På en film ur en av polisens utredningar kan man se en stulen sportbil som far fram på motorvägen i över 200 kilometer i timmen. Den kör vid flera tillfällen rakt mot trafiken och tvingar polisbilar att väja undan.
I bilen sitter Hassan. Han är 15 år och har stulit bilen. Detta är inte första gången han bryter mot lagen, och det är långt ifrån den sista.
Som tonåring har han i flera år varit ett ärende hos socialtjänsten. I en personutredning har han själv berättat att han rånade första gången när han var 12 år, misshandlade när han var 14.
”Med åren har det eskalerat”
I dag är Hassan 19 år och sitter i fängelse. Han avtjänar ett straff på två och ett halvt år för bland annat rån. Med så kallad två tredjedelsfrigivning inräknat blir det totalt ett år och åtta månader.
Uppdrag granskning tar kontakt med honom för att få höra hans tankar om varför hans liv ser ut som det gör – han tackar till slut ja till en intervju.
—Jag förstår att om du är kriminell så kommer det någon gång ske att du sitter i fängelse och min tur var nu.
Du har begått brott länge, ända sedan du var nio-tio år va?
— Ja, det stämmer. Det är såklart inte så seriöst vid den åldern, men det ledde till en del problem. Det var snatterier och cykelstölder och massa sådana grejer när man var i tioårsåldern. Med åren har det eskalerat. Men jag blev ju placerad på ungdomshem, eller SiS-hem, där jag träffade andra kriminella. Då blev de mina förebilder och jag ville göra som dem.
Från 2015 fram till i dag har Hassan varit misstänkt för 221 brott, enligt polisen. Det är mer än vad många livsstilskriminella samlar på sig under ett helt liv.
— Frustrationen har varit stor runt just den här individen över hela regionen. Hos socialtjänst, hos polisen, säkerligen hos Åklagarmyndigheten också. Vad gör vi? frågar sig Magnus Nilsson, kommunpolis i Järfälla utanför Stockholm.
Magnus Nilsson har själv gripit Hassan med en stulen bil. Men han släpptes efter förhör.
— Han är ungdom och han blir inte frihetsberövad, det återgår då till någon form av vård i socialtjänstens omsorg. Så tillbaka till där han befann sig innan. Det kan ju vara vård i hemmet, och det kan man ju diskutera hur effektivt det är, säger Magnus Nilsson.
Unga ska inte låsas in
Upp till 18 års ålder krävs synnerliga skäl för att anhålla eller häkta en person. Det handlar om väldigt grova brott som exempelvis grovt rån. Ungdomar ska få vård – inte bli inlåsta, är tanken. Det gäller också socialtjänstens åtgärder.
— Det finns forskning på att långa institutionsplaceringar som ju är att bli inlåst, också på SiS-institution, inte är bra för barn och ungas utveckling, säger Annika Öquist, enhetschef vid Socialstyrelsen som tar fram föreskrifter till kommunernas socialtjänster.
Men vad har då gjorts för att stoppa en ung person som inte visar några tecken på att avbryta sin kriminella framfart?
Uppdrag granskning har följt i Hassans fotspår för att få en bild av hans liv, hans brottslighet – och hur myndigheterna har hanterat det.
Det tar sin början i Blackeberg, nordvästra Stockholm.
Här växer Hassan upp med sin mamma och syskon. Han har svårigheter i skolan och dras in i kriminella kretsar, går det att läsa i socialtjänstens handlingar.
“Du har andra drömmar som liten”
När han är 12 år vänder sig mamman till socialtjänsten. Hon säger att sonen är aggressiv och nervös, hon är orolig att han ingår i kriminella gäng. Hassan omhändertas enligt lagen om vård av unga, LVU, och omplaceras mellan flera institutioner och jourhem under tiden som kommer.
— Jag ville bli pilot, fotbollsproffs, massa olika grejer. Inget av det slog in, du har andra drömmar som liten. När du är i en förort, där de du har som förebilder är kriminella, jag menar vad ska du göra?
