Inspektionen för vård och omsorg, Lerums kommun och företagen Aviagen och Hövding. Listan kan göras lång över aktörer och makthavare som nekat en filmad intervju med Uppdrag granskning under 2023. Fem mediechefer har svarat på vilka möjligheter de har att göra ansvarsintervjuer. Samtliga beskriver ett förändrat medielandskap där makthavare, i allt större utsträckning, undviker intervjuer.
– Huvudtaktiken nu verkar vara, att om de verkligen måste svara, så vill de svara skriftligt. Vilket innebär att det är svårt med följdfrågor, menar Fredrick Malmberg, ansvarig utgivare på TV4:s Kalla fakta.
Bilden bekräftas av medieforskaren Bengt Johansson på Göteborgs universitet. Enligt honom har kalkylen svängt. Från att en nekad intervju ansågs göra skada – till att numera ses som mer gynnsamt.
– Man upplever inte att det är lika viktigt att gå i svaromål, om man inte tycker att man har något att vinna.
Granskad part väljer också allt oftare att svara i sociala medier eller på egna plattformar. Utvecklingen riskerar att skada demokratin, menar mediecheferna som svarat.
– Förtroendet för demokratin och makthavare kan påverkas negativt när de undviker att svara på frågor från journalister. Deras svar är viktiga för att ge förståelse till varför ett missförhållande har uppstått, menar Sabina Schatzl, ansvarig utgivare på Sveriges Radios Kaliber.
Media går i vissa fall långt för att kräva svar. Nyligen efterlystes rikspolischefen Anders Thornberg av SVT Nyheters ansvarige utgivare. Bakgrunden var att redaktionen till 30 minuter under 1,5 års tid upprepade gånger bett om en intervju – utan framgång.
En dryg vecka efter efterlysningen svarade Thornberg i Aktuellt på frågor om den eskalerande gängkriminaliteten.
– Har man en viss typ av roll så har man en moralisk skyldighet att göra sig tillgänglig för frågor. Och det är medias roll att ställa frågor, säger Charlotta Friborg, ansvarig utgivare SVT Nyheter.
Faktaruta: Svar från fem svenska mediechefer
Hur ser era möjligheter till att göra ansvarsutkrävande intervjuer ut idag?
Fredrick Malmberg, ansvarig utgivare på TV4:s Kalla fakta:
”Mycket svårare. Jag har jobbat sedan 1996 som journalist och aldrig upplevt en svårare tid. För att få en ansvarsintervju måste man gå igenom en kader av pressmänniskor som jag uppfattar har till huvuduppgift att förhindra intervjun på alla tänkbara sätt. Allt från att personen ”har inte tid pga arbetsbelastning” till att våra frågor inte är relevanta. Huvudtaktiken nu verkar vara att om dom verkligen måste svara så vill dom svara skriftligt vilket innebär att det är svårt med följdfrågor.”
Sabina Schatzl, ansvarig utgivare på Sveriges Radios Kaliber:
”Det har blivit svårare att få till ansvarsintervjuer, på alla nivåer, såväl lokala politiker och tjänstemän som på riksnivå. Vi gör något färre ansvarsintervjuer nu än för några år sedan. Det beror på att de vi vill intervjua oftare nu än tidigare avböjer, antingen helt eller så vill de svara skriftligt. Just skriftliga svar är sämre än en inspelad intervju där man träffas, eftersom möjligheten att ställa följdfrågor begränsas.”
Martin Schori, biträdande redaktionschef Aftonbladet:
”Vi upplever att många makthavare i större grad använder olika taktiker för att undvika att ställa upp på ansvarsutkrävande intervjuer. Det kan handla om att kommunicera via egna kanaler, där man själva väljer vilka av frågeställningarna man ska svara på, eller ge intervjuer till andra medier med reportrar som inte kan frågorna lika väl som de som gjort granskningen.”
Martin Ahlquist, tf chefredaktör och ansvarig utgivare Svenska Dagbladet:
”Det har blivit svårare. Under de senaste åren har vi märkt att fler företag och myndigheter väljer att inte svara på frågor för att sedan istället i egna kanaler komma med förtydliganden och “den verkliga bilden” när vi gjort publiceringen.”
Mikael Delin, grävchef Dagens Nyheter:
”Det är mycket vanligt att olika typer av makthavare undviker att ställa upp på riktiga intervjuer och det är ett förbannat otyg. Skrivna kommentarer författade av ett pr-team kan aldrig ge läsaren eller reportern alla svar, men står faktiskt också i vägen för den ansvarige att framstå som mänsklig och nyanserad. Det är en negativ utveckling på alla områden. Stora internationella företag som har inflytande över en stor del av våra liv är nästan omöjliga att nå, och så har det väl varit länge. Men nu har även svenska företagare, myndighetschefer och ledande politiker börjat undvika ordentliga, fördjupande och ansvarsutkrävande intervjuer med pålästa reportrar. “
