Generaldirektören har beslutat att lägga ut driften av en eller två av de fem helikopterbaserna på privata aktörer för att upprätthålla sjö- och flygräddningen i Sverige. En riskanalys visar att många i besättningarna kan lämna Sjöfartsverket redan i december, som ett resultat av en svår konflikt som pågått sedan i våras.
– Jag har gett inköpsdirektören i uppgift att undersöka om vi kan köpa backup-tjänster till helikopterverksamheten. Tjänsterna ska användas om helikoptrarna inte fungerar eller inte kan bemannas av olika anledningar, säger Katarina Norén, generaldirektör på Sjöfartsverket.
LÄS MER: Säkerhetsproblem när besättningen inte vill rapportera fel
Uppdrag granskning begärde ut uppgifter
Konflikten fördjupades då Uppdrag granskning i våras begärde ut uppgifter ur en av helikoptrarnas datorer för att kontrollera ett påstått fel. En ytterst känslig fråga som ledde till att besättningarna vägrade flyga – och att bara en svensk räddningshelikopter var i tjänst under flera timmar i maj i år.
LÄS MER: Intern strid på Sjöfartsverket hotar svensk helikopterberedskap – piloter vägrade flyga
Därefter skrev i princip alla i helikopterbesättningarna ett brev till regeringen där man ifrågasatte den nuvarande organisation, eftersom myndigheten lyder under offentlighetsprincipen. Av flygsäkerhetsskäl saknas förtroende för ledningen, skrev de.
Kritiserades för extrema mängder övertid
Samtidigt sade Sjöfartsverket upp ett tilläggsavtal med besättningarna efter att i två år fått kritik av Riksrevisionen för extrema mängder övertid. Som UG tidigare berättat uppgick kostnaderna för övertid förra året till över 52 miljoner kronor.
Det nuvarande avtalet går ut i december och förhandlingarna om ett nytt har kärvat, eftersom de förändringar som ledningen anser nödvändiga innebär lönesänkningar och längre arbetstid.
LÄS MER: Detta har hänt – Helikopteraffären
Söker ny helikopterpersonal
Sjöfartsverkets vänder sig nu till ett stort antal aktörer på den svenska och internationella marknaden för att ersätta de delar av besättningarna man tror kommer att lämna.
– Det är inte i linje med hur man ska bedriva en så här komplex flygoperation. Det är ingenting man kan göra på deltid eller ad hoc. Det är inte som att hoppa in och köra gräsklippare hos grannen, den här verksamheten, säger Henrik Norberg.
Man söker främst helikopterpersonal, men öppnar även upp för en mer omfattande drift av baserna. Detta för att kunna fullfölja sitt uppdrag med ansvar för sjö- och flygräddning och upprätthålla svensk beredskap.
– Det är viktigt för mig, som har det yttersta ansvaret för att leveransen fungerar, att undersöka alla möjligheter. I grunden är det dock min inställning att det är vår egen personal som ska flyga, säger Katarina Norén.
Texten är uppdaterad. Helikopterbesättningen ifrågasätter Sjöfartsverkets nuvarande organisation och ingenting annat.
Fakta: Konflikten mellan helikopterbesättningarna och Sjöfartsverkets ledning
• Helikopterbesättningarna vill att offentlighets- och sekretesslagstiftningen ändras så att interna händelserapporter inte kan granskas av allmänhet och medier.
• Enligt Pilotklubben begärde facket redan 2013 att Sjöfartsverket skulle driva frågan om en lagändring.
• I november 2016 lämnade Sjöfartsverket in en hemställan om lagändring till regeringen. Remissförfarandet avslutades den 25 september och frågan är ännu inte avgjord. Pilotklubben anser att Sjöfartsverket agerat för sent och har därför tappat förtroendet för sin ledning.
• Räddningshelikopterverksamheten bedrivs statligt sedan 2013 och facket menar att Sjöfartsverket saknar tidigare erfarenhet av flygverksamhet och inte tillskansat sig relevant kunskap. Det är också en orsak till förtroendekrisen.
• Mattias Hyllert, direktör för sjö- och flygräddningen, säger i en skriftlig kommentar att det är en utmanade process att överta ett privatägt flygbolag och att det inte finns något facit.