För att vi ska bli mindre fossilberoende behövs så kallade innovationsmetaller. Det handlar bland annat om mineraler som används i elbilar, vindkraftverk och solpaneler.
I dag producerar EU totalt tre procent av världens metaller, men använder 25 procent. I framtiden kommer det att behövas allt från koppar och järn – till sällsynta jordartsmetaller samt vanadin, kobolt, nickel och grafit.
Det säger Erika Ingvald, enhetschef vid Sveriges geologiska undersökning, SGU.
– Sverige har ett enormt ansvar. Dels eftersom vi faktiskt har den typ av geologi som gör att vi har sådana fyndigheter. Dels för att vi är en gruvnation med all den kunskapen som vi har. Sedan har vi naturligtvis också ett ansvar som brukare av alla de här metallerna, säger hon och fortsätter:
– Det känns inte särskilt bekvämt att min mobiltelefon innehåller metaller som mycket rimligt kan ha utvunnits av barn. Och det gäller inte bara mig, det gäller varenda svensk som har en smartphone, tv, eller någon annan elektronisk sak.
“En halv till en gruva”
I Sverige har bolag och aktörer tillstånd att undersöka markerna i jakt på metaller och mineraler på drygt 600 olika platser, enligt myndigheten Bergsstaten som ger ut tillstånden.
Minst en tredjedel av dem är utländska, visar en kartläggning som Uppdrag granskning gjort tillsammans med SVT:s lokala nyhetsredaktioner.
Men trots att Sverige har en rik berggrund som lockar företag att prospektera kan drömmen sluta vid sökandet. Det är sällan som en gruva faktiskt öppnar, enligt Bergsstaten.
– Vi har 600 gällande undersökningstillstånd just nu i Sverige. Men om vi säger utifrån de 600 rent teoretiskt skulle det kanske bli en halv till en gruva, säger bergmästaren Åsa Persson.
Tjänar pengar utan gruvor
I dag finns inga gruvor eller dagbrott där innovationsmetallerna utvinns. Bolagen går dock inte tomhänta, visar SVT:s kartläggning. Det är möjligt att tjäna stora pengar utan att ett enda gram har plockats upp ur marken.
• I Skinnskatteberg i Västmanland letar det amerikanska prospekteringsbolaget EMX Royalty Corporation efter både guld, silver och kobolt. Deras affärsidé är bland annat att prospektera på olika platser i världen för att sedan sälja tillstånd vidare till andra bolag som får driva gruvan. Förra året delade ledningen på motsvarande 52 miljoner kronor. Eric Jensen, exploateringschef på bolaget, försvarar utdelningarna med att de tar stora risker och att sannolikheten att lyckas är små.
• Även ledningen i det australiensiska bolaget Talga har gjort stora förtjänster. Bolaget letar sedan 2012 efter grafit i Norrbotten. På åtta år har ledningen tjänat totalt 47 miljoner kronor. Mest har vd:n Mark Thompson fått – närmare 30 miljoner kronor. Thompson säger till Uppdrag granskning att det verkar som att aktieägarna som röstar om utdelningarna har velat behålla ledningen och att det är vanligt för industrin i sådana här skeden.
• I Skåne har företaget Scandivanadium fått tillstånd att söka efter vanadin. Trots att de bara hunnit provborra på en av elva platser har de tillsammans tjänat omkring 2 miljoner kronor och ytterligare 4 miljoner kronor i optioner. Nästan hälften, 2,6 miljoner kronor har gått till vd:n David Minchin. I ett mejl förklarar han att 68 procent av hans ersättning förra året bestod av optioner.