Bakgrunden är den senaste tidens kritik och signaler från ägarna, enligt bolaget.
”Vi tar avstånd från alla kränkningar av mänskliga rättigheter och vill skicka en tydlig signal om att vi tagit till oss kritiken och är beredda att göra det vi kan för att stödja strävan mot ett öppnare samhälle i alla de länder vi finns”, skriver telejättens ordförande Anders Narvinger i ett pressmeddelande.
Handlingsprogrammet omfattar bland annat samarbeten med externa experter på mänskliga rättigheter och ”initiativ till dialog” med myndigheterna i de berörda länderna.
Finansmarknadsminister Peter Norman har informerats om de planerade åtgärderna.
”Jag uppfattar vår dialog som konstruktiv, men inser samtidigt att vi sannolikt kommer att behöva göra ännu mer för att vi ska kunna återvinna omvärldens förtroende för hur vi hanterar ansvarsfrågorna i länder med diktatur, eller demokratiutmaningar”, skriver Narvinger.
Debatten om Teliasoneras verksamhet i länder som Azerbajdzjan och Uzbekistan och, indirekt, i Vitryssland blossade upp efter förra veckans reportage i SVT:s Uppdrag granskning. Programmet beskrev hur oppositionella i olika länder avlyssnas och övervakas via Teliasoneras nät.
Teliasonera har försvarat sig genom att hävda att bolaget måste följa lokala lagar i alla länder när det gäller avlyssning.
– Det kan uppstå konflikt mellan de där lagarna och mänskliga rättigheter. Och då har samhället, det vill säga vi allihopa, ett problem. Jag tror att en enskild telekomoperatör har väldigt svårt att ta ett ledarskap i den problematiken, sade vd:n Lars Nyberg till TT i samband med förra veckans delårsrapport.
Text: TT och Uppdrag granskning