Vi följer spåren i en omtalad svensk affär. Ett kontrakt värt drygt 52 miljarder svenska skatte-kronor. Och ledtrådarna för oss hit – till finanskvarteren i ett av världens rikaste länder…
Reporter: – Bonjour monsieur! Parlez vous anglais?
Reporter: – We are Swedish Television, looking for a company.
Vi letar efter ett huvudkontor. Men här finns inga skyltar som stämmer – bara en lista med hundratals bolagsnamn – alla med samma adress.
Receptionist: – Voila!
Reporter: – That door?
Receptionist: – Nr 3!
Reporter: – Nr 3?
Men vårt sökande här i skatteparadiset är inte populärt…
Man: – Can you shut this down please! OK?
Man: – We don’t want to talk to you please or I will call the police. This is private property here.
Reporter: – It is private property, and you are handling tax payer’s money from Sweden. We are talking about…
Man: – Call the police!
Vår historia börjar långt från skatteparadis och den globala finansmarknaden. I en ambulans på väg ut i södra Stockholm.
Janne Kautto: – Är det så att du far illa, någonting händer, så ska ambulansen komma till dig. Det är en grundstomme i samhället och en förväntning som ska finnas, med all rätt.
Janne Kautto: – Du förväntar dig att det finns vatten i kranen hemma. Du förväntar dig att det finns elektricitet. Och skulle det börja brinna så vet du att räddningstjänsten kommer, det är en trygghet.
Det här är inte ett reportage om ambulanssjukvården. Utan om våra skattepengar. Vi kunde lika gärna ha varit på ett äldreboende, en skola eller några av de andra samhällsfunktioner vi tar för givna – men som i dag ofta kämpar med minskade resurser.
Janne Kautto: – Upp höger?
Janne Kautto: – Det finns ju patienter som får vänta fem timmar på ambulans på vardagar i Stockholm, och i landet, för det finns inga bilar att skicka, eller alla enheter som är på väg till den här patienten blir hela tiden avbrutna på andra mer högprioriterade ärenden.
Janne Kautto: – Nu när klockan är två, så här inne på SÖS-akuten så finns det 86 patienter för en liten stund sen, inskrivna på akuten. Och utrymmet är gjort för 75 patienter. I förra veckan hade vi ju uppemot 110 patienter samtidigt. Och då är det, då är det knökfullt.
Reporter: – Vad säger det om trycket på sjukvården här i Stockholm?
Janne Kautto: – Ja, för mig så ser det ju groteskt ut att komma in med en patient och inte hitta en säng till patienten. Att trycket är så högt, från alla håll och kanter så att vi hittar inte plats till de som verkligen behöver hjälpen just då och nu.
Många sjuksköterskor, barnmorskor och läkare har sagt upp sig – när kraven på bättre resurser, löner och villkor inte infriats. Och varnat för att patienternas säkerhet inte alltid kan garanteras.
Janne Kautto: – Det här är ju världens bästa jobb och vi som jobbar i det här, vi är så stolta över det vi gör, och därför biter vi också ihop och gör vårt bästa. Och någonstans går det ju en gräns.
Janne Kautto: – Och här måste vi alla, stora företag, landstinget, vi som jobbar och alla medborgare tillsammans ta ett ansvar för hur vi förbrukar våra skattemedel och våra resurser. Det är inte oändligt.
Här på en bergsknalle i norra Stockholm satsas mycket skattepengar – i ett projekt som beskrivs som svensk sjukvårds flaggskepp: ”Nya Karolinska”.
Ulf Norehn: – Det hålet du ser där nere. Där ska tryckkammare sänkas ner. Om ett halvår. Det är där man behandlar folk som har dykarsjuka t.ex. en liten ubåt som man ska bygga in.
Ulf Norehn: – Entrén här är barn- och kvinnoakuten, som kommer ha entré härifrån. Och så finns ett antal andra entréer utspridda.
Ulf Norehn: – Om vi går in i akutintaget direkt, det som kommer att bli den framtida ambulanshallen, som vi nu använder som provisorisk ingång till bygget.
Ulf Norehn: – Så, varsågod!
Reporter: – Tack!
Det är en stolt vd som guidar oss runt på sjukhusbygget. Bakom bolaget Swedish Hospital Partners, SHP, finns den svenska byggjätten Skanska och ett brittiskt investmentbolag Innisfree.
De har byggt sjukhus förr – men det här är speciellt. Uppdraget är värt drygt 52 miljarder skattekronor…
Ulf Norehn: – Det här är ett typiskt vårdrum. Alla ser likadana ut. Förutom förlossningsrummen som är lite större.
I landstingets informationsfilmer återkommer ledorden: enkelrum för minskad infektionsrisk, patienten i centrum, högspecialiserad vård, flexibilitet, hög kvalitet och miljötänk.
Ulf Norehn: – Det är väldigt, väldigt speciellt att bygga sjukhus. Det är avancerat, det är högteknologiskt, och så har det med människor att göra. Det är alltså en miljö som man kan själv identifiera sig med, sin familj och sina vänner. Man kan identifiera dom i den miljön man bygger. Det är inte bara ett anonymt kontorshus eller en anonym fabrik utan det är något riktigt, riktigt speciellt.
Reporter: – Det börjar glittra i ögonen på dig!
Ulf Norehn: – Ja...
Reporter: – Vad känner du när du går runt här och ser det här ta form?
