Vad har hänt?
Motsvarande 40 miljarder svenska kronor har slussats av 50 kunder inom Swedbanks kontor i Baltikum mellan åren 2007 och 2015. Samtliga 50 kunder uppvisar tydliga signaler på misstänkt penningtvätt, enligt SVT:s analys.
Hur har SVT fått tag i det här?
Uppdrag granskning har i samarbete med SVT Nyheter tagit emot en stor mängd hemliga dokument och filer, som visar transaktioner mellan Danske Bank och Swedbank i Baltikum. Materialet omfattar åren 2007–2015, då Danske Bank stängde sin portfölj i Estland för utlandskunder. Med hänsyn till materialets känslighet kan SVT inte uppge fler detaljer. Du kan läsa mer om metoden här.
Vad är kopplingen till Danske Bank-skandalen?
I september 2018 framkom att misstänkta överföringar på motsvarande 2000 miljarder kronor genomförts via Danske Banks filial i Estland. En extern utredning har gått igenom 6200 utländska kunder som legat bakom transaktionerna och utredningens slutsats är att i princip samtliga kan misstänkas för penningtvätt.
SVT:s kartläggning visar nu hur misstänkta kunder slussat motsvarande 40 miljarder kronor mellan Swedbank och Danske Bank, och därigenom knyts Swedbank till penningtvättshärvan.
Vilka är kunderna?
Uppdrag granskning och SVT Nyheter kan avslöja att Ukrainas förre president Viktor Janukovytj, som i januari 2019 dömdes för landsförräderi, har slussat motsvarande 34 miljoner kronor genom ett konto i Swedbank. Affären kopplas till en misstänkt muta.
I materialet som SVT granskat finns över 1 000 Swedbank-kunder med konton i Baltikum, men med adresser i högriskländer som Brittiska Jungfruöarna och Belize. Bland dem finns bolag med falska årsredovisningar och utlandskunder som slussar pengar – trots att mottagaren varit klassad som “vilande” i bolagsregistret.
Dessutom finns fler än 1 000 kunder i Swedbank och Danske Bank som delar adress med andra kunder. Flera av adresserna känns igen från tidigare läckor som Panama Papers och Paradisläckan, samt tidigare penningtvättshärvor.
Ett antal bolag företräds av några av världens mest ökända målvakter, alltså personer vars identitet används för att dölja vem som är den verklige ägaren.
Hur förklarar Swedbank det här?
Swedbanks vd Birgitte Bonnesen har bekräftat att Swedbank upptäckt misstänkt penningtvätt och anmält detta till Finanspolisen. Banken vill inte uppge vilka belopp det handlar om. Swedbank säger att de övervakar alla transaktioner för att upptäcka kriminell verksamhet och att de alltid agerar när de ser sådana signaler.
Har Swedbanks vd ljugit?
Det beror på vem man frågar. Under hösten 2018 gick vd Birgitte Bonnesen ut och försäkrade att Swedbank inte har utländska kunder i Baltikum, som bara flyttar pengar via banken. SVT:s granskning visar att det inte stämmer.
Hur har Swedbank agerat efter avslöjandet?
Dagen efter avslöjandet meddelade Swedbank att de fattat beslut om att låta revisionsbolaget EY göra en extern utredning. Utredningen kommer dock enbart att fokusera på de 50 kunder som förekommer i SVT:s avslöjande. Resultatet ska presenteras för Swedbanks styrelse före bankens årsstämma 28 mars.
Efter att Affärsvärlden rapporterat att revisionsbolaget EY utreds för inblandning i Danske Bank-skandalen har Swedbank istället anlitat Forensic Risk Alliance för att göra utredningen.
Hur har myndigheterna reagerat?
Finansinspektionen har tidigare sagt att Swedbank inte haft den här typen av omfattande utländska konton i Baltikum, som SVT:s undersökning visar. Efter avslöjandet har Finansinspektionen nu inlett en utredning.
Vad har avslöjandet fått för konsekvenser utomlands?
Åklagare i Estland, som redan utreder Danske Bank, har meddelat att de tittar närmare på uppgifterna om den misstänka penningtvätten i Swedbank, som en del i sin utredning av Danske Bank. Den estniska motsvarigheten till Finansinspektionen bistår den svenska i sin utredning, och även den lettiska finansinspektionen och Litauens centralbank erbjuds delta.
Den amerikanske finansmannen Bill Browder uppger till Reuters att han kommer att polisanmäla Swedbank.
Har Swedbank själva tvättat pengar?
Det Uppdrag granskning och SVT Nyheter kan visa är att kunder som uppvisar tydliga varningsflaggor på misstänkt penningtvätt har slussat pengar genom Swedbank. Det handlar alltså om att dessa kunder kan ha använt Swedbank för att tvätta pengar.
Vad har Swedbank för skyldighet att förhindra penningtvätt?
Det finns tydliga regler vad en bank måste göra för att motverka penningtvätt. För det första ställs krav på kundkännedom, alltså att banken måste undersöka varje ny kund för att identifiera risk för penningtvätt. Kunden måste också ha ett tydligt underlag som visar varifrån pengarna kommer.
Banken måste dessutom löpande granska alla transaktioner som flödar mellan kundernas konton, för att upptäcka misstänkta betalningar. Alla misstänkta transaktioner ska anmälas till polisen.
Vad blir konsekvenserna för Swedbank?
Långsiktigt handlar det om vad utredningarna kommer att visa. Om Finansinspektionen kommer fram till att allvarliga överträdelser har skett handlar det om sanktioner med mångmiljardbelopp. Även utländska myndigheter kan bestraffa banker och särskilt amerikanska sanktioner kan bli kostsamma. Swedbank riskerar också att förlora kunder som är missnöjda med bankens agerande.
På kort sikt handlar det om börsvärdet. Samma dag som avslöjandet kom sjönk Swedbanks aktie med drygt 13 procent. Dagen efter föll aktien ytterligare 9,3 procent.
Aktiens nedgång innebar att över 50 miljarder kronor hade gått upp i rök för aktieägare och fondsparare när börsen stängde på torsdagen. Sedan dess har aktien hämtat sig något.
Uppdrag gransknings reportage Swedbank och penningtvätten: Del 2 sänds onsdag 27 februari 20.00 i SVT1. Se det redan nu på SVT Play.