Tinas bror Jörgen arbetade hela sitt liv som målare. Men de sista tio åren eskalerade hans alkoholberoende och han blev satt på det drogtoleranta lågtröskelboendet Rysseviken.
När Tina kliver in i rummet där Jörgen dog måste hon ha regnrock och handskar som skydd mot ohyran.
– Han var otroligt pedant. Att se att han avslutade sina dagar såhär gör fruktansvärt ont, säger Tina.
Ambulansen krävde sanering
I maj förra året hade Jörgen börjat må dåligt. Benen bar honom inte, berättar en av de andra boende. Jörgen larmade om att han behövde ambulans.
Ambulansen kom, och bedömningen gjordes att han behövde åka till sjukhus, men att läget inte var livshotande. Ambulansen krävde sanering och lämnade Jörgen kvar på boendet.
Han var svårt angripen av vägglöss. ”Det kryper av djur på kroppen” står det i ambulanspersonalens anteckning.
Men någon dusch och klädbyte blev det aldrig. Personal hade börjat försvinna från boendet då löner inte betalades ut från det konkurshotade företaget som drev Rysseviken.
Två dygn senare hittades Jörgen död på sitt rum. Om någon alls tittat till honom under de dygnen är okänt.
Se reportaget ”Lämnade att dö” på SVT Play
”Har följt rutiner”
Ansvariga i Region Stockholm säger att de följt rutinerna och hanterat Jörgen på ett adekvat sätt.
– När ambulansen lämnar Rysseviken så finns det en planering för att ta hand om den här personen och det blir tyvärr inte så. Man har följt rutiner men sedan så finns ju vägglöss med som en komplicerande faktor, säger Patrik Söderberg, chefsläkare på Region Stockholm.
Skulle vara ett alternativ till gatan
Till lågtröskelboenden kan kommuner skicka människor som socialtjänsten har svårt att hitta andra boenden åt. Där får man vara påtänd och full, men personal ska ändå garantera en trygg och bra miljö för alla.
Men Uppdrag granskning kan visa hur verkligheten kan vara allt annat än trygg.
Kommuner agerade inte på larmen från Rysseviken
Trots återkommande larm om misär på Rysseviken fortsatte kommuner att placera utsatta människor där. Under åren har flera dödsfall inträffat på boendet, men eftersom inga lex Sarah-anmälningar har gjorts så har ingen myndighet granskat dödsfallen.
Verksamhetsägaren har inte svarat på Uppdrag gransknings kontaktförsök.
Under förra året avvecklades verksamheten.
FAKTA: LÅGTRÖSKELBOENDET RYSSEVIKEN
Rysseviken i Haninge var fram till nedläggningen 2024 ett av Sveriges lågtröskelboenden.
På lågtröskelboenden finns ingen vård eller behandling och det råder ”drogtolerans” – människor får fortsätta missbruka.
I ungefär 15 år har olika kommuner placerat människor på Rysseviken. Många av dem har haft psykisk sjukdom och de har blivit kvar där i åratal, vissa har slutat sina liv på boendet.
Socialstyrelsen och IVO har dokumenterat att verksamheten inte följt lagkrav och att det rått misär, men skickat klagomålen till ansvarig ägare utan att använda möjligheten att stänga boendet.
SVT Nyheter Stockholm har tidigare granskat boendets missförhållanden men verksamheten har fått fortsätta bedrivas.
2019 sände Uppdrag granskning dokumentären ”Marikas kamp” och visade på smutsiga och misskötta hus där människor lämnades utan plan om att komma därifrån.
Förra året gick bolaget bakom Rysseviken i konkurs men boende blev kvar i lokalerna, lämnade utan personal.
Uppdrag granskning hittar via polisens händelserapportering information om att tolv människor, däribland Jörgen, hittats döda på själva boendet under åren sedan 2015, men ingen myndighet har granskat dödsfallen.