Ulf Norehn: – Stolthet. Stolthet, glädje, kul att få vara med på något sådant här. Menar det här är speciellt, det är speciellt för Skanska det är speciellt för landstinget, det är speciellt i Sverige. Riktigt, riktigt häftigt är det.
Minst lika entusiastisk är den högste politiskt ansvarige… vars borgerliga allians har beställt sjukhuset.
Torbjörn Rosdahl: – Här blir det tydligt. Och framförallt var ju den här modellen väldigt värdefull när det bara var en stor grop. Nya karolinska universitetssjukhuset det är faktiskt ett helt nytt koncept. Här ska dom mest sjuka i Stockholm få den bästa vården. Här ska man tillsammans med Karolinska Institutet, det är bara Solnavägen emellan, ska man kunna forska och ”science life”, labben som ligger här, man ska kunna forska och finna lösningen på morgondagens läkemedel.
Torbjörn Rosdahl: – Jag har en dröm faktiskt. Och det är att nu har vi faktiskt lagt en grund -universitetet där, universitetssjukhuset här -att kunna fostra morgondagens nobelpristagare i Stockholm.
Torbjörn Rosdahl: – Vi vet på kronan fram till 2040 vad det här kommer att kosta. Finns inga överraskningar för skattebetalarna.
Reporter: – Så jag och andra skattebetalare här i Stockholm, kan vara trygga med att ni har kontroll på var dom här pengarna tar vägen.
Torbjörn Rosdahl: – Ja det ska ni vara. Ni är trygga, jag är trygg, jag vet att vi har full kontroll. Att det finns inget hemligt eller någon gråzon. Det här tål att granskas.
Tänk er ett av världens största konsultföretag. Tänk er att det hos dom finns ett hemligt arkiv – en databas. Full med detaljerade beskrivningar över hur bolag världen över får hjälp med att undvika skatt, genom avancerade upplägg i skatteparadis. Tänk sen vad som skulle hända – om databasen kopierades. Och läckte ut. Och att av dokumenten handlar om… Nya Karolinska.
Men låt oss först gå tillbaka i tiden i ett projekt som redan från början kantats av hård kritik.
Arkiv 2010:
Kronprinsessan Victoria: – I dag, ska vi ta det så kallade första spadtaget för att bygga ett nytt universitetssjukhus i Sverige…
Man: – Skål för Karolinska och framtidens sjukvård. Skål!
Folksamling: – Skål!
Anders Lundberg: – Den här rapporten heter ”” som jag har skrivit för Timbro som handlar om upphandlingen och projekteringen bakom Nya Karolinska Solna. Stockholms nya högspecialiserade sjukhus.
Reporter: – ”Skandalen Nya Karolinska” det är starkt namn på en rapport, varför ”skandalen”?
Anders Lundberg: – För att projektet tyvärr är förknippat med en hel del brister, att fela är ju mänskligt men att med 52 miljarder kronor, som det här kommer kosta skattebetalarna fram till 2040, så är det inte acceptabelt att göra så stora misstag som vi bedömer har begåtts i det här fallet.
Arkiv oktober 2008:
Man: – Very, very welcome to this information meeting around New Karolinska Solna.
Mycket av kritiken har handlat om en för Sverige ny upphandlingsform: OPS, Offentlig Privat Samverkan. Där privata aktörer bjöds in – inte för att bara bygga, utan också sköta finansieringen av sjukhuset, plus drift och underhåll av fastigheten fram till år 2040.
Allt i ett paket från en leverantör, fast pris för att . Men det fanns en förutsättning: flera anbudsgivare som skulle konkurrera om kontraktet – och på så vis hålla priset nere.
Arkiv oktober 2008:
Catharina Elmsäter-Svärd: – Ja, vi har ju sagt själva att ska det vara en ordentlig konkurrens så ska det helst vara tre, annars har vi ju möjlighet att ta ställning till om vi ska fortsätta med en just en OPS lösning eller inte.
Anders Lundberg: – Nu när det väl kom till den situationen att det blev klart för landstingsledningen att det bara fanns en enda anbudsgivare.
Reporter: – En enda?
Anders Lundberg: – En enda anbudsgivare! Då bedömde man att konkurrens ändå hade uppnåtts.
Reporter: – Hur går det ihop?
Anders Lundberg: – Ja, jag tycker att det står i strid med sunt förnuft.
Torbjörn Rosdahl: – Jag skulle tycka det var bättre om det var fler anbudsgivare. Men vi fick ett bra anbud, och det har ju också visat sig att det fungerar. Och vi stämde ju av att det inte var ett skambud, eller att det var ett för lågt bud. Utan det här har fungerat väldigt bra under stor öppenhet.
Reporter: – Men en anbudsgivare, det sunda förnuftet säger väl – tycker jag åtminstone – att det borgar inte för en bra konkurrens?
Torbjörn Rosdahl: – Men juridiken säger att det är helt ok.
Reporter: – Jo men det sunda förnuftet?
Torbjörn Rosdahl: – Vi valde, i fullmäktige, att ändå ge det här anbudet till SHP och det var full enighet i juni 2010. Skulle vi vänta på att: det blir nog bättre om ett par år, ja då vet vi aldrig om vi någonsin skulle komma till skott.
Anders Lundberg: – Nu har vi en enda anbudsgivare, som teoretiskt sett har kunnat sätta vilket pris som helst. Och det vi vet är ju att det satta priset ligger långt över jämförbara projekt. Så sannolikt har skattebetalarna åkt på en rejält dyr nota.
