Det här är Samir och det här är hans 12 kvadratmeter stora rum på flyktingförläggningen i Vänersborg. Rummet delas med en annan. Kök och badrum med många andra. Samir får 71 kronor om dagen från Migrationsverket. Han är 25 år och flykting från Syrien. När terrorn kom till hans land tvingades han fly och sen dess har han väntat på att hans liv ska börja igen.
I december 2010 förändrar regeringen svensk integrationspolitik i grunden. Arkitekten bakom reformen är folkpartisten Erik Ullenhag. Han har en tydlig idé. Istället för att flyktingar ska fastna i bidragsberoende ska dom snabbt slussas in på svensk arbetsmarknad. Två år ska det ta. Bostad – utbildning – arbete. Ödesfrågan ska äntligen lösas.
Erik Ullenhag (FP)
Integrationsminister (2010-2014):
”Den 1 december dvs. i dagarna så träder den största förändringen av integrationspolitiken på 25 år i kraft. Människor som har fått permanent uppehållstillstånd i Sverige kommer inte längre möta socialkontoren utan man kommer att möta Arbetsförmedlingen. Istället för att systemet ställer frågan vilket bidragssystem du ska in i så ska vi ställa frågan vad kan du bidra med.(...)”
Men trots det sitter Samir på en flyktingförläggning och väntar. I över ett år har han bott så här. Det är någonting som inte fungerar med Ullenhags plan.
Titel: ”Den slutna cirkeln”
Samir: Vi befinner oss alltså här på Migrationsverkets flyktingförläggning.
Ska jag skriva på arabiska eller svenska?
Reporter: Ja.
Samir: Etableringen är så här att först har du inkomst, sen bostad sen Arbetsförmedlingen och sen skolan.
Reporter: Låt mig skriva bara så att jag hänger med…
Samir ritar upp etableringsreformen för mig. Han berättar att för att få ta del av etableringspaketet på Arbetsförmedlingen måste han ha en bostad. Och för att få det behöver han en inkomst. Men för att få en inkomst behöver han ta del av etableringspaketet på Arbetsförmedlingen. Samir har fastnat. Han kommer inte in cirkeln.
Ur SVT Rapport, 16 augusti 2014:
Fredrik Reinfeldt (M)
Fd statsminister
Nu vädjar jag till svenska folket om tålamod om att öppna era hjärtan för att se människor i stark stress med hot mot det egna livet som flyr. Flyr mot Europa, flyr mot frihet, flyr mot bättre förhållanden.
Dåvarande statsministern Fredrik Reinfeldt talar om det som många redan vet. Att flyktingkatastrofen är den största sen andra världskriget. 50 miljoner människor befinner sig på flykt. Dom flyr från krig, terror och förtryck.
Fredrik Reinfeldt: Här vill jag vända mig till hela svenska folket. Jag vill påminna er om att vi är en nation som stått upp och varit öppna förr i tider då människor har utstått svår prövning.
Flyktingkatastrofen ställer krav på vårt samhälle. Kommunerna måste förbereda socialtjänst, skola och barnomsorg. Över hela landet trängs nu flyktingar på tillfälliga boenden. Det är campingplatser, skidhotell och vandrarhem. Samir bor på flyktingförläggningen Restad gård, ett nedlagt mentalsjukhus med 850 platser. Hit kom Samir två dagar före julafton 2013. Dom som får uppehållstillstånd kallas i statistiken nyanlända. Samir är en av dom.
SFI-lärare: Meddelande... message.
Samir: Marcus tittar på klockan... den är tjugo över åtta. Han hinner kanske...
SFI-lärare: Mmm.
Samir känner ingen i Sverige. Han flydde hit med hjälp av en människosmugglare.
Delar av hans familj är kvar i Syrien, andra är utspridda i världen.
SFI-lärare: Ska vi byta ord?
Elev: Skicka sms?
Det tar nästan ett år innan Samir får börja med SFI – svenska för invandrare. Åtta timmar i veckan får han undervisning. Han vill in på universitetet, säger han. Ekonom vill han bli.
Nu hänger allt på att han hittar en egen bostad.
Samir: Jag har letat mycket efter bostad. Dom sa att jag skulle fråga folk men det är svårt.
Speciellt om du själv är främling – man kan ju inte stoppa folk på gatan och säga hej har du en bostad? Dom berättade om något som heter blocket. Jag har varit inne där väldigt mycket men många vill ha fast inkomst, helst en tjej och helst en student. Jag kan visa dig jag har skickat över hundrafemtio ansökningar men ingen har svarat. Ingen har svarat överhuvudtaget.
