I ett försök att rentvå sin klient gjorde Birgitte Bonnesens advokat Per E Samuelson redan på förhand klart vad hans strategi skulle gå ut på under den mycket uppmärksammade rättegången mot Swedbanks förra vd: Att hävda att Uppdrag granskning har haft fel.
Våra reportage om fallet Swedbank finns alla att se på SVT play. Manuskript är publicerade på SVT.se, liksom ett stort antal nyhetsartiklar.
Den som tar del av detta kan själv se att Per E Samuelson har fel:
1. Tidsaspekten
Samuelson påstår att Uppdrag granskning inte varit tydliga kring vilka årtal som granskningen riktar in sig på. ”Vi menar att Uppdrag granskning här ger sken av att det här är en pågående verksamhet i banken. De talar i presens”, sa han i rätten.
Sant är att det i reportaget tydligt framgår att de aktuella kundernas verksamhet skett fram till år 2015, en uppgift som också presenterades för kommunikationschef Gabriel Francke Rodau i intervjun.
2. Kopplingen till Magnitskij-härvan
Per E Samuelson anför att det inte finns någon koppling mellan banken och ett av världens mest omskrivna bedrägerier, den så kallade Magnitskij-härvan.
Vi kunde visa hur drygt 50 Swedbankkunder mottog pengar från bolag inom Danske Bank, med kopplingar till Magnitskijaffären. Det har senare visat sig att Bonnesen haft liknande information från hemliga interna larmrapporter, redan innan vi sände vårt första program.
3. De 50 kunderna
I reportaget talar Uppdrag gransknings reportrar om 50 kunder som alla uppvisar tydliga varningssignaler på misstänkt penningtvätt, konton som totalt omsätter 40 miljarder svenska kronor. Samuelson menar att vi inte delgivit banken vilka transaktioner det handlar om och därigenom inte givit dem möjligheter att svara.
I själva verket visade Uppdrag gransknings reportrar en transaktionslista för kommunikationschefen på Swedbank före publiceringen. Varken han eller någon annan på banken läste då listan. Efter publiceringen frågade de om kontona, varpå Uppdrag granskning – återigen – åkte till Swedbank med listan på de 50 bolagen.
Till sist. Det är åklagaren och inte Uppdrag granskning som tagit Bonnesen till tingsrätten. Det är en ovanlig rättegång och det är sällan som vår journalistik attackeras i rättssalar.
Vi undanber oss att bli aktörer i detta spel. Men vi behöver markera och korrigera när det sprids felaktiga påståenden om vår journalistik.