Varje år strömmar mångmiljardbelopp genom landets multinationella penningförmedlare, som Ria Money Transfer, Small World, Western Union och Moneygram. Samma lagar gäller för dem som för svenska banker när det gäller att förhindra penningtvätt. Men det finns stora brister.

Uppdrag granskning avslöjar att en stor andel av de undersökta ombuden bryter mot kraven i den svenska penningtvättslagen och medverkar till att skicka pengar utomlands anonymt.

– Det är allvarligt och förstärker Finanspolisens bild, ombuden utgör en hög risk för att utnyttjas för penningtvätt, säger Lena Palmklint, chef för Finanspolisen.

Polisens egen kartläggning av landets runt 1200 ombud visar att 23 % kan kopplas till grov brottslighet, i många fall penningtvätt. De finns i den svenska polisens register. Trots det får de tillstånd att ta emot och skicka pengar utomlands.

Finansinspektionen: ”Inte möjlighet att ta in den typen av information”

De stora penningförmedlarna får verka i Sverige på tillstånd de fått i andra EU-länder. Men det är på svenska Finansinspektionen man samlar in underlag till de utländska myndigheterna som ska bedöma och godkänna landets runt 1200 ombud.

Uppdrag gransknings kartläggning visar att Finansinspektionen varken har tillgång till belastnings- eller misstankeregistret när de inhämtar information. De ser inte om ombuden är kriminella.

– Den information som vi får ta in i den här typen av informationsinsamling är lagreglerad och i dagsläget så har vi inte möjlighet att ta in den typen av information, säger Malin Alpen, områdeschef Betalningar, Finansinspektionen.

Finansinspektionen har efter Uppdrag gransknings kartläggning skickat en begäran till regeringen om att ändra i lagen. Ria Money Transfer och Small World hävdar till SVT att de har strikta riktlinjer för att säkerställa att alla lagar följs. Moneygram och Western Union har inte svarat på Uppdrag gransknings frågor.