Samir: Här ser du alla mina ansökningar jag har inte fått ett enda svar.
Det är bara rum jag söker. Jag behöver inte mer.
Reporter: Vad tyckte du om SFI lektionen?
Samir: Idag menar du?
Reporter: Ja.
Samir: Bra det är en bra lärare. Men det spelar ingen roll hur mycket jag pluggar om jag
inte får öva på språket med någon så lär jag mig inget. Så tänker jag…
Etablering är ett av dom första ord Samir lär sig på svenska. Han drömmer om en framtid i Vänersborg, en egen bostad och ett arbete. Och han är inte ensam. På Restad gård sitter 140 personer fast precis som Samir.
Samir: Det är ju inget bra inser jag. Jag har bott här i ett år men det finns många på förläggningen som bott här lika länge. Det finns barn som kommer från länder där man inte talar arabiska som alltså bor här och som nu lärt sig arabiska. Istället för att lära sig svenska alltså. Albanska barn. Det här får mig att tänka att det är något som är fel. Det funkar liksom inte.
Vad är det egentligen som gått snett? Vi ska ta reda på varför Samir sitter här – och vi börjar i kommunen där han bor. Vänersborg ligger en timmes bilfärd norr om Göteborg. Det är en medelstor kommun med knappt 40 000 invånare. Dom senaste två åren har över 400 nyanlända flyttat hit och fler är på väg. I kommunhuset styr socialdemokraten Marie Dahlin och hon står inför ett svårt uppdrag. Hon har Sveriges kanske största flyktingförläggning här och har protesterat mot att Migrationsverket planerat fler platser i kommunen. Samtidigt får hon dödshot från personer som inte vill ha flyktingar i Vänersborg. Men Marie Dahlin är stolt över Restad gård.
Marie Dahlin (S)
Ordf kommunstyrelsen Vänersborg:
Det är ju ett asylboende som vi tycker fungerar helt fantastiskt. Vi har ett fantastiskt föreningsliv som ställer upp och hjälper dom nyanlända som har kommit hit. Jag tror att det är ett utav Sveriges största och det känns bra att dom finns hos oss.
Reporter: Varför känns det bra?
Marie Dahlin: Dels för att dom har flytt ifrån nåt som känns väldigt tråkigt. Dom har ju ett trauma med sig och den miljön som faktiskt Restad gård är är ju fantastisk vacker med vatten och lite snö nu och lite backar för barn och kultur och skulptur i parken så det är en lugn och fin miljö för dom.
Reporter: Hur påverkas kommunen av att ni har en av Sveriges största flyktingförläggningar här?
Marie Dahlin: Vi känner just det här att vi räcker inte till som kommun för att kunna hjälpa dom på ett ok sätt. Men just vi känner att vi mäktar inte med att dom ska få ett ok liv när dom kommer hit. Det är klart att dom vill inget hellre än att lära sig vårt språk, dom vill ha ett jobb, dom vill ha någonstans och bo. Och vi har inte det i vår kommun.
Jag berättar för Marie Dahlin om Samir. Att han sitter fast på Restad gård och försöker hitta en egen bostad.
Marie Dahlin (S)
Ordf kommunstyrelsen Vänersborg:
Som det ser ut nu så finns det inga lediga lägenheter i Vänersborg. Vi har på gång och bygga men det är klart det gör man ju inte på en vecka bygga bostäder.
Reporter: Men om Samir då som du säger då inte har möjlighet att få bostad här – han söker ju också på flera andra ställen i Sverige men får ingen bostad. Eftersom han inte har en inkomst framförallt – vad ska jag säga till honom?
Marie Dahlin: Det är många fler än bara Samir tyvärr som är i samma situation. Men går man samman och hjälps åt så tror jag det blir lättare man ser att vi har ett gemensamt problem som vi faktiskt måste lösa.
Reporter: Men boendet är ju inte allt sen är det ju utbildning och jobb – finns dom här?
Marie Dahlin: Jobb finns frågan är om det kallas riktiga jobb det är väl snarare det. Det finns alltid någon som behöver en extra hand eller extra hjälp eller så. Så att det är ett bekymmer som vi måste lösa och jag tror att vi kommer att klara det.
Att det finns jobb och att det finns saker som behöver utföras det vet vi. Vi har ju massor med skogar som behöver röjas och massa oplöjd mark som man skulle kunna etablera sig på så att det finns bara man liksom sätter sig ner och tar tag i det och löser det så tror jag att går.
