Large Tax Payer Office, Kathmandu.
Salikram Acharya, chefstjänsteman skattemyndigheten:
Come! Let’s move then! Shall we start from the top?
Här inne någonstans pågår en dragkamp – om stora pengar. Mellan ett ett fattigt land på Himalayas sydsluttning. Och ett multinationellt företag med svenska staten som största ägare.
Här i Nepal har svenska Telia bedrivit en lönsam verksamhet. Men nu är Nepal ett avslutat kapitel för Telia.
Vi går runt på Telias kontor i Solna.
Johan Dennelind, vd Telia:
Vi är då på vårt nya kontor, där vi flyttade in i juni. Och där har vi ungefär 4 000 anställda. Där vi går nu är på plan 7. Här är öppet för kunder, partners, leverantörer. Och ja...
Reporter:
Är allt det här ert?
Johan Dennelind:
Allt det här är vårt. Vi är nu på sjuan. Det går upp till plan 15.
Reporter:
Tycker du att du lyckades göra en responsible exit?
Johan Dennelind:
Som helhet tycker jag att vi gjort ett ansvarsfullt utträde, som vi uttrycker oss då. Vi har tagit det ansvar vi tycker att vi bör ta och ska ta i en utträdesfas. Och sedan tycker jag att det är viktigt att prata om vad Ncell faktiskt har bidragit med i Nepal under åtta års tid. Skapat tusentals arbeten både direkt och indirekt, bidragit till Nepals ekonomi.
När Telia efter åtta år lämnade Nepal var det en del av en stor strategiomläggning att lämna problemländerna i Asien.
Johan Dennelind:
Och då har vi som ansvar att lämna de här länderna på ett ansvarsfullt sätt. Och Nepal var först ut. Där vi tycker att vi gjort en ansvarsfull exit.
Reporter:
Vad har du mer att visa här?
Johan Dennelind:
Ja, vi har inte så mycket mer att visa här... vi kan gå... vi kan gå hit bort...
Reporter:
Men är du säker på att ni har lämnat Nepal?
Johan Dennelind:
Vi har inte försökt att lämna Nepal. Vi har lämnat Nepal. Vi har avslutat den affären.
Om Thapa, journalist
Reporter:
But I just to make it clear... The Telia issue with the tax, how big is that in Nepal? Is it a big issue?
Om Thapa:
It is a big issue. That’s why there is a campaign ”No tax, no Ncell”- campaign. All people, all of the politicians, journalists all people are involved in this issue. Three parliament committée voted about the tax issue.
Telias försäljning av Ncell är den största företagsaffären i sitt slag i Nepals historia.
Om Thapa är journalist och VD för Bizmandu – en online-tidning som rapporterat mycket om Telias affärer och som noggrant följer frågan om försäljningen av Ncell.
Om Thapa:
I’m following telecom business since 10 years. I followed Telia’s entry in Nepal then Telia’s exit and other telecom business. I regularly follow this transaction and these telecom operations. And I know a little bit about tax issues that is why we following this issue. And in this issue we find very huge money losing Nepal government.
Telias satsningar på nya marknader i Asien tog fart i början på 2000-talet.
Nyhetsuppläsare:
TeliaSonera köper kontrollposter i två asiatiska mobiloperatörer. En i Nepal och en i Kambodja. Affären är ett steg i TeliaSoneras strategi att expandera på tillväxtmarknader.
I Nepal gick dåvarande TeliaSonera in 2008 med köpet av det som skulle bli Ncell.
Speakerröst:
It is you who has encouraged us to be here, Ncell – here for Nepal. A part of the TeliaSonera Group.
Det var lönsamma tillväxtmarknader. Men också riskfyllt. Ofta handlade det om diktaturer och korrupta regimer som man måste samarbeta med. Satsningen i Asien kom att slå tillbaka mot Telia.
Rapport:
”God kväll och välkomna till Rapport. Ja, Teliasonera har betalat 2,2 miljarder kronor till ett litet brevlådeföretag i Skatteparadiset Gibraltar. Bolaget kontrolleras av en ung kvinna som har mycket nära kontakter till dottern till Uzbekistans diktator.”
Lars Nyberg, vd TeliaSonera
Reporter:
Kommer du att avgå?
Lars Nyberg:
Nej, jag kommer inte att avgå.
Men VD Lars Nyberg tvingas avgå. Och en mututredning pågår fortfarande efter Telias affärer i Uzbekistan. Beslut togs om att lämna hela Asien. Först ut var Nepal och här lovade man ett ansvarsfullt utträde. Men här har bilden av det goda företaget nu förändrats.
Om Thapa visar rapporteringen på datorn. Brända Ncell-master.
Om Thapa:
I don’t think this one is real. This one is real. This one is real. This one. First I think this one. Completely destroyed. This one. And they burned ... Cables are burned. Cable are burned. They burned boxes.
Maoistiska extremister har förstört Ncell-anläggningar på flera håll i landet.
Om Thapa:
Cables are burned. Four people destroyed the Ncell tower.
Reporter:
Why did they do it?
