När Sjöfartsverket köpte in nya räddningshelikoptrar lovade myndigheten att kostnaderna för sjö- och flygräddningen skulle minska. Det blev tvärtom. Kostnaderna har gått från knappt 300 miljoner till nästan 470 miljoner kronor.

Det är en ökning på över 50 procent från 2011 till i dag. En av de stora posterna är personal.

LÄS MER: Detta har hänt – Helikopteraffären

”Det är inte okej – det är oacceptabelt”

Riksdagsmannen Mikael Oscarsson (KD) är en av dem som inför beslutet att köpa nya helikoptrar fick beskedet att verksamheten skulle bli billigare. Han reagerar på att det istället har blivit dyrare år för år.

– Man sa ju att de här helikoptrarna kommer göra att vi får lägre kostnader. Och så blir det precis tvärtom. Det är inte okej. Det är helt oacceptabelt, säger han.

Kostnaderna förra året i bara övertid för de fem helikoptrarna var hela 52 miljoner kronor. Det finns enskilda piloter som jobbat mer än 1.000 timmar i övertid, vilket är möjligt eftersom de normalt sett bara är schemalagda ungefär en vecka i månaden.

LÄS MER: Helikopteraffären – kritiken punkt för punkt

Fick 1,2 miljoner i övertidsersättning

Sjöfartsverket har i två år fått återkommande kritik av Riksrevisionen för de stora övertidskostnaderna. Orsaken till kostnaderna är enligt Riksrevisionen det kollektivavtal som skrevs när Sjöfartsverket tog över sjö- och flygräddningen från det privata företaget Norrlandsflyg 2014 och köpte in det nya helikoptersystemet.

Avtalet ger piloter och besättningsmän rätt och möjlighet att arbeta 540 timmar extra per år, med övertidsersättning, utan att det enligt lagen räknas som övertid. Utöver det tillkommer övertidsarbete som regleras i lagen och som kan uppgå till maximalt 350 timmar om året.

När avtalet trädde i kraft 2014 såg ledningen att lönekostnaderna inom helikopterverksamheten kraftigt översteg budget och anlitade då revisionsfirman Deloitte för att bland annat se över personalplanering och löneberedning. Slutsatsen i rapporten var att det fanns flera brister i rutinerna, där till exempel semesterplaneringen i princip sköttes av anställda själva under förutsättning att de ordnade en ersättare.

Man såg vid genomgången hur vissa personer utnyttjat detta för att maximera sina ersättningar. En pilot arbetade under förra året 1126 timmar övertid vilket innebar 1,2 miljoner i bara övertidsersättning.

SE MER: Sjöfartsverkets miljardupphandling — se de tidigare reportagen

Kommunikationsdirektören: ”Avtalet är uppsagt”

Riksrevisionen ifrågasätter lagligheten i övertidsuttaget och konstaterar att i stort sett alla anställda fått ersättningar som överstiger gränserna i avtalet. Stefan Andersson är ansvarig revisor:

– Det vi har gjort är att vi granskat tjänste- och resursplaneringen inom helikopterverksamheten och sett vissa brister. Vi har sett att man jobbat mer övertid än vad här löneavtalet stipulerar och vad arbetstidslagstiftningen säger, säger han. 

Sjöfartsverket har nu sagt upp avtalet, enligt kommunikationsdirektören Ulrika Ekström:

– Vi ingick ett avtal när vi flyttade över den privata verksamheten in i staten som inte var bra. Och det har kostat oss jättemycket pengar. Det avtalet är uppsagt nu. Och vi försöker hitta ett hållbart sätt att se till att det finns rätt ersättning som piloterna tycker är bra, piloter och ytbärgare, givet den svåra uppgiften de har. Men som ändå medborgarna tycker är försvarbart.

Få larm och ännu färre utryckningar

Såväl arbetstid som övertid innebär för besättningarna till den största delen beredskap och väntan på larm. Antalet skarpa utryckningar och insatser för Sjöfartsverkets fem räddningshelikoptrar är förhållandevis få. I genomsnitt lyfter varje helikopter på knappt ett larm i veckan och bara en mindre del av dessa larm leder fram till att man verkligen genomför en insats och undsätter någon i nöd.

Besättningarna arbetar var fjärde vecka och måste under den arbetstiden befinna sig i anslutning till helikopterbasen. På ett dygn räknas 20 timmar som arbetstid och 4 är beredskapstid. Men på nätterna är för det mesta lugnt. Det går i genomsnitt 10-11 veckor mellan varje uppdrag nattetid.

Men skillnaderna mellan de fem baserna i landet är stor. I Göteborg och Stockholm larmas det oftare medan helikoptern i Umeå under en period inte lyfte på ett enda larm på mer är 6 månader.

SVT PLAY: Se granskningen Helikopteraffären: facit här

Flygtid krävs för att upprätthålla kompetensen

Att få ihop tillräckligt med flygtid för att upprätthålla kompentensen och rutinerna är helt avgörande för piloter på räddningshelikoptrarna. Men de förhållandevis få larmen och att flygtiden för övningar av kostnadsskäl begränsas till cirka en timma om dagen är ett bekymmer för Sjöfartsverket.

I genomsnitt flyger varje pilot bara cirka 130 timmar om året, och då alltid tillsammans med en kollega. Det innebär att tiden, då man verkligen kör helikoptern, blir cirka hälften, 60-70 timmar om året.

Inom polisen har man ett system med bara en pilot i helikoptern och där flyger varje pilot mellan 170-190 timmar om året. Av säkerhetsskäl har polisen satt en nedre gräns på 150 flygtimmar och blir timmarna färre än så sätts speciella insatser in för att säkerställa kompentensen.

Mattias Hyllert, direktör för sjö- och flygräddningen på Sjöfartsverket, kommenterar piloternas flygtimmar:

”Vår bedömning är att flygtiden är tillräcklig. Dessutom flyger besättningen 16 simulatortimmar varje år. Vi kan inte uttala oss om vilken volym andra aktörer anser sig behöva.”

Uppdrag gransknings reportage Helikopteraffären: facit sändes onsdag den 20 september klockan 20:00 i SVT1 och SVT Play.