Reporter: Är det lösningen?
Marie Dahlin: Nu ser du sådär tveksam ut...
Reporter: Jag bara tänker är du seriös – jag bara tänker helt ärligt alltså är det så vi ska lösa det?
Marie Dahlin: Nämen att det finns saker som behöver utföras det vet vi ju...
Reporter: Vi ska röja skog – det är det dom ska göra?
Marie Dahlin: Nä, jag ska inte säga att alla ska röja skog men det finns ju åkermark som vi fortfarande kan plöja upp som någon kan leva på det... Vi vet att det finns människor som behöver omsorg och hjälp. Vi behöver ännu mer händer i vården. Vi behöver bygga lägenheter vi behöver byggkillar, byggtjejer som ska bygga.
Reporter: Så dom kan bygga sina egna lägenheter kanske eller?
Marie Dahlin: Ja, kanske tom det. Kanske tom det. Så att det finns saker som Sverige behöver ha utfört det är ju liksom bara fantasin som sätter gränser. Vi har massa nyanlända som vi kommer att behöva och dom behöver oss. Vi behöver forskare, vi behöver ha raketbyggare vi behöver ha allt. Så det handlar liksom om inställning ändå tror jag. Ser vi det som en möjlighet eller ser vi det som ett problem.
Samirs dröm om bostad och arbete verkar inte möjlig här i Vänersborg. Kommunen saknar både lägenheter och jobb. Samtidigt som fler och fler nyanlända trängs på Restad gård.
Ett problem som sprider sig över Sverige. I hela landet sitter nu över 10 000 personer fast på flyktingförläggningar. Och det kommer att leda till att nyanlända tar till metoder som inte alltid är lagliga.
Ur SR Studio Ett, 20 januari 2015:
Programledare 1: Och vi börjar den här timmen med den politiska sakfråga som kanske har diskuterats mest efter valet.
Programledare 1: Åsso ska ni få höra vad riksdagens två största partier har för tankar och idéer. Men först några siffror.
Programledare 2: Just det. Arbetslösheten är mer än dubbelt så hög bland utlandsfödda som bland svenskfödda.
Programledare 1: Mediantiden för en flykting att komma i förvärvsarbete första gången är nästan åtta år...
Vi åker till Stockholm. När Erik Ullenhag inför etableringen lägger han ansvaret för nyanlända på Arbetsförmedlingen.
För att Samir ska få börja sin etablering måste han ha en bostad. Och det är Arbetsförmedlingen som ska hjälpa honom med det. Jag har bokat ett möte med Mathias Wahlsten. Det är han som är ytterst ansvarig för hur etableringen ska tillämpas i praktiken.
Mathias Wahlsten
Chef, integration och etablering, Arbetsförmedlingen.
Reporter: Så vad ska Samir göra?
Mathias Wahlsten: Samir ska tillsammans med sin arbetsförmedlare arbeta både för att vi från Arbetsförmedlingen ska kunna hjälpa honom med bosättning men han kan också ta hjälp av oss att försöka ordna sin bosättning på egen hand.
Reporter: Han har försökt. Han har sökt över 150 lägenheter han får ingen bostad.
Mathias Wahlsten: Ja, det är olyckligt och här måste bosättningen fungera bättre.
Reporter: Hans arbetsförmedling säger att det är väldigt många på kö och han får vänta på sin tur.
Mathias Wahlsten: Ja, det stämmer. Vi kan se att det tar väldigt lång tid för dom personer som ensamma söker en bostad och det svar vi får till oss från kommunerna att det är en brist på framförallt ettor.
Reporter: Men kan du förstå att det är ju lite grann av ett moment 22 här. Så länge han inte har bostaden så kan inte han börja etablera sig i Sverige.
Mathias Wahlsten: Jag kan förstå att det är en väldigt frustrerande situation och vi riskerar också att försena etableringen. Därför är det viktigt att vi får tillgång till de antal platser i kommunerna som vi behöver för personerna snabbt ska kunna påbörja sin etablering.
Arbetsförmedlingen har alltså blivit en rikstäckande bostadsförmedling. Tanken är att staten tecknar avtal med kommunerna, som Arbetsförmedlingen sen kan använda. Men det går inte så bra. Det saknas bostäder till mer än hälften. Och det är inte allt. Kommunerna kan dra sig ur avtalen om dom vill.