Om Thapa:
Last year in Nepal Telia sold Ncell to Axiata. And in Nepalese media we carried so many story regarding our tax rights and in Nepal the issue of capital gain tax. We raised questions and people think that Ncell is evading tax. And people think that, in social media there is a campaign. ”No tax No Cell”-campaign. Angry people are deserted Ncell-Simcard, Deserted to call in Ncell, and some extremist go to burn down towers, base stations.
Reporter:
To protest against Ncell?
Om Thapa:
Against Ncell yes.
Det nya etiska Telia skulle göra en ansvarsfull exit. Men jag får höra om hur Telias ledning här smet ut från landet för att undkomma myndigheterna. När skattemyndigheten här först får höra om att Telia ska sälja Ncell kallar man till sig Ncells vd.
De vill att han svarar på frågor om skatt i samband med försäljningen. De skriver också att han kan bli personligen betalningsansvarig, och påpekar att åtgärder kommer vidtas om han inte infinner sig. VD:n dyker inte upp, och i tidningarna rapporteras att han riskerar åtal. ”Former Ncell CEO could face prosecution”. Det tycks trots allt finnas något oavslutat i affärerna mellan Telia och Nepal. Det här är aktivister i kampanjen ”No tax – no Ncell”. Ingen skatt – inget Ncell.
Reporter:
And you usually sit down like this? Just with chairs here?
Efter att det blev känt att Telia inte vill betala skatt för försäljningen så började man samlas på den här bakgården.
Subhash Adhikary, arkitekt:
We started with the social media. For example, he announced that he is not going to use… not going to call Ncell or take call from Ncell numbers. And some like minded people, we sat down and started with the campaign that we are not going to use or make calls to Ncell anymore.
Reporter:
Was this the first meeting?
Subhash Adhikary:
Yeah. I think first or second.
De bojkottar Ncell så länge man inte betalar skatt för försäljningen.
Reporter:
So you even boycott incoming calls?
Subhash Adhikary:
Yeah, absolutely.
Reporter:
But isn’t extreme though to even boycott incoming phone calls?
Subhash Adhikary:
It is difficult. Especially for me it is very difficult because I got lot of people in the business sector who use Ncell. So what I use to do at the latest days after may then I not answer the call and call them back. So I pay my provider money to make call to them.
Reporter:
That is so much you feel for this issue.
Det här är bakgrunden till konflikten om Telia och skatten. En komplicerad bolagsstruktur med svenska moderbolaget längst upp, och Ncell i Nepal längst ner.
Från Sverige en lång kedja bolag – till Holland – och till ett bolag som Telia äger tillsammans med den kazakiska investmentgruppen Visor. Detta bolag äger i sin tur ett bolag i Norge – som i sin tur äger ett bolag registrerat i St Kitts and Nevis i Västindien – Reynolds holding. Det är detta bolag som sedan kontrollerar Ncell i Nepal.
Enligt nepalesisk lag måste det dessutom finnas en lokal ägare. Han äger 20 procent på pappret – men kontrolleras av Telia.
Struktur Telia – Reynolds hiolding – Ncell.
Ramesh Koirala, hjärtkirurg:
But what these companies in countries like Nepal and other poor countries. In these countries they make some off-shore companies that means the company is not being registered here. The company is being registered somewhere in a tax haven, some Caribbean countries where the tax is exempted if they do their business outside of the country.
Det handlar om totalt över 10 miljarder kronor som Telia får när man säljer Ncell.
Sammanställning ur mejl från Telia.
Men man anser inte att man ska betala någon reavinstskatt. När Telia lämnar Nepal så är det Reynolds Holding registrerat i Västindien som man säljer. Inte ett bolag registrerat i Nepal. Köparen är malaysiska mobiljätten Axiata. Och pengarna går till Telias bolag registrerat i Norge. Ett land med dubbelbeskattningsavtal med Nepal, vilket gör att OM någon skatt ska betalas så är det där, enligt Telia.
Ramesh Koirala, hjärtkirurg:
What we feel is that for Nepal that money is, that means how much tax they want to pay, that money is very big money for a country as Nepal. We are only thinking if we get that much money then where we are standing this greenery would be better, our houses would be better. We could probably 1 000 – 2 000 schools. And maybe two – three hospitals. And that is big money. We say not cheated but we are hurted.
Reporter:
Kolla här... Ser du det här schemat?
Johan Dennelind:
Japp.
Reporter:
Vad tänker du när du ser det?
Johan Dennelind:
En komplex ägarstruktur, många bolag, tänker jag.
Reporter:
Skatteplanering?
Johan Dennelind:
… Eh... så långt kan jag inte gå då, men jag kan säga att det är en komplex ägarstruktur. Och jag vill poängtera att den här fanns på plats 2013 när jag tog över, och...
Reporter:
Är det viktigt att säga?
Johan Dennelind:
Det är viktigt att förstå. Anledningen till att det bolaget fanns i Norge, det var det enda bolaget i… enda landet vid tillfället som hade dubbelbeskattningsavtal med Nepal, så det … det kan man gissa sig till att det var därför som ett bolag la sig i Norge.
Reporter:
För då riskerar man inte att betala skatt i Nepal då?
Johan Dennelind:
Då riskerar man inte att dubbelbeskattas. Det är viktigt att påpeka.