En i maktens korridorer som reagerade var Ilija Batljan. Då, våren 2010, var han ledande socialdemokrat i opposition, och med sin bakgrund som ekonom blev han förskräckt när han satte sig in i avtalet.
Ilija Batljan: – Ja, jag tror att jag kallade det den största blåsningen och jag tror sämsta affären i landstingets historia, och jag använde också orden grekisk bokföring därför att jag tyckte inte att man hade alla siffror på bordet.
Ilija Batljan: – I grunden tycker jag att det är fantastiskt bra när den offentliga sektorn och privata samverkar. Men här tyckte jag att den offentliga sektorn fick betala ett ohemult högt pris.
Han beskriver hur han på nätterna – närmast desperat – satt och räknade. Och fick den politiska ledningen att omförhandla, så att landstinget självt tog en del av lånen för sjukhuset, till en mycket lägre ränta…
Ilija Batljan: – Bara genom den omflyttningen och några smärre ändringar lyckades vi då sänka kostnaderna med 7,8 miljarder.
Reporter: – Det är ju enorma summor?
Ilija Batljan: – Ja, det är enorma summor som jag tyckte var viktigt att försöka rädda för skattebetalarna.
Reporter: – Han kallar det för grekisk bokföring?
Torbjörn Rosdahl: – Det får stå för honom. Vi lyssnade på hans kritik, och vi, tillsammans med honom, omförhandlade med SHP och jag har träffat Ilija efteråt och han säger att nu är det ett bra projekt och han är nöjd över sin insats, och vi är glada över att han hjälpte till.
Ilija Batljan: – Nej, jag var inte nöjd.
Reporter: – Så trots att du gick in och fick till en omförhandling av en del av finansieringen som sparade ett antal miljarder, så menar du fortfarande idag att skattebetalarna betalar alldeles för mycket för det här projektet.
Ilija Batljan: – Ja, jag tycker det. Jag tycker det.
Meningarna går isär om upphandlingen och priset för Nya Karolinska. Men en sak skriver alla under på: med sådana enorma summor skattepengar är förtroendet avgörande.
Något Skanska gärna betonar…
Ulf Norehn: – En väldigt stor öppenhet och en väldigt stor transparens.
Reporter: – Men det är inte så att det finns saker i det här, i finansieringsplanen, som är kontroversiella eller kan uppfattas omoraliskt och så vidare?
Ulf Norehn: – Absolut inte. Absolut inte.
Reporter: – Finns det någon del i detta som kan anses vara kontroversiell, en gråzon, eller omoralisk?
Torbjörn Rosdahl: – Nej. Det finns ingen gråzon. Det är full öppenhet. I avtalet så känner vi till faktiskt hur finansieringen ska ske. Vilka som ska vara ägare. Det finns ingen gråzon.
Men, är det hela sanningen? Kommer ni ihåg det hemliga arkivet hos en av världens största skattekonsulter?
Gerard Ryle: – I am Gerard Ryle, I am the director of the International Consortium of Investigative Journalism. We are excited to have you all here. Thanks for all people who traveled, as far away as Japan, South Korea, from all over Europe…
Det är juni i år. Den internationella organisationen för undersökande journalistik – ICIJ – har kallat oss till möte. Man sitter på en databas – en läcka – från konsultfirman PwC, Price waterhouse Coopers.
Det handlar om nästan 28.000 sidor. Det mesta rör avancerad skatteplanering, hemliga avtal mellan skatteverket i Luxemburg och över 340 bolag från hela världen.
Med oss finns den franske journalisten Edouard Perrin som redan granskat och publicerat några av dokumenten, och den brittiske före detta skatteinspektören Richard Brooks.
Richard Brooks: – We have got income matches the expense and nothing to tax.
Richard Brooks: – The first time I saw them I thought this is fantastic, this is the first time really that we'd seen inside the workings of Luxemburg as a tax haven. The whole point of these documents is that they explain how these tax schemes work, they explain them for the Luxembourg authorities so that they can approve them. Normally these companies would try to cover up what they're doing, but in these documents they're being very open about them. And that's very rare, to find companies explaining how they're doing their tax avoidance, of course they wouldn't do it publicly, but they'll do it for the Luxembourg tax man.
Sverige ligger på tio-i-topplistan när det gäller antalet företag som finns med i databasen. Här finns IKEA, svenska riskkapitalbolag, livsmedelsindustrin, hotell, vårdbolag. Och här finns också företaget som ska bygga Nya Karolinska… – till lika delar ägt av den svenska byggjätten Skanska och brittiska Innisfree.
De interna dokumenten från Price waterhouse Coopers handlar förenklat om hur ägarna, via en rad dotterbolag ska låna ut drygt 1 miljard kronor – .
Men stora delar av pengarna kommer inte från Sverige eller England, där ägarna Skanska och Innisfree har sin bas – utan… … härifrån.
Jackie Messerich: – I like my city I like the country it is very cozy but international too.
Lori Reuter: – It is very comfortable to live here…
Reporter: – What is Luxembourg famous for?
Patrik Simon: – Ok, you know it. Everybody knows what the main industry in Luxembourg is, don’t shit me please ok. Don’t tease me with that bad question, that is an awful question here.
Jackie Messerich: – The main income? I think it is finance…
Lori Reuter: – It is very important.
Luxemburg, storhertigdömet i hjärtat av Europa. Ett av världens rikaste länder – och känt som skatteparadis för utländska bolag.
Lori Reuter: – That’s true! That’s true!
Mark: – I would say it is true. That is one of the reasons why Luxembourg was so rich and most of the people can afford a very good living and the pensions are very high and the Luxemburg’s don’t realize what the reason for this is.
