Uppdrag granskning har tidigare kunnat avslöja två stora bedrägerinätverk, som lurat tiotusentals offer på pengar. Genom en läcka gick det att se hur ett av nätverken slussade delar av brottsvinsterna genom den svenska nätbanken Intergiro.
Under fyra månader hösten 2022 gick över 20 miljoner kronor från offer i Europa via konton hos Intergiro. Kontona står på tre litauiska bolag, som bara verkar existera på pappret – trots att svenska lagar kräver att banker ska känna sina kunder och stoppa misstänkta transaktioner.
– Jag är inte förvånad. Det var ganska många tecken på att det var saker som inte var legitima som pågick, till exempel penningtvätt. Men trots det valde man att behålla kunder, säger en anställd på Intergiro till Uppdrag granskning.
Inte enda bedragarnätverket
Flera andra bolag som misstänks vara kopplade till bedrägerinätverk har också godkänts som kunder hos Intergiro.
– Det kunde handla om väldigt stora summor i transaktioner. Men så kollar man bolaget, och så är det ett skitbolag, säger annan anställd.
Några av bedrägerioffren har vänt sig till Finansinspektionen, som ger banker tillstånd att verka i Sverige och som granskar hur de arbetar mot penningtvätt. Sedan 2022 pågår en undersökning om Intergiro lever upp till de kraven.
– Om vi ser behov utefter vad vi ser där att ingripa på något sätt så kommer vi att göra det, säger Malin Alpen på Finansinspektionen.
Intergiro: Alla röda flaggor utreds
Intergiros vd Nick Root vill inte ställa upp på en intervju, men lämnar ett skriftligt meddelande:
”På Intergiro undersöks potentiella AML-/bedrägeriflaggor av vårt team för finansiell brottslighet och utökas till en expertkommitté om det behövs. Alla teammedlemmar, oavsett rang, kan slå larm om en röd flagga, men endast en expertkommitté kan bedöma om risken är hanterbar med extra kontroller. Det är därför helt sannolikt och helt okontroversiellt att vi har lönsamma kunder med risker (röda flaggor) som har bedömts vara mildrade och därmed hanterbara.”