Under många år har Ncell gjort stora vinster på verksamheten i Nepal. Men ett problem för dem har varit att man inte fått föra ut vinsterna ur landet. Totalt över 2 miljarder kronor har samlats i kassan när Telia säljer Ncell. Telias VD Johan Dennelind skriver därför ett brev direkt till Nepals premiärminister. Han ber om ett möte så snart som möjligt.
Brevet från Telia:s VD Johan Dennelind till premiärminister K P Sharma Oi den 21 december 2015. ”We are greatful for your support”
Johan Dennelind:
Ja, det var ett speciellt möte på många sätt, men (skratt) rent logistiskt med tidsmässigt och lite press så. Men jag kommer ihåg väldigt väl, och det var, han noterade vad vi hade att säga.
Reporter:
Men ni fick aldrig ut några vinstmedel?
Johan Dennelind:
Nej. (skakar på huvudet)
Reporter:
Så de blev kvar i kassan?
Johan Dennelind:
Det är riktigt.
Reporter:
Och en del av affären?
Johan Dennelind:
Det är riktigt.
För Telias del handlar det om 1,8 miljarder kronor. Om pengarna plockats ut som utdelning hade Telia fått betala skatt för dem.
Johan Dennelind:
Ja då hade ju varit bättre då för Nepal om de hade fått 10 % withholding tax. Än att inte få någon skatt alls.
Reporter:
Och nu när ni plockar ut dem i den här affären...
Johan Dennelind:
Mm.
Reporter:
... så blir det just ingen skatt alls.
Johan Dennelind:
Precis.
Reporter:
Vad tänker du om det?
Johan Dennelind:
Nej, jag tänker ingenting om det (skratt) alltså vi. Du kan ju inte ifrågasätta våra motiv eftersom jag har kämpat för att få utdelningen och inte får den.
Frågan om reavinstskatten är idag en het politisk fråga i Nepal. Men än så länge har Telia inte betalat något.
Johan Dennelind:
Det är klart att en sån här stor transaktion förmodligen den största som någonsin gjorts i Nepal, drar till sig massa uppmärksamhet. Och då kommer det många personer med olika agendor. Och i de här länderna som du själv sa, med hög korruption så finns det risk för att det inte har lagstöd.
Reporter:
Men menar du att de jag pratat med är korrupta?
Johan Dennelind:
Jag säger inte att de är korrupta. Jag säger att ett system i Nepal som ligger högt på korruptionsindex, så finns det stor risk för att det blir påtryckningar på den privata sektorn att dela med sig. Och det gör inte vi. Vi har sagt nej till det så många gånger. Och det enda sättet, jag har jobbat i Asien, Afrika och... nu här... man måste lära sig att säga nej. Inte en gång, två gånger, tre gånger, fyra gånger, ju fler gånger du säger nej, till slut förstår... de som är ute efter att förskansa sig på tillgångar de kommer att förstå att vi menar allvar.
Kampanjen ”No tax no Ncell” och kritiska parlamentariker har satt press på Telias tidigare dotterbolag att betala skatt.
Subhash Adhikary:
So from the streets, like the ground here, the campaign entered into the parliament.
Reporter:
So you had an impact?
Subhash Adhikary:
Yes. Absolutely.
Reporter:
From the here on the grass…
Subhash Adhikary:
Yes, up to the parliament.
Vi besöker Nepals hälsovårdsminister. På ministeriet – utanför hans kontor – väntar många på att få ett möte med ministern. Deras ärenden varierar. En del är sjuka och har av olika anledningar inte råd att betala för vården. Det här är deras sista halmstrå.
Gagan Thapa, hälsovårdsminister
Reporter:
You seem to be av very busy man? A lot of people are coming here to ask for help?
Gagan Thapa:
Yes... I’m coming from discussions with my senior staff. There we are struggling to manage the resource gap as we are facing shortage of doctors in much of the rural areas. At the finance ministry I believe they also like to support us. But they have not been able to. As there is kind of shortage of resource.
Reporter:
Money?
Gagan Thapa:
Money, yes. So if there is money. The first thing at this point of time I can send doctors to rural areas. And those people would get service. And I’m not talking about huge amount of money. It is a small amount.
Även han är med i kampanjen för att Ncell – och Telia – ska betala skatt.
Gagan Thapa:
People were happy to be the customers of Ncell. It was the company that was loved by people. And I, as a customer, as a person I felt very betrayed.
Reporter:
You felt betrayed?
Gagan Thapa:
Yes, of course. We are welcoming foreign direct investment, we want more companies to come to Nepal. We want to facilitate. We want to make more atmosphere for them. But not at the cost of our right.
Kampanjen och frågan om skatten har skadat Telias och Ncells varumärke här i Nepal.
Gagan Thapa:
The value of the brand. The trust, it is not there. It is not the same. I know about one literature festival it was previously sponsored by Ncell. This year for some reason the approached me and I said why do you don’t go to Ncell. Because your literature festival I so well-known with that banner. And then the reply was; it is not about resources, is not about money, even if they double and triple the amount. We don’t want to get associated with Ncell. This is how people now are taking the name and the brand.
Reporter:
They say that they consulted experts and they did a very thorough investigation before they sold Ncell, so they are sure that are not supposed to pay taxes in Nepal.
Gagan Thapa:
I don’t think so.
Reporter:
Of course. But are you sure that you are right?
Gagan Thapa:
Yeah!