Enligt om Nya Karolinska ska över en halv miljard konor komma från två bolag som har huvudkontor på samma adress i Luxemburgs finanskvarter: J.F.Kennedy-avenue, 46a.
Reporter: – Bonjour! We´re looking for a company a company called Innisfree…
De två bolagen i Luxemburg: Innisfree F3 och Innisfree ISF – lånar ut pengar till dotterbolaget i Sverige . Som betalar en hög ränta på lånet – 9%. På så vis minskar den beskattningsbara vinsten i Sverige och pengarna flyttas över till Luxemburg.
Och våra hemliga dokument avslöjar ett avancerat skatteupplägg där resultatet blir en skatt här på nära noll.
Enligt dokumenten ska bolagen ha sina kontor här. Här ska årsstämmor och styrelsemöten hållas – men på plats är det svårt att hitta någon som vill prata om Innisfree eller Nya Karolinska…
Reporter: – Hello!
Robert: – You are the Swedish TV?
Reporter: – Yes, Hello. Joachim Dyfvermark, Swedish Television.
Robert: – Hi, Robert!
Reporter: – Robert!
Robert: – Can I please refer you to this people here, to this person.
Reporter: – Is she working for Innisfree?
Robert: – Please address your questions there!
Reporter: – But it is a very simple question, is she working for Innisfree?
Robert: – I have answered your question and can you also please leave, that would also be greatly appreciated.
Reporter: – And your name is?
Robert: – Robert… you don’t need to know any more… it doesn’t matter.
Kate Martin: – We offer services that a company might be registered to the TMF-group address but not physically based there. For confidentiality reasons TMF group are not able to confirm or deny whether or not someone is a client.
Reporter: – But if I want to speak to someone about Nya Karolinska and tax avoidance?
Kate Martin: – Tax avoidance schemes are perfectly legal and while the structures and ?? are in place for this to happen, then business take advantage of them. But we can’t disclose their private details for third party.
Richard Brooks: – They exist purely to facilitate the tax scheme, that's all they're there for and the people working there will just be administering their office, collecting fees really. it's just a charade… completely.
Det handlar om avancerad skatteplanering. Genom att slussa pengarna via brevlådeföretag i skatteparadis förvandlas pengarna från att vara beskattningsbara i ett land, till att bli skattefria i ett annat.
Och det vi ser i de hemliga handlingarna om Nya Karolinska går igen i många av de läckta dokumenten. Det kallas för ”hybridinstrument”, och beskrivs som en del av Luxemburgs affärsidé…
Nikolai Shillinglaw: – Luxemburg offers two things to international companies. It offers an array of options for lowering taxes to very low levels, and even to not pay any tax at all. It also on the other hand, offers high levels of secrecy.
Nikolai Shillinglaw: – So companies come to Luxembourg often not for real business reasons, but attracted by the ability to lower their taxes. So rather than pay taxes in the places where they have real business activities, they register in Luxemburg and that allows them to avoid paying taxes which otherwise they would have to pay.
Han är mannen som bytte sida. Efter tio år i finansbranschen fick han nog och började jobba för frivilligorganisationen ASTM här i Luxemburg. Hans uppgift är att bevaka bolagens skatteflykt, och han varnar för konsekvenserna.
Nikolai Shillinglaw: – What Luxembourg does is that it engages in competition with other countries. And what you effectively have then is what’s called: a race to the bottom. Where in the end, as one country competes with another country each country collects less and less tax. So it is not a sustainable way of doing things.
Ur animation från ICIJ:
Tecknad frågesportsledare: – All right Bob, here we go, lightning round questions and it’s up to you. This country is the world’s second largest destination for investment funds, after the US.
“Bob”: – Uh… China?
Tecknad frågesportsledare: – Think smaller – a tax haven, with a population of just 500,000…
“Bob”: – Oh! Oh! The Cayman Islands!
Tecknad frågesportsledare: – Oh!!! The correct answer was... The Grand Duchy of Luxembourg! A founding member of the European Union!
Speaker: – On the surface, Luxembourg is a good corporate citizen. It has tax agreements with major nations and a corporate tax rate of 29 percent.
Speaker: – But… Corporations can hire clever accountants to devise complex tax-avoiding schemes.
Speaker: – The Luxembourg government approves these private deals, called tax rulings, and the 29 percent tax bill is cut to almost zero.
Tecknad man: – Don’t worry, it’s perfectly legal.
Och det finns en person som betyder mer än någon annan för utvecklingen av skatteparadiset Luxemburg under de senaste 20 åren.
Patrik Simon: – I like this man very much. This guy is a good man and a really like him.
Lori Reuter: – He has made very much for the financial sector and he is a very good statesman.
Reporter: – Popular?
Lori Reuter: – Very popular, very very very popular.
Philippe Turk: – He has been the Prime minister for years and years I don’t remember for how long – something like 15 or so…
Mark: – He is Luxembourg, he represents everything that Luxembourg means to most of them here in Europe. He has helped the financial sector a lot and helped them that regulation was not very tough in Luxembourg. So he is a big friend of big money.
Nikolai Shillinglaw: – Juncker was here during the times that the structures that enabled the tax avoidance to happen. He was the overseer during this period. So, you could call him one of the architects of the system.
Vad säger Jean-Claude Juncker själv? Innan vi far hem till Sverige – för att få svar om Nya Karolinska och skatteupplägget – åker vi för att träffa honom…
… vi och några tusen till… Han har nämligen bytt jobb.
