Maria Åbom kallar restaurangen i Dalarna för sitt livsverk, och fram till förra året hade hon drömmar om framtiden. Strax efter att Vasaloppet ägt rum slog pandemin till.
– På en dag var alla gäster borta. Då stod vi där med oss själva som en ganska stor familj, alla våra anställda som också har barn, det blev ju otroligt jobbigt.
Hon ansökte om korttidsstöd från Tillväxtverket för sina anställda och fick 479 000 kronor. Men efter en avstämning kom ett nytt beslut från Tillväxtverket: Maria Åbom blev skyldig att betala tillbaka över 200 000 kronor.
”Skulle haft flera hundra tusen till”
Maria Åbom överklagade beslutet eftersom hon menar att Tillväxtverket har missat uppgifter om flera anställda som jobbade under den så kallade ”jämförelsemånaden” – som används för att se vilken lönenivå de anställda hos ett sökande företag har legat på.
– Jag förstod ju ingenting, varför jag skulle betala tillbaka pengar. Nästa stöd jag sökte, då räknade de ju av pengarna. Så det var bara en liten, liten sudd som kom. Jag skulle ju haft flera hundra tusen till, säger hon.
Överklagandet har nu lett till att Maria Åbom fått vänta på besked om det första korttidsstödet. Trots att hon hört av sig flera gånger till myndigheten har ingenting hänt.
Följer inte lagen
Uppdrag granskning har visat hur Tillväxtverket, enligt förvaltningsdomstolen i Stockholm, gång på gång har fattat felaktiga beslut om korttidsstöd till företag under coronapandemin.
I mängder av domar konstaterar domstolen att myndigheten inte följer lagen och konsekvent använder fel jämförelsemånad som underlag för beslut att bevilja eller avslå ekonomiskt stöd.
Peter Österberg, tillförordnad rådman vid förvaltningsrätten i Stockholm, har tagit del av Maria Åboms fall och säger att rätt jämförelsemånad ska vara januari.
I det här fallet så har ju Tillväxtverket då hävdat att det är december.
– Ja, det är ju helt gripet ur luften, säger han.
Tillväxtverket: Vår tolkning är rätt
För Maria Åbom skulle januari i stället för december som jämförelsemånad göra stor skillnad ekonomiskt.
– I restaurangbranschen jobbar man ofta på timme. Och då har de här personerna jobbat i december, men det syns först i januari när man skickar in arbetsgivaravgifterna åt dem. Så hade de tagit januari, då hade det ju inte varit något problem, säger hon.
Tillväxtverkets generaldirektör Gunilla Nordlöf säger att myndigheten fortfarande anser att dess tolkning av jämförelsemånad är den riktiga och enligt lagens intention. I slutet av mars ligger över 5 200 överklaganden på hög och väntar på att avgöras i förvaltningsrätten.
Tillväxtverket har försökt driva mål vidare, men nekats prövningstillstånd i kammarrätten. Man har nu överklagat till Högsta förvaltningsdomstolen.
Reportaget ”Coronastödet som försvann” publiceras onsdag 31 mars klockan 12 på SVT Play.
Avslöjandet om coronastödet i korthet
• Över 32 miljarder kronor i korttidsstöd har hittills delats ut till krisande företag under pandemin.
• Stödet innebär att staten går in och betalar delar av kostnaderna vid korttidspermitteringar, så att anställda som går ner i arbetstid ändå kan få merparten av sin ordinarie lön.
• Uppdrag granskning kan avslöja hur en mängd företag har nekats stöd på felaktiga grunder.
• Hittills har Tillväxtverket fattat över 80 000 beslut. Majoriteten av dem har aldrig passerat en domstol.
• Totalt har över 60 företagare fått rätt mot Tillväxtverket i förvaltningsdomstolen i Stockholm. I en mängd domar konstaterar domstolen att Tillväxtverket fattat felaktiga beslut och inte följt lagen.