Reporter:
How can you be sure?
Gagan Thapa:
We also consulted with a number of experts here. We have a number of open forum discussions.
Vad säger egentligen lagen om var skatten ska betalas?
Om Thapa:
Var, svart grind?
Journalistkollega:
Där borta, där den svarta grinden. Från där… Det vita är hans anfaders hus, jag har hört. Framför det ligger hans hus.
Om Thapa:
Okej!
Vi ska träffa några av dem som skrev lagen – alla tidigare högt uppsatta tjänstemän på Nepals finansdepartement.
Bidhyadhar Mallik, fd finanssekreterare:
My role was as a bureau chief of the department, to steer the process to seek the support of the international experts.
Han var med och skrev lagen och har reagerat på Telias agerande.
Bidhyadhar Mallik:
I was surprised. That should not have been their stand. Why they should pay taxes in Nepal is because, they invested here, there is an intangible asset called license on the monopoly market in Nepal.
Han förklarar att skatten ska betalas i det land där tillgångarna finns – det vill säga i Nepal.
Bidhyadhar Mallik:
Yeah, that’s again pretty clear. If tax of capital gain on profit are always paid, I think, in any country by someone who makes the profit or someone who has done the transaction.
Vi har kommit fram till Rameshwor Khanal. Han arbetade på Nepals finansdepartement i 16 år.
Rameshwor Khanal, fd finanssekreterare:
In our case if the asset on which the profit has been earned is located in Nepal, no matter where the company is located, if the substantial interest on the asset is here in Nepal then it is subject to tax and that is our law.
Nepals inkomstskattelag är från 2002 – och kom till med hjälp av Internationella Valutafonden, IMF. Det står att skatteplikten gäller även utländska intressen med ”affärsverksamhet eller investeringar som genererar inkomst i Nepal ”.
Lagtext ur Nepals skattelag från 2002.
Vi ska nu träffa en före detta regeringstjänsteman som arbetade fram lagstiftningen med hjälp av Internationella valutafonden.
Bimal Koirala, fd statssekreterare:
In that time I was financial secretary and we thought that we should draft the income tax law so that we could tap all income sources and bring into tax net. And IMF (International Monetary Fund) also helped us in drafting tax law and our tax law is one of the most modern tax law.
Reporter:
This company-structure is interesting...
Jag ber honom titta på Telias ägarstruktur.
Bimal Koirala:
The question is where did they do their business? They did their business here in Nepal.
Reporter:
Do you think that they should pay tax for that deal?
Bimal Koirala:
Yeah. For sure. I mean there is no way other than paying taxes to the country. Telia invested in Nepal, they raised their business here they enhanced their share value here and everything they transacted here and there is no point in not paying taxes here.
Reporter:
Du ska få se här... Vad tror du det här är för någonting? Det kan du säkert lista ut...
Johan Dennelind:
Jaa... det står någonting om… ”by any non-resident person from employment, business ... income source in Nepal”. Ja, det är väl någonting från, nån skattemyndighet eller någon ”law commission.. governments of Nepal”...
Reporter:
Det är deras skattelag...
Johan Dennelind:
Ok.
Reporter:
Det jag tänker att det står här att om man haft sin inkomst i Nepal vilket ni haft… så ska man också skatta där.
Johan Dennelind:
Jag vet inte vilka du har pratat med jag kan bara referera till de dialoger vi har haft och de personer som jag har pratat med. Och vår bedömning efter de diskussionerna är att det utgår ingen skatt på den typ av transaktion som sker på tillgångar utanför landet. Vi har ju sålt aktier i det här bolaget i Norge.
Reporter:
Det är ju Ncell ni säljer...
Johan Dennelind:
Ja, så kan man ju säga, men man vi måste ju uttrycka oss enligt det som är fakta och det som är lagstöd i det här fallet. Den tillgång som vi faktiskt säljer utanför Nepal det är aktierna i bolaget. Och så ska man ju titta på skatten på de aktierna, har vi gjort någon vinst på de aktierna, då ska vi betala skatt på det. I det här fallet kan jag ju tillägga också, vi har inte gjort nån vinst på Nepalaffären. Vår Nepalhistoria är plus minus noll.
Telia hänvisar till att man haft stora kostnader, bland annat har man investerat över sju miljarder i mobilnät och licenser. Och att när alla kostnader har dragits av så blev det ingen vinst när man sålde Ncell.
Johan Dennelind:
Vi har stoppat in drygt... runt tio miljarder kronor har vi stoppat in i Nepal, och vi har fått ut runt tio miljarder kronor, plus minus noll. Det är vår summa summarum Nepal. Och det är vi väldigt tydliga med externt också. Det är en plusminusnollaffär Nepal.
Reporter:
Ni skattar inte i Nepal för att ni ska skatta i Norge Och i Norge kommer ni inte betala någon skatt för att ni gick plusminusnoll.
Johan Dennelind:
I Norge... så utgår det ingen vinst på reavinstbeskattning. Det är ingen reavinstbeskattning på försäljning av aktier. Om det hade funnits det så hade det varit plus minus noll. Det är det jag säger.
Och med det har Telia lämnat Nepal bakom sig.
