Polisutredningen visar att ”Hassan” kört in i den andra bilen i 180 kilometer i timmen. När polisen kommer fram möts de av bilar som är rejält skadade.
LÄS MER: Se intervjuerna med “Hassan” och Irena som överlevde kraschen
– Jag tog mig in via passagerarsidan i den här bilen och såg då den här föraren sitta fastklämd. Men jag märkte ganska snart att han inte längre var med oss, säger Fredrik Marklund, en av poliserna som var först på plats.
Föraren i bilen, en 47-årig man, avlider. Kvar lämnas hans partner Irena och parets två barn.
”Det är ju vi som skadas”
När polisen kommer fram förstår de snart att den som orsakat dödskraschen är ”Hassan”. Han är vid tiden villkorligt frigiven från ett fängelsestraff för rån, stöld och häleri. Han har en lång brottskarriär bakom sig trots att han är 20 år och är ökänd hos polisen för sina biljakter.
– Vad är det för mening att låsa in folk och sedan kunna släppa ut dem igen när de inte får den hjälp de egentligen behöver? Det är ju vi som skadas, vi vanliga människor som är här ute, säger Irena.
”Hassan” säger till Uppdrag granskning att han känner ånger för det som hänt. Han heter egentligen något annat.
Spela klippet för att se polisens egna bilder från kvällen som slutade i dödskraschen.
Reportaget ”Villkorligt frigiven” finns att se på SVT Play.
FAKTA: Villkorlig frigivning
Den som avtjänat två tredjedelar av sitt fängelsestraff ska bli villkorligt frigiven, om det inte finns synnerliga skäl.
I länder som Norge, Danmark och Finland kan en villkorlig frigivning skjutas upp på grund av risken för återfall i brott – men inte i Sverige. Den möjligheten fanns fram till 1999 men togs då bort.
2016 tillsatte regeringen en särskild utredare med uppdrag att utreda frågan på nytt. Utredningen ansåg att om man lät risken för återfall i brott påverka den villkorliga frigivningen skulle det leda till att man bröt mot principen om likabehandling – och en lagändring uteblev.
Den 1 juli 2020 trädde ny lagstiftning i kraft som innebar en strängare övervakning av de som fått villkorlig frigivning. Även inne på fängelserna höjs kraven, och från och med 1 maj 2021 måste den intagne delta i studier, arbete eller behandlingsprogram för att inte riskera att få sin villkorliga frigivning uppskjuten.
Varken misstankar om brott inne i fängelset eller under en villkorlig frigivning kommer leda till att den dras in.