Claes-Göran Höglund ägnar stora delar av sin vakna tid åt att sitta vid köksbordet och titta på sin döde sons facebooksida. Foto: SVT

Claes-Göran sörjer sin döde son

Uppdaterad
Publicerad
Uppdrag granskning ·

Datorn på köksbordet står på.

Från skärmen hörs skratt och rop. Men han på filmen lever inte längre. Claes-Görans son är en av alla ungdomar i Grums som förlorat sitt liv, mitt i ett utanförskap.

Johan Höglund var 20 år när han dog i november 2013. Enligt den rättsmedicinska undersökningen hade han alkohol och narkotikaklassade preparat i kroppen när han dog. Johan var född och uppvuxen i Grums, och han gick arbetslös.

Hans far, Claes-Göran Höglund ägnar stora delar av sin vakna tid åt att sitta vid köksbordet och titta på sin döde sons facebooksida. Pappan berättar att Johan precis hade skaffat en egen lägenhet innan han dog, men att han ändå kände hopplöshet över att vara sysslolös och bara gå hemma på dagarna.

UG – Leva och dö i Grums

– Han fick ångest och kände sig inte behövd. Och jag förstår honom. Han fick ju panik för att han inte hade något att göra och inte fick någon hjälp och stöd. Han försökte på alla vis men det gick ju inte, säger Claes-Göran Höglund.

Räddade självmordsbenägen man

Grums sticker ut i statistiken när det gäller antalet anmälda drograttfyllor. Och arbetslösheten i kommunen är dubbelt så hög som i resten av Sverige, hos 20- till 24-åringar. Och även i självmordsstatistiken sticker Grums ut. Claes-Göran Höglunds son dog inte genom ett självmord, men har befunnit sig nära människor som försökt ta sitt liv.

– Det var ju en som skulle ta livet av sig och hoppa från ett tak. Då räddade Johan honom från att hoppa. Han lirkade med honom så att han inte gjorde hoppet.

Reporter: Hur kommer det sig att alla man pratar med i Grums känner ngn människa som tagit livet av sig?

– Det är väl att det är så nära inpå. Och det kommer bli fler. Det är jag helt övertygad om. Man ser på ungdomarna att de inte mår bra.

När Claes-Göran säger att fler unga människor snart kommer dö i Grums så anar nog inte hur rätt han ska få. Bara två veckor senare visar det sig att en 24-årig kille dör av en misstänkt överdos, och Grums hamnar i sorg igen.

Reporter: När tänker du mest på Johan?

– Det är kvällar när en går och lägger sig och väntar på att dörren skall öppnas och han skall komma in. Det är i stort sett hela tiden. Det är ofattbart.

Reporter: Vad skall man göra med ett samhälle som Grums?

– Ja jag vet inte. Jag har faktiskt inget svar på det. Det har nog gått för långt så det inte går att göra något.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.

UG – Leva och dö i Grums

Mer i ämnet