Nikes vd Mark Parker. Foto: TT/SVT

Nike tjänade 100 miljarder – skattade mindre än två procent

Uppdaterad
Publicerad
Uppdrag granskning ·

Den amerikanska skogiganten Nike tjänade 100 miljarder kronor på sin försäljning i utlandet under flera år. Nu avslöjar dokument i Paradisläckan hur företaget knappt betalat någon skatt, genom aggressiv skatteplanering.

Ett par guldfärgade löparskor från Nike, köpta i en helt vanlig butik i Stockholm, är en del av en gigantisk internationell läcka.

Hur går det ihop? Det handlar om skatteplanering, aggressiv sådan.

Paradisläckan

Genom åren har Nikes amerikanska moderbolag byggt upp en gigantisk vinst på närmare 100 miljarder kronor före skatt på sin försäljning i utlandet. Och nästan hela den summan har företaget plockat hem – granskningen av dokumenten i Paradisläckan visar nämligen att man skattat mindre än två procent.

”Har gått under radarn”

För att kunna göra detta har företaget, precis som flera andra multinationella företag, hittat ett lagligt sätt att undvika skatt.

På kvittot som berättar att du för 1 500 svenska kronor köpt ett par skor från det välkända varumärket står det också vart pengarna går – till ett företag i Nederländerna.

– Det som är intressant är att det i Nederländerna glider igenom hundratals miljarder dollar som egentligen skulle beskattas i andra länder varje år – och det gäller bara företag som har sitt moderbolag i USA. Trots detta har landet gått under radarn jämfört med till exempel Irland eller Luxemburg som har mer av ett rykte för den här typen av beteende, säger Alex Cobham, chef för den ledande ideella organisationen Tax Justice Network.

En särskild bolagsform

Såhär går det till.

När en sportaffär i Sverige eller Europa köper in skor från Nike så beställer de produkterna från ett av koncernens flera bolag, placerade i Nederländerna.

Det är här den finurliga, men lagliga, skatteplaneringen kommer in bilden.

Nike har byggt upp en bolagsform som kallas för CV – det handlar om så kallade ”registrerade partnerskap” som består av flera bolag. Om en av dessa partners är amerikansk blir CV:n inte skatteskyldig i Nederländerna – och samtidigt slipper man skatt i USA.

”Medvetet skapats”

Skatteparadis brukar förknippas med bolag som placeras på avlägsna öar. Men här uppstår alltså ett slags tekniskt skattevakuum, mitt i Europa.

– Kryphålen har medvetet skapats i deras regelverk för företagsskatt, säger Alex Cobham.

Insynen i Nikes ekonomiska upplägg med registrerade partnerskap, som ligger bakom den stora vinsten, är minimal. Företaget kommentar uppgifterna såhär:

”Nike följer alla skatteregler och vi ser rigoröst till att den skatt vi betalar är i enlighet med hur vi bedriver våra affärer, de investeringar vi gör och de jobb vi skapar.”

Texten är uppdaterad 10.52 den 7 november. I en tidigare version stod det att Nike tjänade 100 miljarder på sin försäljning i utlandet förra året, vilket är felaktigt. Det är under flera år Nike tjänat 100 miljarder.

Detta är Paradisläckan

Paradisläckan, eller Paradise Papers, består av 13,4 miljoner dokument från två juristbyråer samt bolagsregister i 19 av världens skatteparadis och slutna territorier.

Läckan kom först den tyska dagstidningen Süddeutsche Zeitung till del. Dokumenten delades sedan med det internationella journalistnätverket ICIJ, International Consortium of Investigative Journalists, som tillsammans med 382 journalister från 67 länder har granskat innehållet. Tre svenska redaktioner är en del av samarbetet. Uppdrag granskning, SVT Nyheter och nyhetsbyrån TT.

Datan består av handlingar som rör 180 olika länder. Det handlar bland annat om bolagshandlingar, passkopior och e-post. Informationen i dokumenten spänner över nästan 70 år, 1950 till 2016.

De flesta av de läckta dokumenten kommer från juristbyrån Appleby som har kontor i flera av världens skatteparadis. Förutom Appleby har även dokument läckt från en annan juristbyrå – Asiaciti Trust i Singapore.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.

Paradisläckan

Mer i ämnet