Mathias Wahlsten
Chef etablering och integration, Arbetsförmedlingen:
Kommunerna kan tacka nej.
Reporter: Hur då?
Mathias Wahlsten: Ja, alltså vi presenterar ett ärende för en kommun sen är det kommunen som bedömer om dom har möjlighet att ta emot den person eller den familjen.
Reporter: Så vad ska jag gå tillbaka och säga till Samir nu?
Mathias Wahlsten: Samir ska fortsätta att ta kontakt med sin arbetsförmedlare så att vi kan hjälpa honom både då i våra kontakter med kommunerna men också visa hur han på egen hand kan söka bostad även om det också är väldigt svårt.
Reporter: Men jag måste bara fråga dig hur söker man bostad på egen hand om man inte har en inkomst – hur gör man då?
Mathias Wahlsten: Alltså man får sätta sig...att ställa sig i dom bostadsköer som finns och den inkomst man har får man när man deltar i etableringsinsatsen.
Reporter: Men där får man ju inte börja före man har en bostad?
Mathias Wahlsten: Nej.
Reporter: Så hur ska han då söka bostad om han inte har en inkomst?
Mathias Wahlsten: Man kan söka bostad sedan så kan vi informera eventuella hyresvärdar om vilket regelverk det är som gäller när man har påbörjat sina etableringsinsatser hos oss på Arbetsförmedlingen.
Reporter: Så du menar att ni går i god för personen som söker bostaden?
Mathias Wahlsten: Vi kan inte gå i god men vi kan informera vilket regelverk som gäller när man har påbörjat sina etableringsinsatser hos oss.
Det är svårt att intervjua Mathias Wahlsten. Kanske beror det på mig eller på Mattias Wahlstens svåra uppdrag. I handlingar från Arbetsmiljöverket och Riksrevisionen kan vi läsa hur etableringen . Från början var tanken att varje handläggare skulle ansvara för 30 nyanlända. Men idag är verkligheten en annan. . Och internt kallas etableringen för .
Mathias Wahlsten,
Chef etablering och integration, Arbetsförmedlingen:
Alltså i den situationen som vi befinner oss idag den extraordinära situation som Migrationsverket kallar för så vet jag att många arbetsförmedlare har en mycket ansträngd arbetsmiljö och arbetssituation och det är något som vi har fört fram och pekat på behov av bättre förutsättningar.
Och vi har ganska nyligen fått en resursförstärkning som vi jobbar ju just nu med att förstärka med en dryg 3-400 arbetsförmedlare för att få bättre förutsättningar.
Reporter: Varför tror du att dina anställda kallar det för ett självmordsuppdrag?
Mathias Wahlsten: Alltså jag har respekt för att det har varit och fortsatt är en utmanande situation att jobba i det här uppdraget. Vi har inte haft dom bästa förutsättningarna och det är någonting som vi har fört fram under en ganska så lång tid och nu har vi nyligen fått en förstärkning och jag känner tillförsikt kring att vi kommer att få en bättre situation men vi har också i behov av att ha en långsiktighet i den förstärkningen så att vi vet att vi kan möta det här behovet som vi kommer se finns på en långsikt framöver.
Reporter: Jag tänker på det där att du ändå är positiv till att ni har fått en förstärkning här som ni fick i höstas då men ni skriver ju själva i er rapport från november förra året att det inte kommer räcka.
Mathias Wahlsten: Ja…det stämmer att vi behöver ha en långsiktighet i den här förstärkningen och vi ser ju också utifrån Migrationsverkets prognoser att det fortsätter att komma många människor som både då flyr men också har rätt att få skydd i Sverige och det är viktigt att vi på Arbetsförmedlingen då också får förutsättningar att kunna jobba utifrån det behovet som finns.
Etableringen har gett Arbetsförmedlingen fler uppgifter som också ska prioriteras i handläggningen. Gör dom inte det bryter dom mot lagen. Det här har fått en absurd effekt. Handläggarna hinner inte med det som egentligen är deras främsta uppdrag – att hjälpa arbetslösa att hitta jobb. Och det i sin tur leder till att nyanlända fastnar på Arbetsförmedlingen trots två års etablering.
Mathias Wahlsten
chef etablering och integration Arbetsförmedlingen:
Våra förutsättningar att jobba med etableringsuppdraget har inte varit dom bästa vilket betyder att om inte vi får förutsättningar så kommer fler personer behöva fortsatt stöd av Arbetsförmedlingen när tiden med etableringsinsatser är över. Och det är en risk som vi har pekat på att vi behöver ha förutsättningar så att så många som möjligt kan komma i egen försörjning och får vi inte det då ser vi en risk att personen kommer att fortsätta att behöva stöd från Arbetsförmedlingen.
