Frågan om så kallade internlån, där en koncern lånar ut pengar till sig själv mot en hög ränta för att få lägre skatt, är en het potatis – inte bara för Skanska och Innisfree i bygget av Nya Karolinska.
I fallet med Nya Karolinska ska de båda ägarna, Skanska och Innisfree, låna ut 590 miljoner kronor vardera till projektbolaget Swedish Hospital Partners (SHP). Till en hög ränta – 9 procent. Innisfrees pengar ska dessutom passera skatteparadiset Luxemburg.
När Uppdrag granskning första gången frågade Skanskas representant i SHP, vd Ulf Norehn, varför pengarna gick till Luxemburg blev svaret:
”Internationella pensionsfonder väljer ofta Luxemburg som bas pga av investerings och kapitalmarknadsregler. Men varför Innisfree har valt Luxemburg har vi ingen aning om. Frågan måste ställas till dem.”
Efter upprepade följdfrågor om vilka ”investerings- och kapitalmarknadsregler” som avsågs förklarade Ulf Noréhn att det var något han skrivit utan att ha täckning, han sa ordagrant att det var ”dribbel”.
En annan förklaring till upplägget i Luxemburg presenterades för Stockholms läns landsting, med anledning av SVT:s granskning. Innisfree meddelade att Luxemburg används av administrativa skäl, att Luxemburg har bättre avtal gällande dubbel beskattning.
En uppgift som svenska Skatteverket senare tillbakavisar när Uppdrag granskning kontaktar myndigheten. Skatteverket menar att det inte är någon skillnad mellan Luxemburg och Sverige avseende dubbel beskattning mot Storbritannien.
När Uppdrag granskning för en kort tid sedan intervjuar Skanska kommer ytterligare en förklaring. Skanska säger då att investerarna bakom Innisfrees fonder inte är skattepliktiga, och att det därför inte har någon betydelse att det ligger ett skatteupplägg i Luxemburg. Men Skanska säger sig inte veta vilka investerarna är utan hänvisar till generella uppgifter på Innisfrees hemsida.
Och så, några dagar efter intervjun, när Uppdrag gransknings reportage är klart för att sändas, kommer nya bud. Då skriver Skanska i ett mejl att man vet vilka investerarna är, men att det är hemligt. Att man lämnat uppgifterna till svenska skatteverket, men att all kommunikation med skatteverket är hemlig. Det Skanska lämnar till Uppdrag granskning är en generall klassificering:
”Typ av investorer i de båda Innisfree fonderna:
Pensionsförvaltare 79.8%
Försäkringsbolag. 12.2%
Local authorities. 6.6% (Kommuner och landsting i UK)
Företag. 1.4%”
Skanska säger att man redan för flera år sedan låtit jurister på Skanska undersöka upplägget med Luxemburg, som ska ha rapporterat att skatten inte påverkas, varken i Sverige eller i Storbritannien – där Innisfree har sitt säte. Men när SVT ber att få titta på underlaget kan Skanska inte hitta rapporten, inte heller namn på juristerna som ska ha gjort utredningen.
I ett pressmeddelande på eftermiddagen onsdagen då Uppdrag granskning ska sända reportaget skriver Skanska:
”Det finns ingen ´räntesnurra´. Med ´räntesnurra´ menar man vanligtvis att ett företag skapar stora skulder med syfte att genom ränteavdrag minska skatten. Det är inte fallet i NKS-projektet. Syftet med lånen är att finansiera bygget av sjukhuset – inget annat.”
Ett påstående som står i strid mot hur Niklas Klein, tills nyligen ekonomichef på SHP, tidigare förklarat syftet med de dyra internlånen på 9 procent:
”Det ger avdrag som sänker skatten på vinsterna. Hade vi fått betala mer skatt hade landstinget fått betala mer i årsavgift.”
Och i korrespondens med Uppdrag granskning förklarar Skanska att lånen är ett sätt att få avkastning:
”Det efterställda lånet (internlånet UG:s anteckning) till aktieägarna, tillsammans med aktieutdelningen, är konstruerat för att skapa en avkastning på 11,66 procent till aktieägarna.”
Uppdrag granskning har ställt följande frågor till Skanska:
1) Hur kommer det sig att ni gett så många olika förklaringar till varför Luxemburg används?
2) Ni påstår nu att internlånen inte har någon effekt på den svenska skatten, tvärtemot vad ni tidigare sagt. Bland annat har Niklas Klein, fd ekonomichef SHP har bekräftat att internlånen sänker skatten i Sverige: ”Det ger avdrag som sänker skatten på vinsterna. Hade vi fått betala mer skatt hade landstinget fått betala mer i årsavgift”. Kommentar?
Skanska väljer att inte svara på frågorna, utan presschefen Edvard Lind skriver i mejl:
”Vi har under en månads tid varit i nästan daglig kontakt med er för att försöka förklara och svara på era frågor.” ”Vi ser inte att vi kan ge ytterligare förklaringar.”
Skanska vill alltså inte svara på följdfrågor kring bolagets påstående att internlånen med den höga räntan – där 1,3 miljarder svenska kronor ska slussas till Luxemburg – inte påverkar skatten i Sverige.
Det gör däremot Skanskas partner i Nya Karolinska: brittiska Innisfree. Direktör Tim Pearson, som tidigare inte velat tala med SVT, svarar plötsligt i flera mejl efter Uppdrag gransknings sändning på onsdagskvällen.
Tim Pearson medger då – i motsats till Skanska – att internlånen minskar skatten i Sverige.
”Om vi var tvungna att betala mer skatt (på grund av mindre avdrag), skulle vårt pris till landstinget ha varit högre.”
Tim Pearson säger nu alltså precis samma sak som den fd ekonomichefen Niklas Klein på SHP tidigare gjorde: att internlånen resulterar i lägre skatt i Sverige, och hävdar att det i själva verket är landstinget som tjänar på detta, eftersom SHP annars tagit ett högra pris för Nya Karolinska.
“Vi tjänar inte på en lägre skatt – det är landstinget som gör det!”
När Uppdrag Granskning ber Tim Pearson om dokumentation för att kunna kontrollera Innisfrees påstående att pengarna från SHP i Sverige, via Luxemburg, går vidare till England och investerare som skattar där, tar det stopp.
”Jag är ledsen men jag kan inte tillhandahålla bevisen, ni får helt enkelt lita på mig”
Citaten från Tim Pearson före översättning till svenska:
“If we had to pay more tax (because of less deductibility), then our charge to the City Council would have been higher.”
“We do not benefit from a lower tax charge – the SCC does!”
“I am sorry but I am not able to provide the proof, you will just have to trust my answer.”