Mannen i 20-årsåldern har flera domar i bagaget, som grovt vapenbrott, rån, narkotikabrott och flera fall av misshandel. 

Han får 17 varningar under sin tid på Kumla. Den villkorliga frigivningen skjuts upp, men i juli 2019 släpps han till slut villkorligt ur fängelset

Det kommande halvåret kommer han att missköta kontakterna med frivården och begå en lång rad brott. Men det dröjer innan den villkorliga frigivningen påverkas. 

Knivhugger en annan man

Under hösten grips han gång på gång av polisen. Han får strafföreläggande och böter – som han inte betalar. Efter förhör släpps han på nytt. Två gånger omhändertas han på grund av att han misskött kontakterna med frivården. Han får en varning, men det hindrar inte hans brottslighet.

Fyra månader efter att han lämnat Kumlaanstalten grips han med cannabis, blir förhörd och misstänkt för att ha gjort inbrott i skolor och stulit datorer. 

Återigen släpps han. Tre dagar senare knivhugger han en annan man i Tensta i nordvästra Stockholm – och grips.

Sammanlagt har han släppts och gripits åtta gånger under sex veckor samtidigt som han avtjänar sin villkorliga frigivning. Efter ett halvår i frihet döms han till ett års fängelse.

17 polisanmälts i fängelset

Uppdrag granskning har gått igenom fall där unga män mellan 18 och 24 år blivit villkorligt frigivna från Kumla mellan 2017 och 2019. 

Det visar det sig att 30 av 42 har begått brott under den villkorliga frigivningen.

– Det är alltid med tristess vi ser en intagen som vi har satsat på, som lovat att han nu går till ett laglydigt liv. Att se honom återkomma till anstalten är inte särskilt uppmuntrande för en kriminalvårdare eller kriminalvårdschef, säger Jacques Mwepu, chef vid Kumlaanstalten. 

17 av de 42 har dessutom polisanmälts under anstaltsvistelsen, ofta flera gånger, bland annat för våld och hot mot medintagna eller kriminalvårdare. Men händelser som kan vara brott får inte räknas som misskötsamhet, och påverkar inte den villkorliga frigivningen.

Hur känner du för det att ni släpper ut människor som har begått brott på din anstalt? Ni släpper ut dem fast de är misstänkta för nya brott. 

– Jag tycker att principen om icke dubbel bestraffning ska gälla fortfarande, säger Jacques Mwepu. 

”Måste hanteras av rättsväsendet”

I Norge, Finland och Danmark kan risken för ett återfall i brott stoppa en villkorlig frigivning – men inte i Sverige.

En klient hos frivården kan dessutom bli misstänkt och till och med erkänna brott utan att den villkorliga frigivningen dras in. Det är först om man bryter mot frivårdens regler och inte kommer på möten som det kan få konsekvenser.

– Det är ju naturligtvis fruktansvärt att man utsätter andra för våld. Det gäller ju alla brott som har ett brottsoffer, så att säga. Samtidigt kan vi inte vidta åtgärder enbart av det skälet att man misstänks för ny brottslighet, säger Henrik Svärd, frivårdschef Mälardalen. 

Om man tas för grov olovlig körning till exempel och erkänner, eller om man tas med en kniv som man bär utan att ha rätt till det, eller om man tas med knark på sig, det är väl misskötsamhet? Är inte det tillräckligt för att ni ska agera? 

– Nej, det är ju den typen av misskötsamhet som måste hanteras av rättsväsendet – vi har inga förutsättningar att utdela straff. Om det däremot är kombinerat med att man missköter sig på annat sätt i relationen till oss att man inte kommer på sina besök att man inte uppfyller de villkor som kanske är uppställda i övrigt för övervakningen, det ska vi agera på, säger Henrik Svärd.

Reportaget ”Villkorligt frigiven” finns att se på SVT Play.