Rameshwor Khanal:
In a simple sentence it really hurts me. As part of the team drafting this law, I know the spirit of the law. And if someone is knowingly want to cheat/deceive and at the same time claiming that we did all kind of honest operations in Nepal. That is something that really hurts me. It shouldn’t be coming from a company of that TeliaSonera having operation, operations in Europe and so many countries.
Reporter:
In the end the costs were bigger than the gain so they didn’t make a profit from the sales...
Bimal Koirala:
Well, they should show their account clearly. Their transaction here is not transparent. You know I expect from a company like Telia to be transparent in their business. If they had not made profit they should have said publicly: ”Hey, look. This is my balance sheet”. They didn’t do that.
Reporter:
They haven’t explained anything?
Bimal Koirala:
No, no. Not at all. Not educating the Nepali taxpayers, Nepali citizens.
Reporter:
And what do you think about that?
Bimal Koirala:
That’s not fair. Fair for a company like Telia. It lost it’s credibility here in Nepal.
Frågan om skatten har också kommit upp i Sveriges riksdag, eftersom staten är Telias största ägare. Näringsminister Mikael Damberg svarade att Telia har meddelat honom att de gjort en ”korrekt bedömning” efter en ”gedigen analys”. Han förklarar att han utgår från att Telia gör rätt för sig i alla länder.
Large Tax Payer Office, Kathmandu. Men här på Nepals skattemyndighet håller man inte med. I april förra året skrev man ett brev till Telia. Telia fick sju dagar på sig att lämna in en skattedeklaration. Någon deklaration har fortfarande inte kommit.
Salikram Acharya, chefstjänsteman skattemyndigheten:
Banking and finance sector. They’re looking at banking and finance sectors tax payers, inside this room.
Salikram Acharya:
Hurry up! Hurry up! I have no time!
Reporter:
And Telia?
Salikram Acharya:
I’ll show you.
Reporter:
Namaste.
Vi ska få träffa högsta chefen här på Large Tax Payers’s Office, ett skattekontor för större företag.
Reporter:
So.
Shova Kanta Poudel:
Please, please sit down. Would you like tea, coffee?
Reporter:
Yeah, some chai if it is possible.
Han vill helst inte låta sig intervjuas framför kameran.
Om Thapa:
(nepali) Hur som helst gärna visa dem i Sverige att vårt ditt kontor i Nepal är inte så dålig.
Shova Kanta Poudel:
Okej, okej!
Om Thapa:
Please!
Shova kanta Poudel, chef på Large Taxpayer´s Office:
My name is Shova Kanta Poudel and I’m a chief tax administrator in this office. And this is the LTO Large tax payer´s office. And this office is looking on all the multinational companies and all the large tax payers.
Reporter:
And what do you say about Telia and Ncell? Should Telia pay capital gain tax?
Shova Kanta Poudel:
You know until Telia…..Telia didn’t pay capital gain tax until now. We are imposed to take capital tax to Telia.
Reporter:
You are imposed to do that. They should pay tax?
Shova Kanta Poudel:
Yes, they should pay tax.
Reporter:
But they don’t want to?
Shova Kanta Poudel:
They don’t want to pay the capital gain tax.
Reporter:
So what are you going to do?
Shova Kanta Poudel:
Now we are going to... it is under the investigation process now we are hiring a tax specialist and a lawyer and then going to investigate. Now it is under investigation this is a matter of investigation so I’m not able to give information about investigation matter. It is going to investigation. And government should take action to Telia to impose the capital gain tax.
Chefen här säger alltså att om Telia inte betalar skatt så blir det en fråga för Nepals regering.
Shova Kanta Poudel:
This is our process.
Reporter:
And how could you collect money if Telia says no?
Shova Kanta Poudel:
We are taking action through the ministry of foreign affairs and we have a relation to Swedish government. And government to government bilateral talk and then we impose to collect the capital gain tax.
Reporter:
So if Telia says no then in the end you will contact the Swedish government?
Shova Kanta Poudel:
Yeah. This is our process. I’ll inform to my department. The department of Inland Revenue and then the department of ministry. And the ministry of finance, minister of foreign affairs. Minister of foreign affairs has a very good connection to the Swedish government. Then we impose and collect capital gain tax.
Jag visar honom Telias företagsstruktur.
Reporter:
You know they want to pay tax in Norway, not in Nepal.
Shova Kanta Poudel:
No, no, no, no. My information officer give more information about… I think this is tax planning. My officer information officer Mr Salikram give more detail information about this matter. And provision of income tax act and provision of our regulation. And provision of how to collect the tax about it. Okay. You will meet my information officer give detailed information about this I think it is tax planning and I think it is a tax avoidance.
Shova Kanta Poudel:
Wait a minute. Just a minute.
Intervjun avbryts plötsligt.
Shova Kanta Poudel:
Sorry I haven’t sufficient time. I have another meeting, I’m going to attend another meeting in the money laundry department. In the money laundry department. So my friend mr Salikram and Mr Gopal they are chief tax officers, they give you more information. (tar en slurk chai)
Reporter:
He knows the details?
Shova Kanta Poudel:
He knows the details.
Jag ska nu få träffa hans medarbetare. Bland dem den tjänsteman som nu har frågan om Telias skatt på sitt bord. (Gopal Ghimire och Shova Kant Poudel pratar nepalesiska med varandra.)