Hassan grips när han är i 14-årsåldern efter en biljakt. Polisen skriver till socialtjänsten att de ”känner en mycket stor oro för honom”, att han ”behöver mycket stöd för att inte fortsätta sin kriminella bana”.
Han omplaceras från mamman efter att han misstänkts för rån, olaga hot, misshandel, övergrepp i rättssak, stöld och försök till utpressning. Han skickas till ett ungdomshem i Enköping, men rymmer och placeras hemma hos sin mamma igen.
Efter att Hassan blivit misstänkt för flera brott ansöker socialtjänsten om en placering på statligt ungdomshem, ett så kallat SiS-hem. I väntan på plats är han fortsatt placerad i hemmet. Polisen varnar socialtjänsten för att Hassan är ”oerhört brottsaktiv”.
Placeras på ett statligt ungdomshem
Snart utspelar sig biljakten där Hassan, 15 år gammal, kör en stulen sportbil i 229 km i timmen på en 80-väg. Det blir till slut för farligt och polisen beslutar avbryta biljakten.
Hassan håller sig undan i nästan två veckor, men grips till slut med en annan stulen bil.
Den här gången placeras han på SiS-hemmet Klarälvsgården i Värmland. Här ska kriminella unga män mellan 16 och 21 år få vård. Uppdrag granskning besöker hemmet och träffar institutionschef Leif Nilsson.
Ska man kunna rymma härifrån eller avvika?
— Det ska man ju inte kunna. Det är klart att vi inte kan förhindra i alla lägen, men det är naturligtvis väldigt svårt att ta sig ut eftersom vi har det skalskyddet vi har, säger han.
Men under sin tid på Klarälvsgården lyckas Hassan rymma sammanlagt sex gånger. Gång på gång begår han nya brott, och förs tillbaka av polis.
— Vi kan inte ha bunkrar, vi måste följa lagstiftningen att ge dem en viss rörelsefrihet. Varje avvikning är ju ett misslyckande både för individen och för oss, säger Leif Nilsson.
Ger andra lektioner i hur man rånar
När Hassan är 16 år genomgår han sitt livs andra rättegång. Han döms för en lång rad brott med ett sammanlagt straffvärde på 31,5 månaders fängelse.
På grund av mängdrabatt, så kallad ungdomsrabatt och principen om två tredjedelsfrigivning blir det till slut två månaders sluten ungdomsvård kvar. Men då Hassan är så ung blir det i slutändan inte heller sluten ungdomsvård, utan fortsatt behandling på Klarälvsgården.
Jack Ågren, docent i straffrätt vid Stockholms universitet, säger såhär om att unga får kortare straff:
En eftermiddag på Klarälvsgården klättrar Hassan upp på en basketkorg, på taket – och försvinner för sista gången därifrån. Han begår snart nya brott, och grips så småningom.
Jonathan Eliasson, behandlingsansvarig vid Klarälvsgården, menar att de flesta som kommer till dem har en vilja att ändra på sitt beteende.
– Det finns en liten andel av personerna som inte vill göra en förändring, säger han.
Den här gången förs Hassan till ett ungdomshem så långt norrut i landet som möjligt, i Kalix. Han går själv in i rollen som kriminell förebild och ger andra ungdomar lektioner i hur man rånar och begår inbrott, står det i rapporter som Uppdrag granskning tar del av.
Kriminaliteten är som en drog, förklarar han för personalen.
“Jag är redan så förändrad”
När Hassan är 16 år döms han för tredje gången i sitt liv, och nu blir det sluten ungdomsvård, i fem månader. När han kommer ut har han fyllt 17 år och får en försökslägenhet i Stockholm, som Bromma stadsdelsnämnd betalar. Han får en kontaktperson och möjlighet att studera inom ramen för LVU.
Där hade du kunnat inleda något helt annat?