Jean-Claude Juncker: – Herr ordförande, mina damer och herrar…
Det är i slutet av oktober, några veckor kvar till att den stora PwC-läckan ska bli känd för omvärlden. Jean-Claude Juncker, EU-kommissionens nya ordförande, presenterar sin kommission för EU-parlamentet i Strasbourg.
Men valet av Juncker är långt ifrån populärt i alla läger…
Tolk: – Vi måste bekämpa skatteparadisen och därför är det väldigt viktigt att arbeta mot banksekretessen och system som ”freeport” Luxemburg…
Peter Eriksson: – Det är en väldigt aggressiv skattestrategi som Luxemburg har valt och som uppenbart Juncker står bakom och har drivit fram och jag tycker detta är en otroligt destruktiv linje för Europa – det går bara ut på att tulla av andra länder genom att lägga sig betydligt lägre i skatt eller ge specialavtal till enskilda företag och så. Och på så sätt få en kår av människor som jobbar med dom här juridiska uppläggen, istället för att få anständiga hyggliga samhällen i Europa där man är med och betalar skatt. Så att jag tycker det är väldigt destruktivt.
Junckers bakgrund i skatteparadiset Luxemburg är kontroversiell här – redan innan PwC-läckan blivit känd. Frågan om skatteflykt står högt på dagordningen. EU tror sig förlora svindlande 9000 miljarder kronor varje år till följd av skatteflykten, det är Sveriges hela budget – gånger 10…
Den EU-kommission som Juncker nu är satt att leda ligger sedan en tid tillbaka i en infekterad konflikt med Luxemburg, med krav att landet ska redovisa sina hemliga skatteavtal. Men Luxemburg har vägrat.
Christoph Lütgert: – Mr. Juncker, you were Prime Minister of Luxemburg for many years. Now, you are president of the European Commission. This Commission has started to investigate the tax haven of Luxemburg. Does Mr. Juncker now investigate the case Juncker?
Jean-Claude Juncker: – First of all, I do not believe that there is an investigation in the case of the tax haven, but in the case of Luxemburg. I would like to ask you to be more precise in your choice of words. Secondly, Mr. Juncker does not investigate the case Juncker, beacause Mr. Juncker is neither in charge of one or the other. There are other competent departments in the commission for that. But I won't influence the cases in regard to Luxemburg, particularly when it comes to competition and tax matters.
Reporter: – Mr. Juncker, Swedish Television. What is your personal responsibility when it comes to tax avoidance?
Jean-Claude Juncker: – I have to rush now…
Junker slipper svara om sin roll i skatteparadiset. Den här gången. Om två veckor – när läckan från Luxemburg blivit känd för omvärlden kommer det att bli svårare…
Vi är tillbaka i Sverige. Och bygget av Nya Karolinska. Som ska betalas med skattemedel, men där stora summor ska slussas till skatteparadiset i Luxemburg.
Vi har – tillsammans med flera erfarna experter – granskat årsredovisningar, kontrakt, rapporter och skattekonton i flera länder för de bolag som är inblandade.
År efter år fram till 2039 ska Swedish Hospital Partners betala ränta till brevlådeföretagen i Luxemburg. Totalt ska runt 1,3 miljarder kronor slussas till Luxemburg – i princip skattefritt.
Hur mycket mer skatt Swedish Hospital Partners hade fått betala i Sverige – om man inte använt sig av internlånen är svårt att säga, men sannolikt handlar det om hundratals miljoner kronor…
Reporter: – Flytta vinsten via räntan för att inte behöva skatta i Sverige...
Ilija Batljan: – Just det…
Reporter: – … i praktiken blir ju skatten noll borta i Luxemburg.
Ilija Batljan: – Hmm…
Vi visar de läckta dokumenten om Nya Karolinska för Ilija Batljan, som under sin tid som landstingspolitiker kämpade för att få ner priset på sjukhuset.
Ilija Batljan: – Det är stötande att se detta. Framförallt efter att man vet vilken fantastisk vinst det här projektbolaget gör. Att därutöver ta ut ytterligare pengar. Det är… det är helt enkelt för jävligt på ren svenska.
Reporter: – Men det här behöver inte vara olagligt, är det inte så att bolag ska få använda de möjligheter som finns för att faktiskt minimera sin skatt?
Ilija Batljan: – Den argumentationen håller inte. Att våra svenska skattepengar ska skattesnurras i Luxemburg, det är både fel moraliskt och det är också fel när det gäller, när det gäller praktiska konsekvenser från detta.
Ilija Batljan: – Om det finns företag som på det här sättet har Luxemburg som någon slags leverantör av skattefria pengar då blir det omöjligt för dom ordentliga bolagen som finns i Sverige att konkurrera. Så det skadar samhället på alla sätt.
Vad säger då den politiska ledningen, som när vi träffades förra gången försäkrade att det inte finns något kontroversiellt eller någon gråzon i affären.
Reporter: – Vad är din kommentar till det här?
Torbjörn Rosdahl: – Jag tycker det är tråkigt att höra att de har en sådan aggressiv skatteplanering. Här ska vi bygga Sveriges modernaste sjukhus och ge de mest sjuka i Stockholm den bästa sjukvården. Jag tycker det är oetiskt att man inte betalar skatt i det land man verkar i. Jag tycker det gäller samma sak om man bedriver sjukvård eller bygger sjukhus.
