En delad bild med två sektioner. Den vänstra sektionen visar en person i en svart jacka som står vid en bankomat och en annan person tar pengar ifrån den första. Den högra sektionen visar en närbild av personens hand som håller sedlar markerat med en röd ring. Båda sektionerna ger en känsla av en eventuell brottslig aktivitet.

Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video
Rånaren sa: ”Jag vet var du bor, vet hur det ser ut, om du anmäler det här till polisen så dödar jag dig”, berättar han. Foto: Polisen/SVT

Rånaren till 15-årige ”Gustav”: ”Anmäler du så dödar jag dig”

Uppdaterad
Publicerad
Uppdrag granskning ·

”Gustav” var 15 år när han blev rånad och dödshotad. Rånaren dömdes till ungdomsövervakning, en ny form av husarrest på helgerna. ”Gustav” fick leva i rädsla, utan skydd från polisen.

Uppdrag granskning har gått igenom flera fall där ungdomsövervakning dömts ut – där dömda kunnat fortsätta begå brott under straffperioden.

Ungdomsövervakning infördes 2021 och riktar sig till 15–17-åringar som begått allvarliga brott. Övervakningen betyder bland annat att de måste stanna i sin bostad helgkvällar och helgnätter, övervakade med fotboja.

Uppdrag granskning har undersökt samtliga beslut om ungdomsövervakning förra året, totalt 136 dömda personer.

Granskningen visar att dömda i flera fall fått minskade restriktioner – trots att de misskött sig. I sammanlagt nio fall har den dömde avvikit eller manipulerat fotbojan utan påföljd.

Se reportaget i SVT Play: Varning för barn

Rånade på vardagar

När ”Gustav” blev rånad dröjde det ett år och tre månader innan straffet för en av gärningsmännen verkställdes. Måndagskvällen efter första hemarresten begick killen ett nytt rån.

Christina Thingwall, projektledare i Kriminalvården, var den som fick uppdraget att införa den nya påföljden.

– Det är alldeles förfärligt. Jag tror Kriminalvården behöver göra ett omfattande arbete, i det här fallet för att komma till rätta med de här riskerna, säger hon.

”Utmanande problematik”

Trots att killen som rånade ”Gustav” utför ett nytt rån under pågående ungdomsövervakning får han inget skärpt straff, bara varning.

– Det här är en målgrupp med oerhört utmanande problematik, och det kanske inte alltid är de hårdare straffen vi strävar efter. Det är innehållet i straffen som är det viktiga, tillsammans med att faktiskt hela samhället behöver sluta upp, säger Christina Thingwall.

Planerade sprängdåd

Ett annat exempel där ungdomsövervakningen missköts är en kille som kastat sten på polis och är dömd för grovt blåljussabotage. Han manipulerar sin fotboja flera gånger utan konsekvenser från frivården.

Samtidigt, under pågående ungdomsövervakning, ger han instruktioner om att utföra ett sprängdåd i det pågående gängkriget.

För det döms han senare – återigen till ungdomsövervakning.

”Helt ineffektiva”

Boxiao Pan, förundersökningsledare vid polisen i södra Roslagen, tycker inte lagstiftningen fungerar som den ser ut idag.

– För grov misshandel eller rån för en 15–17-åring är straffen helt ineffektiva. De är baserade på ungdomstjänst, ungdomsvård. Men hela den organisationen är byggd på en gärningsman som insett att man har gjort fel och vill förändra sitt liv. Det funkar inte.

FAKTA UNGDOMSÖVERVAKNING / GRANSKNINGEN:

  • Ungdomsövervakning infördes 2021 och är en påföljd för personer upp till 20 år. Det riktar sig huvudsakligen mot 15–17-åringar, som begått allvarliga brott.
  • De som döms ska träffa frivården ett par gånger i veckan och får inte använda alkohol eller narkotika.
  • De dömda har så kallad helghemarrest då de inte får lämna bostaden på helgkvällar och helgnätter, vilket vanligtvis övervakas med fotboja.
  • Uppdrag granskning har undersökt samtliga beslut om ungdomsövervakning under förra året, sammanlagt 136 dömda personer.
  • Personerna i kartläggningen är dömda för brott som grov misshandel, förberedelse till mord, rån ofta i kombination med misshandel, vapenbrott, olaga hot eller övergrepp i rättssak. 25 personer har dömts för våldtäkt eller våldtäkt mot barn.
  • Granskningen visar att det inte alltid blir ökad kontroll när de dömda missköter sig, utan att de i flera fall fått minskade restriktioner.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.