Reporter:
Okej. Nice to meet you. Namaste! Well, could I...
Shova Kanta Poudel:
Mr Salikram...
Reporter:
We met downstairs... But you have the Ncell case on your table? You are investigating the tax issue?
Gopal Ghimire, skattetjänsteman, ansvarig för Ncell:
Yeah.
Reporter:
And is it very clear that Telia pay capital gain tax?
Gopal Ghimire:
Yeah. They have to pay the tax.
Reporter:
But have you heard anything from Telia?
Gopal Ghimire:
No.
Shova Kanta Poudel:
(röst) Letter...
Gopal Ghimire:
No written document from the TeliaSonera.
Reporter:
So Telia hasn’t done anything?
Gopal Ghimire:
No.
Det enda svar Telia har gett är att de inte ska betala någon reavinstskatt eftersom de inte anser att de sålt några tillgångar i NEPAL. Det bolag de sålde – och som äger Ncell – är ju Reynolds Holding – registrerat i Västindien.
Reporter:
It’s two principles, it seems...
Gopal Ghimire:
But they have to say by their documents why they refuse.
Reporter:
They haven’t shown any documents, or?
Gopal Ghimire:
No. I haven’t got any document.
I sitt svar till skattemyndigheten påminner Telia om att företaget visat sitt stöd för det nepalesiska samhället, bland annat genom en donation på 1 miljon dollar till premiärministerns egen katastroffond efter jordbävningarna.
Gopal Ghimire:
Yeah. That is another part. The social sector and other. We appreciate partner, but a tax is tax should be governed by our tax act.
Salikram Acharya:
In this way we collect at least some money to develop our country. To provide social services, build hospitals, to build schools, to build roads, etcetera etcetera. Collecting tax from you can say Ncell or any other company are important in this sense.
Det är oklart hur mycket den nepalesiska skattemyndigheten kan komma att kräva av Telia. De har ju inte fått någon deklaration. Enligt en beräkning handlar det om drygt en miljard kronor inklusive straffavgifter. Men det kan också bli mångdubbelt mer. Jag träffar källor här i Kathmandu, som vill vara anonyma. De ger mig tillgång till dokument som jag går igenom med hjälp av journalisten Om Thapa.
Om Thapa:
Ncell, Reynolds Holding, Telia Sonera Norway department, they are claiming that…
Dokumenten visar hur Telia – enligt källorna – undervärderat mellanskillnaden mellan vad man köpte Ncell för och vad man fick när man sålde. Skatten på vinsten landar enligt denna beräkning på över 2 miljarder. Med straffavgifter hamnar notan då på över 4 miljarder kronor. Frågan är hur rimligt ett sådant krav är. Men det är denna siffra som den nepalesiska skattemyndigheten tidigare har räknat med, förklarar mina källor.
Salikram Acharya, chefstjänsteman skattemyndigheten:
Telia, Telia...
Till slut kommer vi fram till rummet där den kontroversiella skattefrågan utreds.
Salikram Acharya:
Their office is here but now they are in the field. Right now they are not in the office, because they have other business.Salikram Acharya:
It is complex not difficult. But it is a complex case.
Reporter:
Telia tells me that they have paid a lot of tax. Tax on profits. They became the largest tax payer in Nepal two years in a row?
Salikram Acharya:
Yes of course. That is another case. They paid income tax. Even we recognize it is the largest tax payer and we were kind of satisfied to them, that is another case. But it does not mean after that responsibility is finished? Once you receive that appreciation you became the largest taxpayer and then your responsibility is finished, does it mean that? Do you think so? NO!
Reporter:
Återigen det här med responsible exit, ansvarsfull exit, eller utträde... Skattekontoret riktade sig till den som var representant för Ncell.
Johan Dennelind:
Jo.
Reporter:
Och han dök inte upp trots… påminnelser, utan han försvann... är det en responsible exit.
Johan Dennelind:
Ja, det är en responsible exit.
Reporter:
Det står ju ändå lite i kontrast till att man lämnar ett land på ett ansvarsfullt sätt om VD:n då tvingas smita ifrån landet...
Johan Dennelind:
Vi... jag tror att… man får lyfta den här frågan bortom en person vid ett tillfälle. Om du frågar mig om vi har gjort en ansvarsfull exit så svarar jag ja på den. För att vi har stått upp för rätt och fel hela vägen. Att det blir kontroversiellt? Absolut. Det kan det... det kan det få bli, och det får det gärna bli, och den diskussionen har vi gärna. Men påtryckningar, det ger vi inte efter för. Det här är en påtryckning. Hade de fått honom, tagit in honom, hade det blivit ännu svårare, ännu mer påtryckningar. Vi vill inte hamna i en sån situation. Därför så åkte han ut ur landet.
Frågan om skatten har dragit ut på tiden.
Ncell har satts under press och en del av skatten har betalats genom den nya ägaren Axiata.
Skattemyndigheten håller fortfarande på att utreda hur mycket skatt de anser att säljaren Telia ska betala. Under tiden pressas Ncell – och köparen Axiata – av politiker i Nepals parlament att betala RESTEN av skatten. Hotet är annars att inte ge företaget någon 4G-licens.