En kväll i januari får jag ett sms från Samir på förläggningen. Han skriver att det har varit bråk mellan olika grupper. Att polisen varit där med hundar och att han är rädd. Jag vet inte vad jag ska svara och nästa dag bestämmer jag mig för att åka dit.
Samir: Det var först ett bråk mellan två stycken sedan la sig fler i och det blev som ett gängbråk. En av dom hade en kniv och jagade en annan i korridoren. Det var många som såg detta även barn. Dom hotade alla och ingen fick ta sig ut...
Reporter: Och barnen hur reagerade dom?
Samir: Barnen lekte förstod inte riktigt vad som hände. En mamma kom och försökte få in barnen på rummet. Folk skrek och flera grät. Det var riktigt otäckt.
Reporter: Är du rädd för att sova här?
Samir: Naturligtvis. Vem som helst som sett detta skulle vara rädd.
Reporter: Vad tänker du?
Samir: Jag vill härifrån så fort som möjligt men jag vet bara inte hur. Jag väntar.
Innan vi skiljs åt berättar Samir att det finns ett sätt att kringgå systemet. Ett sätt som kanske skulle lösa alla hans problem över en natt. Men det skulle också tvinga honom att ljuga för myndigheterna.
Ur SVT Aktuellt, 4 november 2014
Patric Åberg (M)
Ordf kommunstyrelsen Östra Göinge:
Patric Åberg: Jag är förbaskad på väldigt många och framförallt är det på mina kollegor runt om i kommunerna. Vi måste ha ett nytt sätt att hantera flyktingmottagandet i Sverige, vi måste se till att alla kommuner gör sitt. Man ska var skyldig att ta emot, man ska var skyldig att ta emot utifrån sin befolkningsstorlek.
Ur SVT Värmlandsnytt 3 december 2012
Per Gruvberger (S)
ordf kommunstyrelsen Filipstad:
Per Gruvberger: Jag tycker att man från nationell nivå inte sprider ut ansvaret utan man ser det blir ett kommunalt ansvar som inte alls meningen. Integrationspolitik är ett nationellt ansvar och på grund av bostadsbristen så blir det en hel del vidare konsekvenser av att etableringsreformen idag inte fungerar.
Ur SVT Rapport, 19 februari 2015
Göran Dahlström (S)
ordf kommunstyrelsen Katrineholm:
Göran Dahlström: Var ska människor bo? Hur ska ekonomin se ut? Hur ska vi få pengar till skola för barnen, hur ska vi klara försörjningsstödet ute i kommunerna när folk inte kommer i arbete. Det är den stora frågan.
Så här har det låtit i flera år från svenska kommunalråd. Trots att etableringen skulle förändra svensk integrationspolitik i grunden. Vi tittar närmare på Arbetsförmedlingens platser för nyanlända och går igenom samtliga överenskommelser som tecknats mellan kommunerna och staten.
Vi upptäcker att en stor del av avtalen inte är anpassade efter dagens verklighet. Antalet nyanlända bara ökar men avtalen hänger inte med. . Och andra som Lomma i Skåne, Kungsbacka i Halland och Lerum i Västergötland erbjuder få i förhållande till sin storlek. . Den gröna kurvan visar platser som Arbetsförmedlingen fått fram i kommunerna. Den saktar långsamt in. Den röda kurvan visar nyanlända som behöver en plats. Den bara ökar. Vi ser ett helt system som verkar ha havererat.
Ur SR Studio Ett, 20 januari 2015
Ylva Johansson (S)
Arbetsmarknadsminister:
Den som kommer till Sverige och får uppehållstillstånd bör...jag kan inte se varför man ska ha en lägre ambitionsnivå än att kunna etablera sig på arbetsmarknaden inom två år.
Elisabeth Svantesson (M)
arbetsmarknadspolitisk talesperson:
Två år. Ja, men hela etableringsreformen går ju ut på att det ska ta två år och där är vi inte än och låt mig bara konstatera att det är väldigt långt från Ylva Johanssons höga tonläge och målsättning ifrån den politik som hon faktiskt bedriver.
Det har gått fyra år sen Erik Ullenhag införde etableringen, men den är mer aktuell än nånsin.
Samma morgon som jag går här längs Riksgången läser jag att integrationen nu är den näst viktigaste samhällsfrågan för svenska folket. Ullenhag är inte längre integrationsminister och frågan är om han fortfarande tror på sin plan.