Reporter: – Ni har ju känt till att Luxemburg ändå förekom i finansieringen, och Luxemburg är ökänt för att just den här typen av lånekonstruktioner handlar om att trolla bort skatt. Vad svarade det privata bolaget när ni, den politiska ledningen, ställde frågor för att säkerställa om det här var skatteflykt?
Torbjörn Rosdahl: – Vi ställde inte de frågorna vid upphandlingen…
Reporter: – Ni ställde inte de frågorna?
Torbjörn Rosdahl: – Vi hade full insyn i att de hade sitt kontor i Luxemburg. Enligt den svenska lagen så har vi inte rätt att kräva att bolag som verkar i Sverige också ska vara skrivna i Sverige.
Reporter: – Nej men ställde ni frågan om syftet med det här skatteupplägget…
Torbjörn Rosdahl: – Vi ställde ingen fråga, det brukar vi inte göra till någon när vi gör upphandlingar hur de skattar, vi utgår ifrån att alla bolag följer svensk och europeisk lag.
Reporter: – Kan tyckas en aning naivt, i ett sådant här jätteprojekt när ni ser att Luxemburg är inblandat?
Torbjörn Rosdahl: – I backspegeln, och när du berättar om de här enorma summorna, så känner jag mig besviken, för jag tycker att man ska skatta i det land där man verkar, och vi behöver de här pengarna för att bygga ut välfärden i Sverige.
Reporter: – Har ni den politiska ledningen något ansvar anser du?
Torbjörn Rosdahl: – Jag är ytterst ansvarig för allt som sker i Stockholms läns landsting, och jag har ett stort ansvar i det här.
Reporter: – Ni har sagt att ni har full kontroll och detta är det bäst genomlysta projektet någonsin. Och nu kan vi visa hur 1,3 miljarder ska slussas till Luxemburg – och där det ligger ett skatteupplägg och skatten blir i princip noll.
Hans Biörck: – Det är Innisfree som har gjort det här upplägget, det är inte Skanska som gjort det. Skanska äger vår andel via ett svenskt bolag, vi skattar i Sverige.
Reporter: – Men ni har ju skrivit på det här avtalet att man ska skicka totalt sett 1,3 miljarder till Luxemburg…
Hans Biörck: – Vi ansvarar för 50 % av den affären. Innisfree ansvarar för 50 % av den andra investeringen. Och det är dom som måste stå till svars för de frågorna om det har skett någon avancerad skatteplanering som du säger, som har undandragit någon myndighet i Sverige eller England skattepengar.
Hans Biörck var finansdirektör när Skanska och Innisfree 2010 fick kontraktet att bygga Nya Karolinska.
Han – och Skanska – säger att internlånen är lagliga, ett sätt att få ut avkastning, och att prislappen för Nya Karolinska varit högre utan lånekonstruktionen.
Skanska säger samtidigt att de inte känt till Innisfrees skatteupplägg i Luxemburg men att dotterbolaget Swedish Hospital Partners informerat svenska skatteverket om vilka som finns bakom den komplicerade bolagsstrukturen – att det till stora delar handlar om skattebefriade fonder.
Men uppgifterna är svåra att kontrollera. När vi försöker följa pengaflödet från Luxemburg tar det stopp. Insynen är minimal .
Reporter: – När ni säger att det här är ett väldigt transparent projekt, finansieringen är öppen, och så finns den här typen av avancerade skatteupplägg med i den finansieringen?
Hans Biörck: – Avancerat eller inte det får stå för dig. Visst, det är inte full transperens på Innisfree så att säga system och delägare… det är det inte.
Reporter: – Men varför går man då via Luxemburg?
Hans Biörck: – Det får du fråga någon annan om.
Reporter: – Men jag frågar dig nu?
Hans Biörck: – Men det är inte vi som har tagit fram det här underlaget.
Reporter: – Men det är ni som skickar pengar dit?
Hans Biörck: – Men det har inte med saken att göra, det är inte vi som har tagit in Price waterhouse för att göra den här undersökningen eller förhandsbeskedet, det är Innisfree och de får faktiskt ta ansvar för den handlingen…
Innisfree: – Good afternoon, Innisfree.
Reporter: – Good afternoon! Swedish Television – calling again…
Vi har under flera veckor mejlat och ringt, mejlat och ringt igen, för att få ställa frågor till de ansvariga här – bland annat Tim Pearson – om Nya Karolinska och skatteupplägget i Luxemburg – när vi till slut får ett besked.
Reporter: – Have you been able to reach Tim Pearson?
Innisfree: – Yes, yeah I spoke to him and he said that we have no comments.
Reporter: – You have no comments?
Innisfree: – No.
Vi får aldrig veta varför Innisfree inte vill prata om Nya Karolinska och upplägget i Luxemburg. Istället skriver de i ett brev att bolaget följer lagen, och att Luxemburg används av administrativa skäl och att det inte påverkar bolagets skatt i Storbritannien..
Prem Sikka: – So if Innisfree is making these claims it is its responsibility then to provide evidence that support these claims. In the absence of credible evidence this simply amounts to really a public relations exercise.
Prem Sikka, en av Storbritanniens ledande skatteexpert känner väl till Skanskas partner Innisfree.
Prem Sikka: – Well Innisfree certainly has been involved in tax avoidance in the UK under the private finance initiative. It co-owned a large number of hospitals and also schools and it claimed that it paid tax – which could not really be corroborated from its accounts.
Prem Sikka: – And whenever I see a complex corporate structure the first thing that comes to my mind is that these entities have something to hide. Otherwise why go through an enormous length, pay accountants and lawyers to create these structures. And when these entities create subsidiaries in tax havens you also have to ask questions – because these tax havens are not exactly know advancing in science or engineering or mathematics or electronics, they are simply providing secrecy.
