Hur utbytestakten av de gamla kontaktledningsanläggningarna längs det svenska järnvägsnätet ska kunna öka behöver utredas, skriver Trafikverket i en rapport som publicerades förra året.
Flera experter och järnvägsaktörer som SVT pratat med menar dock att en del av svaret redan finns – i större användning av ny teknik.
– Det finns definitivt sätt att göra det här snabbare, säger Stefan Gustavsson, vd på det statliga bolaget Infranord, en av de största aktörerna inom järnvägsunderhåll i Sverige.
Snabbare reparationer – i Norge
Nyligen köpte Infranord in flera maskiner från en italiensk tillverkare som ska snabba på byten av kontaktledningsanläggningar. Maskinerna skulle kunna användas i Sverige, men ska användas i Norge.
– Förutsättningarna för den typen av investeringar är mer gynnsamma på den norska marknaden, säger Stefan Gustavsson.
Gustavsson anser att det behövs längre framförhållning för att aktörer ska våga satsa på den här typen av maskiner till projekten i Sverige.
– När vi inte har tillräckligt långsiktiga upphandlingsplaner är det svårt att motivera stora investeringar i nya maskiner.
Trafikverket menar att de har ändamålsenliga maskiner för vissa projekt, men att det behövs fler för att kunna öka utbytestakten. Myndigheten betonar också att de har en kontinuerlig dialog med branschen.
– Vi har flera branschsamarbeten där vi diskuterar hur vi bäst kan möta de kommande behoven, säger Jon Sundh, avdelningschef på Trafikverket.
Rekordsnabbt franskt tåg
Trafikverket har tidigare tittat på ett franskt specialtåg. Det byter ut stolpar och kontaktledningar fyra gånger snabbare än tidigare, mellan 500 och 750 meter per dygn. En annan fördel är att reparationsarbetet utförs på nätterna, vilket innebär att trafiken kan rulla som vanligt på dagarna.
– Tidigare i Frankrike gjorde vi precis som i Sverige: vi var tvungna att stänga av trafiken. Under tiden fick passagerarna åka buss, säger Yann Mangold, från det franska företaget Geismar, som utvecklat arbetsfordonet.
Trafikverket anser att det franska tåget är intressant, men för användning i Sverige måste det anpassas till svenska förhållanden.
– En typ av maskin kan inte lösa alla olika scenarier. Vad som avgör är; vad som ska bytas, de regionala förutsättningarna och hur produktionen planerats, säger Jon Sundh.