Erik Ullenhag (FP)
Fd integrationsminister:
Det speciella som har skett nu är att vi har fått en väldig...Vi har en flyktingkatastrof i världen vilket gör att det är ungefär dubbelt så många människor som nu är en del av etableringsreformen som vi räknade med när vi införde den och där finns det saker som skulle fungerat bättre och jag tror att man hela tiden ska ha en ödmjukhet i att göra dom förändringar som behövs för att människor just ska få ett jobbfokus.
Reporter: Skulle man kunna säga att den här reformen inte fungerar på...så som världen ser ut idag?
Erik Ullenhag: Jag är övertygad om att den här reformen fungerar men att den kan fungera bättre. Det vi ser som utmaningar just nu det är ju inte bara hur arbetsförmedlingen för närvarande har resurser eller hur arbetsförmedlingen och kommunen drar åt samma håll en av dom stora flaskhalsarna i systemet det är ju bostäder.
Reporter: Reformen som du införde innebar ju också att Arbetsförmedlingen blev en slags bostadsförmedling. Idag säger arbetsförmedlingen att dom är i behov av 23 000 platser i kommuner runt om i landet men hittills har dom inte ens hälften av dom – vad tänker du?
Erik Ullenhag: Ja, det är den stora flaskhalsen. Jag la mycket tid på det där. Jag kommer ihåg ett par dagar innan julafton 2011 eller 2012 satt med alla Sveriges landshövdingar och sa vi måste hjälpas åt och få fram bostäder. Jag tror vi behöver fler regelförändringar och hade börjat förbereda för det ifall jag hade fortsatt i regeringsställning. Jag tror vi behöver i den bostadsbrist vi nu ser med det faktum att det kommer många flyktingar som behöver en bostad behöver pröva tex idén med modulhus. Att du bygger hus snabbt. Det är bättre att du kommer ut från ett anläggningsboende och får en bostad.
Reporter: Hur ska det funka i praktiken med modulbostäder?
Erik Ullenhag: Det är ju en rätt speciell åtgärd vi behöver göra pga bostadsbristen. Det är klart att det bästa är ju alltid att få en liksom långsiktig stabil bostad men det är ju ett sätt att snabbt bygga bostäder.
Reporter: Vem ska bygga dom?
Erik Ullenhag: Ja, det kan var byggbolag men kommunen måste se till att det finns mark för modulbostäder.
Reporter: Och vem ska betala för dom?
Erik Ullenhag: Ja, det där får ju bli ett samtal mellan stat och kommun hur vi ska lösa det men vi är i en situation när folk fastnar på anläggningsboenden och då måste vi hitta snabba lösningar.//men dom håller ju inte riktigt samma kvalité som normala bostäder så det gäller att vi i det arbetet är noggranna med att vi tänker oss hur länge man ska ha tex modulbostad.
Modulbostäder. Ett annat ord för det är baracker. Kanske är det lösningen på bostadsbristen?
Men modulbostäder löser ju inte allt. Två år skulle det ta för en nyanländ att etablera sig i Sverige. Men bara en av tio har ett riktigt jobb ett år efter avslutad etableringsplan. Och nästan 40 procent befinner sig i någon form av arbetsmarknadsåtgärd.
Erik Ullenhag (FP)
Fd integrationsminister:
Det beror lite grann hur man mäter. Tittar man på arbetsförmedlingens statistik så rör det sig om 25-30 procent som går vidare till arbete eller studier. Det är bra. Det är bättre än tidigare. När man säger att en av tio har arbete säger man ofta då ska man inte räkna med dom som har...
Reporter: Ja, men då pratar vi riktiga jobb. En av tio har ett riktigt jobb...
Erik Ullenhag: Ja fast för mig är tex. ifall du har ett nystartsjobb eller subventionerad anställning då har du ett jobb. Du får en lön, du är inne på arbetsmarknaden. Det är mycket viktigt. Det är nog om man tittar bakåt bättre än hur systemet fungerat tidigare. Är det tillräckligt bra? Nej, självklart inte. Det är klart man skulle kunna få upp den siffran mer men det tyder på att det går i rätt riktning.
Jag berättar för Erik Ullenhag om Samir. Jag hoppas att arkitekten bakom etableringen kan ge mig ett svar jag kan ta med mig tillbaka till Vänersborg.