Reporter: – Är ni beredda att öppet redovisa hur de här pengarna är tänkta att gå från Luxemburg och vidare och till vem?
Hans Biörck: – Nej, det är inte vi som har tänkt. Det är dom som har tänkt hur pengarna ska gå. Återigen, de måste svara för sina egna handlanden, vi kan inte göra det.
Reporter: – Men nu gör ju inte dom det?
Hans Biörck: – Och vi kan inte göra det heller, och då fastnar det där.
Janne Kautto: – Nu kommer det stora kruxet häruppe, att komma igenom trafiken.
I ambulansen har det blivit sen eftermiddag, när de får ett larm i centrala Stockholm.
Janne Kautto: – Ambulans 318 360, åker i nuläget norrgående, strax framme vid Eugenia. Återkommer om läget om en till tå minuter, kom.
Janne Kautto: – Det har smällt, det syns ju.
Janne Kautto: – Ja, ambulans 318 360, framme vid olyckan.
Man: – En person skadad. Vi klarar oss själva med det vi har.
Janne Kautto: – Han har kommit i 50, och kört in i bilen, som sen har studsat in i en bil till och in i vägrenen.
Ingen har lyckligtvis skadats allvarligt, en person befaras ha brutit armen och tas till sjukhus.
Janne Kautto välkomnar att Nya Karolinska byggs, men betonar att det också behövs breda satsningar på övriga sjukhus och hela vården.
Janne Kautto: – Ja godkväll, då avslutar vi sjukvårdsinsatsen på E4an.
Och han ställer sig frågan vad de uteblivna skatterna – från de bolag i välfärdsindustrin som skatteplanerar – skulle kunna användas till.
Janne Kautto: – Skulle vi kunna få mer vårdplatser? skulle vi kunna öppna upp ett psykiatriskt sjukhus? För dom som mår jättedåligt.
Reporter: – För dom skattepengarna menar du?
Janne Kautto: – Ja för dom pengarna som försvinner. Det är ju den stora frågan jag skulle vilja ställa mig. Vad hade vi annars kunnat göra med dom pengarna? Det är ju våra pengar någonstans i slutändan. Fast dom försvinner någonstans i ett svart hål. Så att man blir ju frustrerad.
Det var den 25 augusti 2010 – bara några månader efter att Skanska och Innisfree tilldelats kontraktet att bygga Nya Karolinska – som PwC lämnade in ansökan om det avancerade skatteupplägget i Luxemburg.
Det var en av 22 ansökningar från PwC – bara den här dagen…
På sidan längst bak i ansökan hittar vi en stämpel och ett streck. Det är chefen för Luxemburgs skattekontor 6 – den numera pensionerade Marius Kohl – som signerat och godkänt det avancerade upplägget – samma dag som ansökan kommit in.
Guy Heintz: – I don’t give any comment on these documents that’s all… My job is not to give interviews. My job is to apply tax legislation and to be the head of the tax administration here.
Reporter: – Your department have approved an application the very same day it came in.
Guy Heintz: – Yes, but I don’t give any comments. Because normally there before a document is approved there are discussions about it, there are meetings before it normally… that´s the rule but I don´t continue this discussion…. OK? Thank you very much… Goodbye (lägger på)
Strax utanför Luxemburgs stadskärna tronar PwC:s nybyggda huvudkontor. Vi har kommit hit för att ställa frågor om innehållet i den massiva databasen som läckt – och om Nya Karolinska.
Reporter: – Hello! We are from Swedish Television, we would like to see the information officer.
Reporter: – Hi!
Man från PwC: – Hi!
Reporter: – We are here to have your comment on the tax agreements.
Man från PwC: – We don’t make any comments on client related matters so… I am afraid this is about it.
Reporter: – Can we get a written comment?
Man från PwC: – I will ask my managers…
Reporter: – And you will answer the questions on email?
Man 2 från PwC: – We will have a firm statement for sure…
Man från PwC: – We will tell you whether we choose or not to answer your questions.
Reporter: – It´s hundreds of international companies…
Man 3 från PwC: – Can you shut this down please! OK? Immediately. Then you can exit. We don’t want to reply the question. You have information that has been obtained illegally, whatever you want with that. This is outdated documents by more than five years.
Reporter: – Well I have gone through – it´s up-to-date…
Man 3 från PwC: – We don´t want to answer your question, you understand that. We don´t want to answer your questions.
Man 3 från PwC: – Get out of here! Get out of here! Or we call the police. OK! Thank you very much.
Reporter: – The Swedish case is up-to-date!
Man 3 från PwC: – That’s your problem not ours. We don’t want to talk to you. We don’t want to talk to you. Please, get out or I will call the police. This is private property here.
Reporter: – It is private property here, and you are handling tax payer’s money from Sweden. We are talking about…
Man 3 från PwC: – Call the police!
Richard Brooks: – Well it's completely cynical. Price Waterhouse Coopers sets itself out as being an ethical advisor, it says it's socially responsible, it runs awards for things like building public trust, yet behind the scenes it is just inventing really contrived tax schemes that reduce the biggest companies' tax bills by sometimes hundreds of millions of pounds every year.
På PwC:s svenska hemsida hittar vi deras webb-TV-kanal ”Samhällsutvecklarna” – och ett helt program om skatteflykt.
Arkiv Samhällsutvecklarna:
Martin Askman: – Välkommen till Samhällsutvecklarna!
