Under Uppdrag gransknings kartläggning av hur organiserad brottslighet tvättar kontanter fick Riksbankens kontantchef Mattias Rostedt frågan om hur mycket som smugglas över svenska gränser varje år. Han svarade då att han inte visste.
Samma svar gav han när det gäller hur mycket svenska pengar som köps tillbaka från utlandet – så kallad repatriering, som tydligt indikerar hur stor den misstänkta kontantsmugglingen kan vara.
Efter intervjun förtydligade Mattias Rostedt i mejl:
”Riksbanken har inte uppdraget att följa eller övervaka valutaväxling eller repatriering, därmed vet inte Riksbanken storleken på det värde som repatrieras tillbaka till Sverige.”
Fick information
Men Uppdrag granskning kan avslöja att Riksbanken redan i juni 2023 ställde frågor till företaget Loomis – som tar emot och räknar alla svenska sedlar som köps tillbaka till Sverige. Loomis informerade då Riksbanken om hur mycket kontanter som återförs.
Konfronterad med uppgiften bekräftar Mattias Rogstedt att han och Riksbanken blivit informerade av bland annat Loomis:
”Vi fick också information om de belopp som repatrieringen omfattat.”
Han vill inte svara på varför han tidigare hävdat motsatsen.
Agerar annorlunda
Uppdrag granskning har kunnat visa hur bristande lagstiftning och dålig samordning mellan myndigheter utnyttjas av organiserad brottslighet för att smuggla kontanter.
I Norge har myndigheterna satsat på att slå mot den misstänkta smugglingen, som enligt en färsk studie tidigare legat på liknande nivå som i Sverige. Även Danmark har valt en annan väg – och satsningarna har haft effekt.
Efter att myndigheterna kartlagt kontantflödet och öppet redovisat siffrorna, köper inte längre danska och norska banker tillbaka valuta från utlandet som tidigare – på grund av risk för penningtvätt. Det har försvårat för kriminella att hitta bli av med valutan i utlandet.