Erik Ullenhag: I grunden så är det ju så att om han får en lägenhet då har han etableringsersättning som det heter som är något högre än det som vi kallade socialbidrag förr. Det innebär att han har möjlighet att få en bostad. För att få etableringsersättningen så behöver han delta i svenska undervisning han behöver delta i arbetsförmedlingens insatser. Men som du beskriver Samir så är han en kille som vill in i det svenska samhället, han vill starta sitt liv här så han kommer att få del av den etableringsersättningen.
Reporter: Men han får ju inte det – eftersom han inte har en bostad så får han ju inte ta del av allt detta?
Erik Ullenhag: Nä, men direkt som han får en bostad så får han ta del av etableringsersättningen.
Längre än så här kommer vi inte med Erik Ullenhag. Han håller fast vid sin plan. Men det verkar inte lösa Samirs problem. Jag tänker på det han berättade utanför flyktingförläggningen. Att det finns ett sätt att kringgå systemet utan att ha en riktig bostad och på så sätt få ta del av Ullenhags plan. Samir har blivit erbjuden att köpa sig en folkbokföringsadress – att betala för att få skriva in sig i någons lägenhet.
Erik Ullenhag: Jag har hört det mer anekdotiskt nu har jag inte riktigt samma insyn på exakt hur det fungerar eftersom jag inte är kvar som statsråd och har den möjligheten att se vad som har skett. Varje gång det sker och jag tror det har skett är det fullständigt oacceptabelt.
Mathias Wahlsten
chef etablering och integration Arbetsförmedlingen:
Mathias Wahlsten: Ja, det är uppgifter som jag också har nåtts av och vi tittar på det tillsammans med Migrationsverket och Skatteverket men jag kan inte belägga dom uppgifterna mer än att det också är uppgifter som jag har hört.
Ingen verkar veta hur utbrett det är med köpta adresser och vi börjar ringa runt. Snart får vi kontakt med fler som fått samma erbjudande som Samir. Dom förklarar att dom fått höra att det skulle hjälpa dom att komma in i etableringen. Men ingen vill låta sig intervjuas.
När vi nästan är på väg att ge upp får vi höra talas om en närmast osannolik historia.
Och den utspelar sig i Norrköping.
Kenneth Edström
Bostadssamordnare Norrköping:
Norrköping utmärker ju sig lite med att ha en väldigt stor andel utav befolkningen som är så kallat svaga grupper då. Vi pratar om socioekonomiska nyckeltal som är dåliga, ohälsotalen, och arbetslösheten och de här bitarna, ligger väldigt högt då om man jämför med riket i stort.
Kenneth Edström är bostadssamordnare i Norrköping och har i tolv år ansvarat för att kommunen får fram lägenheter till utsatta personer. Ett jobb som blivit allt svårare.
Kenneth Edström: Vi gör ju ingen anmälan om det här normalt sett till folkbokföringen, utan att jag reagerade det var ju mera utifrån att vi ska kunna planera vår verksamhet, den bostadssociala verksamheten på någorlunda sätt, och det går inte om vi har en allt större del utav samhället som är ett mörkertal, som lever vid sidan av samhället i stort. Och som flyttar runt, närmast nomadliknande förhållanden. För det är så det ser ut, de här barnen och vuxna flyttar runt som nomader mellan olika lägenheter.
Reporter: Jag tänker så här, att för att komma in, för att kunna etablera sig i Sverige och få rätt till den här etableringsersättningen och gå den här etableringsplanen på AF som är två år, så behöver man ju en folkbokföringsadress, jag tänker, kan det vara ett sätt, att dom, att det är därför dom köper dom här eller?
Kenneth Edström: Absolut, så är det ju alltså. Det är flera olika skäl till att man folkbokför sig på en adress i Norrköping. Alltså är ju att de här människorna vill skapa sig en anknytning till Norrköping. Jag vill tro att det är på det sättet, att man har en social tillhörighet här genom vänner, bekanta, släkt och vänner, så det är inte så konstigt, då vill man skapa den här anknytningen hit och gör det då på det enda sätt man kan, många gånger, att köpa sig då, köpa in sig på en adress, genom att betala pengar för att vara folkbokförd.
