Genom multinationella penningförmedlare som Ria Money Transfer skickas flera miljarder kronor utomlands varje år. Nästan var fjärde av penningsförmedlarnas ombud kopplas till grov brottslighet, enligt polisen.

Uppdrag granskning har tidigare avslöjat hur enkelt det är för organiserad brottslighet att tvätta sina pengar via penningförmedlare och att Finansinspektionen inte kan kontrollera om ombuden är kriminella.

Nu kan vi visa vilken typ av personer som på Finansinspektionens underlag fått grönt ljus att slussa pengar.

En man tillhör det kriminella Märstanätverket, enligt polisens kartläggning. Samtidigt driver han penningförmedling som ombud för Ria Money transfer från en butik i Stockholmsområdet, med tillstånd hos Finansinspektionen.

En annan man driver två företag i Stockholm som bland annat sysslar med växling och penningöverföring till utlandet via Ria Money Transfer. År 2020 kommer första noteringen om ”underrättelser kopplat till radikalisering”.

Finansinspektionen: Inte lämpligt

Ombudet förekommer sen i två förundersökningar om misstänkt penningtvätt, när landsmän vid olika tillfällen och på svenska flygplatser grips med stora summor kontanter. Utredningarna leder inte till åtal.

År 2022 skärps polisens misstankar till att gälla ”kopplingar till terrorrelaterad verksamhet”, med en allmän beskrivning att det kan handla om våldsbejakande budskap eller olika former av stöd för främja terrorism.

– Vi tycker inte att det är lämpligt att sådana personer ägnar sig åt sådan här verksamhet, säger Malin Alpen, områdeschef Betalningar, Finansinspektionen.

Mitt under SVT:s granskning skickade Finansinspektionen en begäran om lagändring till regeringen för att få ökad befogenhet att kontrollera ombuden.

– Det är ett bra förslag. Vi har ju en föråldrad lagstiftning, säger finansmarknadsminister Niklas Wykman.

Bolaget RIA skriver i ett mejl att man fullt ut samarbetar med svenska myndigheter.