Granskning

Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video
Se när SVT:s reporter testar gängens metod att tvätta pengar. Foto: SVT

Avslöjar: Här tvättas gängens kontanter – SVT testar de kriminellas metod

Uppdaterad
Publicerad
Uppdrag granskning ·

Här kopierar Uppdrag granskning – med dold kamera – de kriminellas metod att tvätta pengar.

Resultatet avslöjar hur lätt det är för den organiserade brottsligheten att göra svarta pengar vita. Upplägget möjliggörs av att ombuden för de två undersökta internationella penningförmedlarna bryter mot lagen.

– Det får inte gå till så här. Det är en väldigt viktig granskning ni gör, säger finansmarknadsministern Niklas Wykman.

Genom multinationella penningförmedlare som Ria Money Transfer och Small World skickas flera miljarder kronor utomlands varje år. En del misstänks komma från den organiserade brottsligheten.

Uppdrag granskning gav sig därför ut på en resa i Sverige, med kontanter och dold kamera i bagaget. Uppdraget var enkelt: Kopiera de kriminellas sätt att tvätta pengar. I strid med den svenska penningtvättslagstiftningen försökte teamet skicka pengar anonymt.

Se reportaget ”Cashen” på SVT Play

Finanspolisen: Hög risk för finansiering av terrorism

I takt med att de svenska storbankerna slutat hantera kontanter över disk har de internationella penningförmedlarna fått en allt större betydelse när de gäller att skicka pengar utomlands. I Sverige finns det runt 1200 ombud som tar emot både kontanter och kort för att skicka pengar utomlands. Och risken för att ombuden utnyttjas av, eller samarbetar med, den organiserade brottsligheten för att tvätta pengar är stor.

– Vi konstaterar att det är en hög risk inom den här sektorn att nyttjas för penningtvätt och finansiering av terrorism, säger Lena Palmklint, chef Finanspolisen.

Ria Money Transfer och Small World hävdar till SVT att de har strikta riktlinjer för att säkerställa att alla lagar följs.

Kartläggningen gjordes i sju svenska städer, inklusive Malmö, Stockholm och Göteborg.

Av de 27 undersökta ombuden, för Ria Money Transfer och Small World, vägrade 15 att genomföra anonyma transaktioner, medan 12 genomförde dem. Uppdrag granskning bröt inte mot lagen eftersom reportern aldrig utgav sig för att vara någon annan.

Så gick kartläggningen till

Att de internationella penningförmedlarna, Western Union, Moneygram, Ria Money Transfer och Small World utnyttjas av den organiserade brottsligheten för att tvätta pengar är känt av polisen sedan länge. Nationella operativa avdelningen (NOA) släppte i maj 2021 en rapport som visade att 23 % av landets 1200 ombud gick att kopplade till grov brottslighet, bland annat penningtvätt.

Uppdrag granskning ville undersöka om de internationella penningförmedlarna tagit larmrapporten på allvar. Teamet beslöt sig för att kopiera de kriminellas arbetsmetoder och skicka pengar utomlands anonymt, vilket skulle bryta mot de mest grundläggande reglerna mot penningtvätt.

Efter att ha gått igenom flera hundra kända rättsfall beslutade sig teamet för att undersöka Ria Money Transfer och Small World. Två internationella bolag med många ombud runt om i Sverige.

Upplägget var enkelt, SVT:s reportrar skulle skicka pengar anonymt utan att själva begå brott (till exempel att använda falsk legitimation eller utge sig för att vara någon annan). Med dold kamera försökte teamet skicka mellan 10 000 och 20 000 kronor varje gång i kontanter (vilket är en förhöjd risk för penningtvätt eftersom kontanter inte går att spåra). Mottagarna fanns i riskländer, som Turkiet och Kenya. Reportern skulle också försöka skicka pengarna i någon annan persons namn – vilket borde få ombuden att reagera på att det kunde röra sig om penningtvätt.

Sammantaget fanns det flera riskfaktorer som gjorde att en genomförd transaktion bryter mot penningtvättslagen.

Ria Money Transfer och Small World hävdar till SVT att de har strikta riktlinjer för att säkerställa att alla lagar följs. Moneygram och Western Union har inte svarat på Uppdrag gransknings frågor.

Relaterat

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.