Reporter:
Här är Ncells huvudkontor i Kathmandu och vi hade gärna velat komma in här och träffa ledningen och fråga dem vad de tycker om den här skattehistorien, om de vill betala någon mer skatt. Men tyvärr så ger de oss ingen intervju. De hänvisar i mejl till huvudägaren i Malaysia, Axiata. Och vi får ta och ringa dit istället.
Ncells nya VD – Axiatas representant – har i intervjuer sagt att det är Telia – säljaren – som ska betala. Vad säger Axiata? ”Ncell won’t pay capital gain tax on behalf of Telia.”
Skylt: Saffura Chinniah, kommunikationsavdelningen Axiata
Reporter:
So you agree on his position?
Saffura Chinniah:
Of course, we agree on his position. That pretty much also represents Axiata because he is the Axiata-representative in Nepal.
Reporter:
Axiata vill ju att Telia ska betala skatt...
Johan Dennelind:
Eh... vilken skatt?
Reporter:
För försäljningen...
Johan Dennelind:
(skakar på huvudet) Nej?
Reporter:
Har du inte hört...
Johan Dennelind:
Finns ingen sån… finns inga såna krav. Finns inga såna påståenden.
Reporter:
Okej. Låt mig visa då... det är en artikel här va... (tar fram) honom känner du säkert igen. Simon Perkins... (Visar artikeln.)
Johan Dennelind:
När vi såg det här blev vi väldigt upprörda. Vi tog kontakt direkt med Axiata och ville ha en del förtydliganden. Och det har vi fått. De tar avstånd från det här.
Reporter:
Ja, ja, så det är en väldigt känslig affär.
Johan Dennelind:
Nja, men vi reagerar naturligtvis starkt på saker som inte är rätt. I det här fallet så är det ju fel. Då måste vi reagera.
Reporter:
Ja, ja. Ni tycker att det är fel. Han säger att han tycker det är rätt. Att ni ska…
Johan Dennelind:
Jo, men vad han tycker är oväsentligt i frågan. För han är VD:n i Ncell. Vad som är viktigt är vad Axiata som ägare, för nu är vi inne på vad Axiata och vi har för relation. Och då har de sagt till oss att: det där är fel. Det finns inga krav mot Telia. Det finns ingen sån diskussion.
Reporter:
Jag hade kontakt med deras kommunikationsavdelning.
Johan Dennelind:
Mm...
Reporter:
... och då sade de, när jag frågade, ja det är klart att det är vår linje också.
Johan Dennelind:
Då har de ändrat sig, kan jag säga...
För att visa detta får jag ta del av Axiatas svar. Där står att OM någon skatt ska betalas så är det SÄLJAREN som ska betala, och att det är myndigheternas sak att avgöra, med hänsyn till gällande lag. Men, skriver de, de kan inte ha någon åsikt om något krav på Telia.
Vakt:
Good morning!
Reporter:
Oh. Namaste!
Det är uppenbarligen en känslig fråga vem som ska betala om Nepal kommer med ett skattekrav. Ncell vill inte uttala sig när jag frågar.
Vakt:
Holiday.
Reporter:
Holiday? Okay. Do you have some telephone number?
Och Saffura Chinniah, på Axiatas kommunikationsavdelning, mejlar mig senare och meddelar att inte heller hon har mandat att uttala sig, att hennes åsikter är personliga och inte speglar Axiata-ledningens. Hon hänvisar till samma uttalande som Telia fått. Jag får ingen annan intervju. Ncell har, enligt journalisten Om Thapa, beslutat om en bojkott mot hans tidning Bizmandu på grund av all rapportering i skattefrågan.
Om Thapa:
First they pulled out our advertisement at that time.
Reporter:
Why did they pull their advertisment from Bizmandu?
Om Thapa:
Because we are critical to them about tax issues. We talk to a lot of people we go through the documents.
Han förklarar för mig att han utsattes för ytterligare påtryckningar för att sluta skriva om Ncell och skattefrågan.
Om Thapa:
And even they offered us, if you stop writing about Ncell issue then we can help to increase your company. The local partners friend offered us.
Vi har vänt oss till Ncell för att få en kommentar till de här uppgifterna, och en kontakt till den lokala partnern, men utan att få något svar. Flera av de politiker och före detta tjänstemän jag träffar här i Kathmandu talar om ett fult spel i samband med affären.
Rameshwor Khanal, fd finanssekreterare:
These people, the Axiata-people were going to different politician leaders who had the influence. And... I cannot name people but people from the government told me and also told different media people that they were under pressure, last year, from different leaders that this deal has to be looked into “softly”.
Reporter:
Looked into “softly”?
Rameshwor Khanal:
Law can never be soft or hard on any one. Law is law. Why should someone outside the government be asking government officials to look softly in favor of Axiata.
Reporter:
What you are saying is that one part of the deal, Axiata, did Telia a service by meeting politicians and putting pressures on officials and to keep the capital gain tax away from the deal.
Rameshwor Khanal:
YES!
Köparen malaysiska Axiata ska ha kontaktat ledande politiker och tjänstemän för att vare sig Telia eller de själva ska behöva skatta för försäljningen av Ncell.
Reporter:
Are you sure that Axiata went to politicians?
Bimal Koirala:
Yeah, yeah.
