Glas och glasföremål från småländska glasriket finns nästan i var mans hem. Men de gamla glasbruken har gett upphov till några av Sveriges mest förorenade platser.

Sveriges länsstyrelser har kartlagt 20.000 platser där det kan finnas föroreningar som är farliga för människa och miljö. Det är bland annat gamla fabriker, kemtvättar, bensinstationer och industrier av olika slag. Efter en genomgång av länsstyrelsens akuta objekt kan SVT konstatera att 10 av de 22 allra värsta platserna är glasbruk i Småland.

Långt över gränsvärdena

Förr fanns arsenik och giftiga tungmetaller som bly och kadmium i nästan allt glas. Och de stora mängder glaskross som blev över i glashyttorna, har i praktiken slängts rakt ut på backen.

Kring många glasbruk finns i dag deponier med tusentals kubikmeter glasrester som i över hundra år slängts ut och på flera orter har man mätt upp arsenikhalter i grundvattnet på 10, 25, eller till och med 200 gånger gränsvärdena.

Vid nedlagda Flygfors glasbruk i Nybro kommun finns en stor glasdeponi fortfarande fullt synlig bakom bruket. Den tror man innehåller ca 47 ton arsenik.

I Lessebo kommun ligger ett av de större och mer kända glasbruken, Kosta, som ägs av Kosta Boda. Där har man mätt upp halter av arsenik på 40 gånger mer än vad som anses kunna ge akut förgiftning om man får i sig lite jord. Sammanlagt räknar man med att det finns ungefär 28 ton arsenik i deponin och 16 ton i bruksmarken runt omkring Kosta glasbruk.

Gamla synder

I Lessebo kommun ligger också Bergdala glasbruk, som är ett av de få mindre bruken som fortfarande är i gång.

– Man hade produktionen här i hyttan, sen tog man en skottkärra och slängde ut resterna här i skogen, berättar Linda Olofsson som jobbar på Bergdala.

Resultatet av all glasdumpning är att det numera beräknas ligga ca 4 ton arsenik runt bruket.

I en skogsdunge bakom Bergdala bruk finns en liten skylt med texten ”Förbjudet område, förorenad mark” men det framgår ingenstans hur stort det farliga området är och de högsta värdena finns inte deponin vid skylten, utan i bruksmarken runtomkring. På området där det strömmar turister på sommaren har man hittat halter som ligger på över 100 gånger gränsvärdet.

Linda Olofsson tycker det är hemskt att bli påmind om dem gamla historiska synderna, men många vi möter vill släta över problemet.

– Frågan är om det ligger bra där det ligger, säger Magnus Carlsson som är glasblåsare i Bergdala.

”Arseniken en icke-fråga”

Monica Widnemark är socialdemokratiskt kommunalråd i Lessebo sedan 15 år, och har genom att köpa upp marken ett miljöansvar både vid Kosta och Bergdala glasbruk. När SVT möter henne kallar hon arseniken för en ”icke-fråga”.

– Vi kan aldrig sanera den ändå, så det är riskfritt att äga den, om jag uttrycker mig så.

Och talet om riskerna med arsenik avfärdar hon bestämt.

– Det finns ju ingenting som har hänt och ingen kan påvisa att det är farligt, säger Monica Widnemark.

Men på Länsstyrelsen i Kalmar finns det en genuin oro.

– Det finns ett 50-tal glasbruk i glasriket som behöver saneras, säger miljödirektören Tommy Hammar.

”Risk för akut förgiftning”

Att sanera ett enda bruk kan kosta både 50 och 100 miljoner. Det finns flera långsiktiga risker för miljö och människa, men också rent akuta risker. Mätningarna visar ojämna halter, men ibland extremt höga. På flera platser är halterna så höga att man talar om akut förgiftning om man får i sig några gram jord. En tappad glass på marken som man äter upp kan räcka.

– Ja så farligt är det, det handlar om så höga värden att det kan finnas ren livsfara för små barn, säger Sven Andersson som är miljöhandläggare på Länsstyrelsen i Kalmar..

Många glasblåsare beskriver hur de själva lekt bland glashögarna som barn. Och just de platser som märkts ut med varningsskyltar är spännande och ibland attraktiva lekplatser, säger Sven Andersson.

– Därför borde vi göra något åt det.

Klicka här för att komma till vår interaktiva karta över de akuta platserna.