelade även EU planer på ett femte sanktionspaket som för första gången berör energisektorn.
Totalt är 877 personer och 62 företag/organisationer på sanktionslistan. Bland annat är sju ryska storbanker avstängda från det internationella kommunikationssystemet Swift, vilket gör deras internationella transaktioner betydligt krångligare att genomföra.
”Har pengar men kommer inte åt dem”
Utöver detta är mer än hälften av de ryska reserverna frysta på grund av förbudet mot transaktioner från EU och andra länder.
Dessa sanktioner mot banker och finanssektorn slår hårdast mot Ryssland, enligt Susanne Oxenstierna, forskningsledare på FOI.
– De mest anmärkningsvärda och tuffaste sanktionerna är att man har fryst centralbankens inkomster och konton utomlands. Och det ställer till mest problem. Man har pengar men kommer inte åt dem.
Påverkar ekonomin
Även USA har infört liknande sanktioner som EU. Landet har även tagit ett steg längre och förbjudit rysk olja, naturgaser och andra delar av den ryska energisektorn.
Sanktionerna påverkar den ryska ekonomin som man har förväntat sig, enligt Susanne Oxenstierna. Däremot betyder inte det att sanktionerna sätter press på Kreml.
– Ultimativt vill man att sanktionerna ska påverka Ryssland att sluta kriga i Ukraina och dit har man inte kommit än.
Mer att ta av
Trots flera olika sanktionspaket tror inte Susanne Oxenstierna att det kommer bli problem att ta till nya sanktioner i framtiden, utöver ett eventuellt femte sanktionspaket.
– Man kan göra det ytterligare svårt för den finansiella sektorn. Där finns det kvar att ta av. Man har inriktat in sig på banker som man tror är de mest centrala. Men det går att sanktionera fler banker. Jag ser det inte som att det tar slut utan det kommer alltid att finnas saker att sanktionera.
Ett eventuellt femte sanktionspaket – som för första gången berör energisektorn – visar på att EU tar det väldigt seriöst och diskuterar energisanktioner på EU nivå, menar Susanne Oxenstierna som understryker att sådana sanktioner skulle bita hårdast.
– Det är framför allt energisanktionera som finns kvar. Det är vad som skulle påverka rysk ekonomi mest. Oljan är en väldigt stor andel av inkomster för den federala budgeten och det skulle svida ordentligt om man skulle minska de inkomsterna.
Fakta: EU:s sanktioner
- EU har sedan ryska styrkor inledde invasionskriget i Ukraina den 24 februari presenterat fyra rundor av sanktioner mot Ryssland. De hamnar ovanpå redan befintliga sanktioner efter den ryska annekteringen av Krim 2014.
- Sanktionerna syftar till att försvåra Rysslands finansiering av Ukrainakriget och straffa den ryska politiska eliten för invasionen. De har bland annat riktats mot ryska företag, banker, president Vladimir Putin och rader av ryska oligarker och politiska beslutsfattare i Ryssland. Totalt handlar det om 877 personer och 62 företag/organisationer som förts upp på sanktionslistan.
- Det har även införts sanktioner mot export av nyckelkomponenter till rysk industri inom försvar, energi, telekom och flygteknik samtidigt som den ryska centralbankens tillgångar i västländer har frusits inne.
- Sju ryska banker (cirka 25 procent av den ryska finanssektorn) har även stängts av från det internationella kommunikationssystemet Swift, vilket gör deras internationella transaktioner betydligt krångligare att genomföra.
- Det har även införts EU-sanktioner mot ryska medier och diplomatiska sanktioner samt restriktioner för ekonomiska kontakter med de ryskstödda rebellgruppernas områden i östra Ukraina.
- EU har även riktat sanktioner mot grannlandet Belarus för landets inblandning i attacken mot Ukraina.
(TT)