Reporter:
And how can you be sure?
Bimal Koirala:
Well, everybody knows. It’s clear as water. (skratt)
Reporter:
You have heard it directly or... from direct sources?
Bimal Koirala:
Yeah, well, I heard it from the voice of many politicians. And even the goverment, some government staff that I (??) I told them frankly in public that ”you are corrupt”.
Saffura Chinniah, kommunikationsavdelningen Axiata:
No, we would not be able to comment on that.
Reporter:
Is it true or not?
Saffura Chinniah:
We would not be able to comment. If you want you could send me your questions and I could officially reply to you, and basically pretty much say that we are not able to comment on this kind of speculation and rumour mongering.
Men i Nepals parlament kräver finanskommittén att frågan om försäljningen av Ncell utreds av anti-korruptionsmyndigheten.
Reporter:
I wonder if you can say something about if you investigate Telia somehow?
Jibraj Koirala, talesperson korruptionsmyndigheten CIAA:
I don’t know what’s happening exactly but I’m out of my office...
Jag får inte heller senare svar på min fråga. Men jag får tillgång till en inspelning där talespersonen inför en journalist bekräftar att det faktiskt pågår en utredning.
Jibraj Koirala:
(nepali) Ja, angående Ncell fick vi direktiv att vidta åtgärder, och det är under process.
Det är oklart vilka oegentligheter som skall utredas. Men finanskommitten har bland annat talat om att värdet på Ncell undervärderats för att undgå skatt. Kommittén kräver att både säljaren och köparen utreds. Det vill säga – Telia och Axiata.
Jibraj Koirala:
(nepali) Det är utredning, inte granskning… rörande brevet från finanskommittén.
Johan Dennelind:
Okej. Mer än vad jag visste, men... det tycker jag är bra i så fall, att vi får klarhet, ifall det finns några frågetecken så ska de ju redas ut.
Reporter:
Så du är inte bekymrad över det?
Johan Dennelind:
Nej.
Många av de Ncell-kritiker jag träffar här förklarar att det saknas en politisk vilja hos flera höga politiker och tjänstemän att verkligen kräva in skatt.
Reporter:
Does it lack political will to make it happen?
Gagan Thapa:
I’m a minister in government so it not be politically correct but unfortunately I have to admit the lack of political will.
Reporter:
And that is controversial to say since you are the minister?
Gagan Thapa:
Yes, because there is a number of things I mean… as a coalition government and also the people in government has different priorities they have their own perspective.
Finansministern – maoisten Krishna Bahadur Mahara är en av dem som anklagas för att sakna den politiska viljan att få in skatten. Nästan ett år har gått sedan affären utan att någon reavinstskatt har kunnat krävas in, trots att skattemyndigheten anser att Telia ska betala. Jag har fått höra att han inte vill ha frågor om skatten. Jag väntar tillsammans med finansministerns rådgivare. Så kommer han till slut.
Krishna Bahadur Mahara, finansminister:
Reporter:
They say that they don’t want to pay any taxes. That is an issue in
Sweden. What do you think about that?
Krishna Bahadur Mahara:
I have… principially I can say to you In the policy not in the details in the law. So my duty is only to take taxes. Whether it is Telia or AXIATA is not up to me.
Reporter:
So the message to Telia is Axiata are going to be paying taxes for the deal Nepal?
Krishna Bahadur Mahara:
Yes, they must give tax here.
Reporter:
They must pay tax...
Krishna Bahadur Mahara:
Yes. They don’t have any chances to block it.
Reporter:
Because Telia says that they don’t need to pay tax.
Krishna Bahadur Mahara:
No. Suppose that I’m selling my house to you, you buy my house. Then you give to me money to my house. So the government has the policy debt. If I get some money too. I will give the government the capital gain tax. This is the provision of our law. This is the provision of law.
Reporter:
So the message to Telia is that they have to pay taxes?
Krishna Bahadur Mahara:
Not to complaint. Some percents will be Telia, many percents will be Axiata. Both will give. Okay.
Reporter:
Okay thank you.
Krishna Bahadur Mahara:
On my side I very strongly say, please give the tax.
Rådgivaren:
They have to pay tax.
Reporter:
They have to pay tax. So Nepal is not finished with Telia. Okay. Thank you.
Johan Dennelind:
Från vår sida så är det en affär som är avslutad, där det inte finns oss veterligen några utestående frågor.
Hur det blir i slutändan med skatten är inte klart än – och inte vem som i så fall ska betala. Telia anser att man lämnat Nepal. Men uppenbarligen har inte Nepal lämnat Telia bakom sig.
Salikram Acharya:
Last but not least this is my office.
Reporter:
This is your office?
Salikram Acharya:
Yes (skratt). This is the service section. Due date is approaching for the final tax detail submission for previous fiscal year.
Här på skattemyndigheten väntar man nu på att årets deklarationer ska in. Och man hoppas ännu på att Telia så småningom ska redovisa sina transaktioner och betala skatt för försäljningen av Ncell.
Salikram Acharya:
This section do the business relating to the collection. The real money is collected to the bank. We don’t accept cash here. The money goes to the bank. Only receipts collected here.
Reporter:
And you hope to see the receipt from Telia paying tax?
Salikram Acharya:
Yes, it’s possible...