– Jag har inte dåligt samvete för det. Jag tycker jag har gjort rätt för mig i Sverige mer än de flesta andra. Jag har betalat för minst tusen skattebetalare, säger han.
Leif Östling satte upp sitt Maltabolag 2005. Han var då chef för Scania sedan många år. Och han var inte ensam om att skicka inkomster till Malta då, enligt honom själv. Idén att sätta upp Maltabolaget fick han i diskussioner i bekantskapskretsen.
– Folk har ju planering och ser över sin ekonomi. Det är ett problem med det svenska skattesystemet, att det är så vansinnigt höga skatter i det här landet, säger Leif Östling.
Kan slippa betala skatt
Det är just på Malta det finns flest svenska namn i Paradisläckan. En del utnyttjar Maltas skattesystem med möjlighet till mycket låg bolagsskatt för utländska ägare. De som dessutom flyttar utomlands innan de tar ut pengarna kan i vissa fall slippa skatt på utdelningen helt.
Det är helt lagligt, men Malta får ändå kritik i EU för att locka till sig kapital med förmånliga skattevillkor, så att andra länder blir av med skatteintäkter.
SVT:s granskning av Leif Östlings Maltabolag avslöjar bland annat tillgångar via ett dotterbolag i Luxemburg. I den senaste årsredovisningen finns aktier i HM, Telia och Sandvik till ett värde av drygt 30 miljoner kronor.
– Det är pengar från 80-talet när jag jobbade i Holland och inte var skattskyldig i Sverige, säger Leif Östling.
Östling: Jag har tagit stort samhällsansvar
Han har inte tagit någon utdelning, vare sig från Maltabolaget eller Luxemburg. Gör han det nu, när han bor i Sverige, måste han betala svensk kapitalskatt på utdelningen, men så länge pengarna ligger kvar utomlands blir det lägre skatt på dem under tiden och de kan växa mer.
Du är ju ordförande i Svenskt Näringsliv, hur tycker du man ska se på det här med samhällsansvar och skatter?
– Jag tycker jag har tagit väldigt stort samhällsansvar. Jag har alltid betalat skatt i Sverige på allting som jag har tjänat i det här landet, säger Leif Östling.
Efter intervjun räknar Leif Östling själv ihop hur mycket skatt han har betalat, och mejlar uträkningen till SVT. Det handlar om 180 miljoner kronor i Sverige och Tyskland, bara sedan 2010. Han skriver att han väljer att räkna från 2010 därför att det var det år han blev folkpensionär, men i stället för att trappa ner fortsatte jobba och betala skatt. Han var chef för bland annat Scania i Volkswagenkoncernen tills han fyllde 70.
”Vad fan får jag för pengarna?”
Om man nu har betalat all den där skatten, varför inte betala helt och hållet och göra rätt för sig i Sverige för precis allt man har?
– Nej, varför då? Nu finns den här strukturen där, och då får den ligga där.
Vad betyder det för samhället om varje individ bara ser till sitt eget bästa i den här frågan?
– Ja det finns ju alltid en egoism i det hela. Man frågar sig också, betalar man in 20-30 miljoner om året, vad fan får jag för pengarna?
Får du inget för pengarna menar du?
– Inte mycket.
Fakta: Paradisläckan
• Paradisläckan, eller Paradise Papers, består av 13,4 miljoner dokument från två juristbyråer samt bolagsregister i 19 av världens skatteparadis och slutna territorier.
• Läckan kom först den tyska dagstidningen Süddeutsche Zeitung till del. Dokumenten delades sedan med det internationella journalistnätverket ICIJ, International Consortium of Investigative Journalists, som tillsammans med 382 journalister från 67 länder har granskat innehållet. Tre svenska redaktioner är en del av samarbetet. Uppdrag granskning, SVT Nyheter och nyhetsbyrån TT.
• Datan består av handlingar som rör 180 olika länder. Det handlar bland annat om bolagshandlingar, passkopior och e-post. Informationen i dokumenten spänner över nästan 70 år, 1950 till 2016.
• De flesta av de läckta dokumenten kommer från juristbyrån Appleby som har kontor i flera av världens skatteparadis. Förutom Appleby har även dokument läckt från en annan juristbyrå – Asiaciti Trust i Singapore.