Varje år smugglar den organiserade brottsligheten mångmiljardbelopp i kontanter över gränserna. Det handlar dels om att investera i ny brottslighet, som att köpa nya narkotikapartier. Dels om att tvätta pengar, vilket många gånger är enklare att göra utomlands. Det är tullens uppgift att stoppa smugglingen – eftersom kontanterna måste passera Sveriges gränser.

När Uppdrag granskning följer tullens arbete på plats på Arlanda avslöjas brister i lagstiftningen. Flera kontroller leder till misstankar om penningtvätt. Men tullen saknar egna befogenheter att utreda penningtvätt och är beroende av polisen för att ingripa. Vid det här tillfället kan polisen inte bistå.

– Det är frustrerande att veta att det här kanske är pengar som kommer från narkotikahandel som ska föras ut ur landet och sen tvättas – och så får vi släppa det, säger tullaren Olivia.

”Det behövs politiska beslut”

Det är också möjligt för vem som helst att föra ut obegränsade mängder kontanter utan anmälan om man reser inom EU. Trots att tullarna på Arlanda vet att mycket kriminella pengar går till destinationer som Spanien och Holland.

– Det behövs politiska beslut, säger tullens gruppchef Adam.

Danmark har satsat på att slå mot kontantsmugglingen. Här ska alla belopp över 10 000 euro anmälas – även för resande inom EU. Myndigheterna övervakar också hur mycket danska kronor som köps tillbaka. Den kontrollen har avslöjat hur mycket som egentligen smugglas och har lett till att bankerna inte längre vill köpa tillbaka kontanter från utlandet på grund av risken för penningtvätt.

I Sverige finns inte ett sådant system. Det saknas lagar och samordning mellan myndigheter.

– Vi behöver ha en myndighet som ansvarar för att ha kontrollen över våra kontanter och vad som rör sig över gränserna, säger Lena Palmklint, chef Finanspolisen.