Bara några dagar efter Uppdrag gransknings avslöjande av Kinaaffären den 3 september beslutade Kungliga tekniska högskolan, KTH, att avbryta allt samarbete med den kinesiska motparten CAE, Chinese Aeronautical Enterprises. SVT:s granskning visade att CAE var en del av den kinesiska försvarsindustrin. Och att Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI, använde KTH som bulvan för att samarbeta med diktaturen Kina kring den militärt känsliga programvaran Edge.
Den utredning som KTH tillsatte presenterades på fredagen för KTH:s ledning. Stark kritik riktas mot KTH:s egen hantering, men också mot försvarsmyndigheten FOI:s upplägg som innebar att Kina skulle få Edge genom KTH.
”Av den mycket stora mängd mejl som sänts mellan KTH:s och FOI:s forskare att döma, förefaller KTH-forskarna och/eller dess skolchefer inte ha ifrågasatt varför KTH skulle licensiera istället för FOI, utan låtit sig nöja med att FOI inte vill/kan teckna avtal med Kina.”
Hemliga dokument
Uppdrag granskning kunde publicera hemliga dokument som visade att FOI:s ledning med generaldirektör Jan-Olof Lind i spetsen godkänt upplägget. Vilket var kontroversiellt, inte minst på grund av att Sverige och EU har ett vapenembargo mot Kina sedan 25 år. Jan-Olof Lind blev nyligen kallad till utfrågning i riksdagens sammansatta utrikes- och försvarsutskott, men valde då att inte infinna sig vilket väckte starka reaktioner hos flera riksdagsledamöter.
I KTH:s rapport bekräftas nu centrala delar av Kinaaffären, som FOI:s generaldirektör Jan-Olof Lind hävdat är felaktiga, bland annat när han kallades till den avgående försvarsministern Karin Enström.
- På punkt efter punkt framgår i utredningen hur FOI, i motsats till vad FOI:s ledning sagt, är djupt involverade i förhandlingarna med kinesiska CAE. Till exempel att FOI har skrivit flera av avtalsförslagen mellan KTH och CAE, och att det är FOI:s personal som i stora delar sköter kontakterna med kineserna.
- KTH:s rapport bekräftar också, i motsats till vad FOI:s ledning hävdat, att den version av Edge som kinesiska CAE erbjudits innehåller den specifika militära funktion som kan användas i utvecklingen av program för massförstörelsevapen. I det här fallet till det kapprustande Kinas kärnvapen-bärande missiler. Den delen i programvaran Edge var inte exkluderad i det senaste avtalsförslaget som KTH skickade till CAE i våras. KTH skriver att funktionen inte var med bland undantagen ”…i den exklusionslista med vilken den licensierbara programvaran definierades och avgränsades.”
Känsligt samarbete
KTH:s jurister anser i rapporten att högskolan inte haft rätten att ingå det internationellt känsliga samarbetet, och skulle ha informerat utrikesministern om planerna.
”Om KTH har erbjudit CAE en programvarulicens som kunnat nyttjas militärt, så är det en
sådan omständighet som borde ha underrättats utrikesministern, då det råder vapenembargo mot
Kina. KTH såsom varande ett lärosäte bör i grunden aldrig agera gentemot andra stater på sådant sätt att skyldighet finns att hålla utrikesdepartementet underrättat.”
Rektor självkritisk
KTH:s rektor Peter Gudmundson är självkritisk efter att ha tagit del av rapporten, och svarar så här när nyhetsbyrån TT frågar honom om KTH blivit fört bakom ljuset av FOI.
– Jag vill inte uttrycka det på det viset. Vi skulle kanske inte ha förlitat oss så mycket på FOI, men jag vill inte skylla på dem. Vi borde ha gjort mer undersökningar själva, säger Peter Gudmundson till TT.
I rapporten framgår också att skolan vid flera avgörande tillfällen struntat i att koppla in sin juridiska avdelning, vilket man anser har utsatt KTH för risker.
I rapportens rättsliga kommentar ifrågasätts dessutom hela upplägget som grundlagsvidrigt.
– När man tittar på det här i efterhand så finns det vissa saker som vi skulle gjort annorlunda, säger Peter Gudmundson till TT.
TT har utan framgång sökt FOI:s generaldirektör Jan-Olof Lind.
Läs hela KTH-rapporten:
Fakta
Due diligence
Due diligence är ett engelskt uttryck som betyder ungefär ”skälig försiktighet”. Med det menas att något, oftast ett företag, genomgår en noggrann besiktning innan försäljning. Detta görs för att köparen ska kunna bilda sig en uppfattning om företaget och kontrollera om informationen som säljaren har lämnat stämmer överens med verkligheten.
Källa: Nationalencyklopedin