När en sportaffär i Sverige eller Europa köper in skor från Nike beställer de produkterna från ett av koncernens flera bolag som är placerade i Nederländerna. Bolagen är nyckeln i det upplägg som EU-kommissionen nu ska granska.
Nike har nämligen byggt upp en bolagsform som kallas för CV – så kallade ”registrerade partnerskap” som består av flera bolag. Om en av dessa partners är amerikansk blir CV:n inte skatteskyldig i Nederländerna – och samtidigt slipper man skatt i USA.
EU-kommissionen ska ta reda på om upplägget bryter mot EU:s konkurrenslagstiftning. Utredningen skulle kunna leda till retroaktiva skattebetalningar på flera miljarder dollar för Nike.
Skattade mindre än två procent
I en kommentar till granskningen svarar Nike att man är föremål för samma skatteregler som alla andra företag i Nederländerna, och att man säkerställer att de reglerna följs.
“Vi tror att Europeiska kommissionens undersökning kommer att vara utan förtjänst”, skriver företaget i en kommentar till det internationella journalistnätverket ICIJ.
Nike har tjänat närmare 100 miljarder kronor på sin försäljning i utlandet under flera år. Granskningen av uppgifterna i Paradisläckan visade att skojätten knappt skattat någonting på den summan – mindre än två procent.
– Det är verkligen stort. Vi var ju många som navigerade i det här otroligt omfattande materialet och det är glädjande att samarbeten över lands- och redaktionsgränser får konsekvenser på den nivån, säger Karin Mattisson, reporter i reportaget om Nikes skatteplanering.
Detta är Paradisläckan
• Paradisläckan, eller Paradise Papers, består av 13,4 miljoner dokument från två juristbyråer samt bolagsregister i 19 av världens skatteparadis och slutna territorier.
• Läckan kom först den tyska dagstidningen Süddeutsche Zeitung till del. Dokumenten delades sedan med det internationella journalistnätverket ICIJ, International Consortium of Investigative Journalists, som tillsammans med 382 journalister från 67 länder har granskat innehållet. Tre svenska redaktioner är en del av samarbetet. Uppdrag granskning, SVT Nyheter och nyhetsbyrån TT.
• Datan består av handlingar som rör 180 olika länder. Det handlar bland annat om bolagshandlingar, passkopior och e-post. Informationen i dokumenten spänner över nästan 70 år, 1950 till 2016.
• De flesta av de läckta dokumenten kommer från juristbyrån Appleby som har kontor i flera av världens skatteparadis. Förutom Appleby har även dokument läckt från en annan juristbyrå – Asiaciti Trust i Singapore.