Efter avslöjandena om penningtvätt i Danske bank gick SEB:s vd Johan Torgeby ut och sa att det inte finns något att oroa sig för när det gäller bankens verksamhet i Baltikum.
Men slutsatsen efter att ha granskat kunder i SEB är att 130 stycken i bankens baltiska och svenska verksamhet uppvisar tydliga varningssignaler för misstänkt penningtvätt, sådana som banker ska leta efter. Tillsammans har de under åren 2005-2017 omsatt motsvarande två miljarder kronor.
TT:s och Uppdrag gransknings avslöjande bygger på flera bankläckor, bland annat från den internationella redaktionen OCCRP, och ett samarbete med tv-kanalen Yle i Finland.
Kartläggningen visar dessutom att motsvarande närmare en halv miljard kronor har slussats genom bolag kopplade till en av världens mest kända penningtvättshärvor, Magnitskij-härvan, och konton i SEB. Det är mer än tre gånger så mycket som i fallet med Swedbank.
På tisdagskvällen, sedan TT och SVT ställt frågor till SEB men fått få svar, släppte banken nya siffror. Dessa säger att det mellan 2005 och 2018 har flödat 800 miljarder kronor via en viss typ av riskkunder – de som inte finns på bankens hemmamarknad. Och att det bland de mest riskabla kunderna flödat 80 miljarder kronor sedan 2008, den period då SEB:s vd Johan Torgeby sagt att han inte sett några röda flaggor.