I slutet av 2013 anmälde bostadssamordnaren på Norrköpings kommun att 67 personer stod skrivna på samma lägenhet i slutet på 2013, de flesta av dem var nyanlända.
– Jag reagerade utifrån att vi behöver kunna planera vår bostadssociala verksamhet på något sätt. Det går inte att göra om vi har en allt större del av samhället som är ett mörkertal, och som flyttar runt närmast nomadliknande, säger Kenneth Edström, bostadssamordnaren i Norrköping som anmälde fallet.
När lägenheten i Norrköping upptäcks påbörjar Skatteverket flera utredningar. De kontrollerar vilka personer som stått skrivna på adressen, och spåren leder vidare till fler lägenheter där historien bara upprepar sig i staden. I en fyrarummare flyttar åtta personer in i en lägenhet där sju andra redan bor på samma adress. I en tvåa på 60 kvadrat står 13 personer folkbokförda, och i en etta på 29 kvadrat har åtta personer skrivit sig.
Falska adresser i stora delar av landet
I ett dokument från Arbetsförmedlingens arkiv förklarar sig innehavaren till lägenheten varför 67 personer var folkbokförda där. Bland annat uppger mannen att han arbetar med att hjälpa nyanlända att hitta jobb och utbildning och han säger sig inte ha reagerat på att antalet personer snabbt ökade. Han uppger också att han inte tagit betalt.
Bostadssamordnaren Kenneth Edström ser allvarligt på bostadssituationen för de nyanlända.
– Vi har en inflyttning till Norrköping som är hög, och vi har ett nationellt sett väldigt lågt bostadsbyggande. Så om man börjar rada upp exemplen får man en ekvation som är oerhört svårlöst, säger han.
För att undersöka hur det ser ut i resten av Sverige så gör Uppdrag granskning i februari en omfattande sökning genom ett kreditupplysningsföretag. Då växer bilden av ett urspårat system fram. Vi ser lägenheter över hela Sverige, där nyanlända ser ut att trängas i stort antal. Gävle, Karlskoga, Farsta, Angered, Kristianstad och många andra städer har samma problem som Norrköping. Det handlar om tvåor, med 13 vuxna och 5 barn folkbokförda på adressen. Eller ettor där 10 till 15 män står skrivna. I Skärholmen och Spånga i Stockholm finns två lägenheter med totalt 64 personer. Nästan 40 av dem är nyanlända.
Samtliga bekräftar att de inte bor på adresserna
När vi ringer runt till människor i lägenheterna så bekräftas bilden som vi har fått.
– För att komma ut från flyktingförläggningen och komma igång och få pengar och ens barn kan börja leva ordentligt, äta och studera bättre än på förläggningen, säger en man som står skriven på en 47 kvadratmeter stor lägenhet i Hässleholm, där 15 personer ska bo.
I Karlskrona ska 16 personer bo i en etta på 41 kvadratmeter.
Reporter: Jag bara undrar om det verkligen bor 16 personer i den här ettan?
– Ska jag vara ärlig så nej, det är klart att det inte bor 16 personer här. Jag betalar nu 500 kronor, säger en man som bor på adressen.
Reporter: I månaden?
– Ja, för adressen.
Uppdrag granskning lyckas nå personer på totalt 26 olika adresser och samtliga svarar att de egentligen inte bor där. Flera säger också att de betalat för adresserna bara för att komma in i etableringssystemet. I verkligheten flyttar de runt som inneboende hos andra som de betalar svart.
Programmet sänds onsdagen den 25 mars klockan 20.00 i SVT1 och på SVT Play.