– Det är ett ingrepp som är irreversibelt. Då bör man vara rimligen säker på att det medför en bestående och betydande nytta för personen, säger Thomas Lindén, avdelningschef på Socialstyrelsen, till Uppdrag granskning.

2018 föreslog regeringen en ny lag som skulle göra könskorrigerande underlivskirurgi tillåtet från 15 års ålder, utan vårdnadshavares tillstånd. Lagförslaget fick kraftig kritik av lagrådet, men Socialstyrelsen tillstyrkte förslaget.

Myndigheten ville till och med gå längre än regeringen – i lagförslaget stod att en förutsättning för kirurgi var att personen måste antas leva i samma könsidentitet i framtiden. Men Socialstyrelsen ansåg att kirurgi inte bör ”kopplas till huruvida könsidentiteten kan antas vara densamma över tid”.

“Utrett den här frågan från början”

Uppdrag Granskning har under en längre tid granskat den könskorrigerande vården och bakgrunden till lagförslaget om sänkt åldersgräns.

En av granskningarna visade att faktauppgifter i den utredning som låg till grund för förslaget inte stämde. I samband med publiceringen gav regeringen i uppdrag till Socialstyrelsen att analysera och bedöma om den föreslagna åldersgränsen på 15 år är lämplig.

När utredningen nu presenteras gör Socialstyrelsen en helomvändning. De tycker inte längre att åldersgränsen ska sänkas.

– Jag tycker egentligen inte att det spelar någon roll vad vi har sagt tidigare. Vi har inte känt oss bundna utav det, utan har utrett den här frågan från början och sett på den information vi har nu, säger Thomas Lindén.

Snabb ökning av unga patienter

Enligt honom grundar sig Socialstyrelsens nya bedömning på den snabba ökningen av unga patienter inom transvården och det faktum att många i gruppen har neuropsykiatriska diagnoser.

– Den här snabba ökningen såg vi ju inte riktigt då och det är något ni har bidragit till att belysa, säger Thomas Lindén.

Uppdrag granskning har sökt Socialminister Lena Hallengren, men på grund av coronakrisen har hon inte haft möjlighet att kommentera.