… där PwC betonar öppenhet, hög skattemoral och bolagens samhällsansvar…
Arkiv Samhällsutvecklarna:
Martin Askman: – Jag såg nyligen att PwC lanserade en undersökning som visar att 70 % av företagsledare i stora företag är oroade över att den här skattebördan som dom upplever läggs på dom bromsar tillväxten.
Magnus Johansson: – Om vi ser till den utvecklingen som skett, om du skulle ställa samma frågor till ett företag för fem till tio år sedan så skulle dom utan vidare säga att skatt är en kostnad, och vi vill minimera våra kostnader. Idag har det där flyttat på sig, idag pratar man om att skatt är en kostnad – ja! – men det är också en skyldighet. Så ett företag har en skyldighet gentemot samhället…
Men PwC:s egen roll i skatteflykten nämns inte med ett enda ord.
Och vad gäller de avslöjande dokumenten från Luxemburg är det enda svar vi får ett skriftligt uttalande.
Där revisionsbyrån säger att skatteuppdragen genomförs i enlighet med gällande lagar. Och att man på PwC ser med största allvar på läckan i Luxemburg, och därför spårat en medarbetare som man misstänker. Och nu ser över sina säkerhetssystem.
Vi besöker det svenska huvudkontoret för att på nytt försöka få svar på de centrala frågorna om skatteuppläggen.
Martin Askman: – Det här är ju en oerhört allvarlig händelse. Det är ju en läcka på PwC Luxemburg där 1000-tals dok har läckt ut. Det rör många länder runt om i hela världen, och det är oerhört viktigt och naturligt vid en sådan här händelse att det koordineras via en central kommunikationsavdelning, så jag får be dig att kontakta mina kollegor i London helt enkelt.
Reporter: – Man får intrycket att det är viktigare för er att jaga den här visselblåsaren än att faktiskt ta de allvarliga frågorna om det moraliskt riktiga i att hjälpa till med de här avancerade skatteuppläggen?
Martin Askman: – Som sagt, vi har gett vår kommentar, som du fått från mig, och i övrigt måste jag hänvisa till mina kollegor på kommunikationsavdelningen i London.
Reporter: – När jag läser era etiska riktlinjer så är det väldigt fina. Det står att varje medarbetare inför varje enskild affär, ska ställa sig en rad frågor, t.ex. ”Känns det rätt”, och ”Vad skulle en rättskaffens person tänka” osv. Det är en ganska hög svansföring. Hur rimmar det med att ni hjälper till att regissera den här typen av skatteupplägg där miljoner och åter miljoner försvinner från skatt i Sverige?
Martin Askman: – Nu Sven har du ställt den här frågan om och om igen, och du kommer tillbaka till samma fråga och jag kommer tillbaka till samma svar: jag kan inte ge någon ytterligare kommentar än den vi har givit till dig och i annat fall ber jag dig höra av dig till mina kollegor i London och vår centrala kommunikationsavdelning.
Men från huvudkontoret i London, får vi inte heller några svar.
Mike Davies: – No, we don’t comment on our clients affairs. Obviously these documents which we say in the statement were illegally obtained from our offices, they are not documents for the public domain. We never comment on the interests of our clients so, no we wouldn’t be able to do that am afraid.
Reporter: – So, PwC gives no interview, not in Sweden, not in Luxembourg, not in London?
Mike Davies: – No, we haven’t given any interviews on this anywhere.
Linda Nilarve: – Hemliga skatteupplägg världen över med mångmiljardbelopp har avslöjats idag…
Nyhetsuppläsare: – Luxleaks….
Man: – …La Suede…
Karina Chabour: – …Ikea, Amazon…
Den 6 november i år. PwC-läckan blir en världsnyhet, och en lång rad internationella företag exponeras, bland dem flera svenska…
Finsk speaker: – Vem har inte någon gång använt sig av deras produkter eller tjänster?
…och Jean-Claude Junckers smekmånad som EU-kommissionens ordförande är slut…
Arkiv EuroparlTV:
Speaker: – The Luxleaks, the revelation that caused a storm. 340 multinationals where billions of their tax bill by taking refuge in the duchy of Luxembourg. And worse yet. It allegedly happened when the newly appointed commission president Jean-Claude Junker was prime minister. In Brussels a hasty change at the mini plenary.
Martin Schulz: – Nu till en ändring i dagordningen. Jag lämnar över till kommissionens ordförande, herr Juncker.
Man: – Do you regret that these deals were done?
Jean-Claude Juncker: – I didn’t read this 28.000 pages, I am not physically able to do that. But if – given in the action given…
Berättelsen om Nya Karolinska är bara en av många. I de läckta PwC-dokumenten finns en lång rad andra svenska och utländska bolag. Det handlar om motsvarande tusentals miljarder kronor som slussats genom Luxemburg. Bara i den här läckan – som är toppen på isberget. För det finns fler skattekonsulter, och fler skatteparadis…
Ilija Batljan: – Jag tycker att man ska omgående tillsätta en snabbutredning som ska både titta på svensk lagstiftning men framförallt ta fram hur på vilket sätt kan Sverige hantera detta inom ramen för EU därför att vi kan inte ha den här situationen.
Nikolai Shillinglaw: – It´s a question of democracy. If a company can decide how much tax it’s going to pay, it makes a mockery of the idea that a society decides how much tax it should pay.
Nikolai Shillinglaw: – Once a society loses control over its finances, well then the whole set up of the society is brought into question.