— Jag hade kunnat göra det men jag är redan så förändrad i mitt beteende gentemot när jag var yngre. Jag har redan gjort den här omvandlingen, jag identifierar mig som en viss person i dag.
Hassan väljer att fortsätta begå brott under tiden i försökslägenheten. Han döms för fjärde gången, till sex månaders sluten ungdomsvård. I slutanteckningarna från hemmet står att han ”under sin verkställighetstid inte visat någon vilja till förändring vad det gäller hans kriminella livsstil”. Men socialtjänsten ger honom en ny träningslägenhet.
“Det är såhär jag kommer att dö”
I februari 2018 kliver Lars Fernandez ur sin bil vid en bensinstation i Stockholm för att tanka, omedveten om att några män följt efter honom. De är på jakt efter en bil av just den modellen.
Hassan har vid det här tillfället varit fri i tre dagar. Han är en av de tre personer som rusar fram för att med våld ta bilnycklarna från Lars Fernandez och stjäla bilen.
— Då sa jag nej, och så slog de ner mig på marken och fortsatte begära nycklarna. Jag sa nej och skyddade mig i fosterställning i princip, då började en av killarna sparka på mig. Till slut kände jag att det här kommer sluta så här, då släppte jag allting, berättar Lars Fernandez.
Det kommer sluta så här?
— Ja, livet tar slut så här. Det är såhär jag kommer dö, och då släppte jag allt och slutade göra motstånd, då fick de tag på bilnyckeln som jag hade i fickan och hoppade in i bilen och drog iväg.
En vecka senare deltar Hassan i ytterligare ett brutalt bilrån. Men polisen är dem på spåren. En av platserna de spanar på är träningslägenheten Hassan fått av socialtjänsten. Där vistas han och hans medbrottslingar.
Peter Lundberg, kriminalinspektör på polisens Nationella operativa avdelning NOA, anser att socialtjänsten har ett ansvar för att ha gett Hassan träningslägenheten utan tillräcklig kontroll.
— Min uppfattning är att det är dömt att misslyckas. Och den här gången har det faktiskt kunnat sluta riktigt illa. De hade kunnat slagit ihjäl Lars. De andra rånen är samma sak, det är lätt att det går överstyr. Det är ganska mycket våld man använder för att komma över en bilnyckel.
“Där lyckas vi faktiskt”
Martin Lirén är avdelningschef på socialtjänsten i Bromma och ansvarig för beslutet.
— Vad det handlar om för oss är att hitta det bäst lämpade sättet att stötta och hjälpa individen att hitta sin egen motivation.
Här blev ju träningslägenheten en av kommunen betald bas för att kunna fortsätta begå brott, låter det som ett misslyckande?
— Jag kan inte uttala mig i enskilt ärende.
Martin Lirén säger att många unga bara kommer till dem en gång.
– 89 procent av de barn och unga vi träffar, och ger stöd och behandling, återkommer inte till socialtjänsten. Där lyckas vi faktiskt.
Får se bilderna på misshandeln
Hassan grips efter tolv dagar i frihet. Han har under den korta tiden hunnit begå två rån, tre grova stölder och häleri. Det är för dessa brott som han i dag, 19 år gammal, sitter fängslad.
— Jag bryr mig inte om anstalten, det är såklart att anstaltstid är något, men det är en låst fritidsgård för vuxna män. Det är inte så att du ställs på andra tankar här inne. Så det här för mig är just nu bara en pausknapp i mitt liv. Om ett tag påbörjas livet igen och jag trycker på play.
Ångrar du dina brott?
— Nej, jag ångrar inte mig, jag ångrar inte mina brott. Jag tror inte på att det kommer hjälpa mig.
Uppdrag granskning visar Hassan reportaget, bland annat misshandeln av Lars Fernandez.
Känner du ingen ånger när du ser det?
— Alltså jag... Om jag säger så här, jag känner ändå att jag fått mitt straff för det, säger Hassan.
Hassan heter egentligen något annat.