När lägenheten upptäcks påbörjar Skatteverket flera utredningar. Dom kontrollerar vilka personer som stått skrivna på adressen. Och spåren leder vidare till fler lägenheter där historien bara upprepar sig. I en fyra bor sju personer, när åtta nya anmäler flyttning till adressen. I en tvåa på 60 kvadrat står 13 personer folkbokförda. Och i en etta på 29 kvadrat har åtta personer skrivit sig. En ung man anmäler flytt sex gånger på tre månader. Det är hundratals sidor med utredningsmaterial, bara från en enda lägenhet. Vi bestämmer oss för att besöka lägenheten där 67 personer var folkbokförda. Personen som står på adressen är inte hemma. Men vi får ett mobilnummer till honom.
Telefonsvarare: Du har kommit till 07600…
Reporter: Jag tar det andra numret…
Telefonsvarare: Du har kommit till 07630…
Reporter: Han svarare inte. Den är avstängd.
Reporter2: Båda är avstängda.
I Arbetsförmedlingens arkiv hittar vi ett . Han arbetar med att hjälpa nyanlända att hitta jobb och utbildning och säger sig inte ha reagerat på att antalet personer snabbt ökade. Han har inte tagit betalt, och han skyller på sin dotter.
Reporter: Ja hej, Lina Makboul heter jag och ringer från Uppdrag granskning, Sveriges television.
Lägenhetsinnehavare: Ja hejsan.
Reporter: Jag skulle gärna vilja prata med dig om varför du hade över 60 personer som var folkbokförda på din adress.
Lägenhetsinnehavare: Okej, jag är inte i Norrköping.
Reporter: Vad säger du nu?
Lägenhetsinnehavare: Jag är inte i Norrköping nu.
Reporter: Ok, du är inte det ok men kan du svara nu då varför du hade över 60 personer folkbokförda på din adress?
Lägenhetsinnehavare: Jag hade inte 60. Det var inte jag alltså det ärendet är avslutat alltså varför du frågar?
Reporter: Du menar att du inte hade det?
Lägenhetsinnehavare: Nej, jag hade inte det.
Reporter: Men vi kan ju se det väldigt tydligt i folkbokföringen att du hade över 60 personer folkbokförda på den adressen?
Lägenhetsinnehavare: Nej, det stämmer inte.
Reporter: Men hur kommer det sig att det stod över 60 personer folkbokförda på den adressen då?
Lägenhetsinnehavare: Det var inte jag.
Reporter: Vem var det då?
Lägenhetsinnehavare: Jag vet inte.
Kenneth Edström
Bostadssamordnare Norrköping:
Vi har en inflyttning till Norrköping som är hög, och vi har ett nationellt sett väldigt lågt bostadsbyggande. Så kan man rada upp exemplen får man en ekvation som är oerhört svårlöst.
Det är en svart bild Kenneth Edström målar upp. Han ger oss flera exempel på hur bostadssituationen ser ut bara i Norrköping. Om flyktingfamiljer med åtta till nio barn som bor på vandrarhem.
Kenneth Edström: Ja, det är inte heller någon bra uppväxtmiljö, vi skulle aldrig tillåta att svenska stora barnfamiljer över tid bodde på det sättet i ett, två, två och ett halvt år på vandrarhem.
Reporter: Är det så ni har det nu?
Kenneth Edström: Ja, visst. Växa upp på vandrarhem. Ta hem kompisar, ha ett liksom ordnat liv, vänner och bekanta så ser det ut.
Reporter: Men har ni någon gräns för hur länge ni fixar att en barnfamilj bor på ett vandrarhem?
Kenneth Edström: Nej, vi kan inte råda över den saken, i och med att vi som sagt inte har bostäder, så det kan ju bli långa tider.
Dom senaste två åren har 1 800 nyanlända flyttat in till Norrköping. Och jag kommer att tänka på att Sverige stått inför en liknande situation tidigare. Med kriget på Balkan. Då flydde många hit. Men det var då, berättar Kenneth Edström- då var bostadssituationen en annan.
Kenneth Edström: Då fanns det 1600 lediga lägenheter i Norrköping. Idag finns det inte någon ledig lägenhet, om jag ska hårdra det. Sen finns det en massa andra skillnader som faktiskt är ganska avgörande. Dom kom ju ganska snabbt in. Balkan, acklimatiserat sig väldigt snabbt, kom in i det svenska samhället, jobb idag de flesta utav dom, där kommer det att bli en jäkligt mycket längre resa för de här grupperna som kommer idag.
Reporter: Det låter ju som ett omöjligt jobb, som du har?
Kenneth Edström: Ja, ekvationen är lite svårlöst, kan man säga. Vi är ju inte unika på det sättet, men om jag pratar utifrån ett Norrköpingsperspektiv, så kommer situationen bara att bli värre de närmaste fem åren, vad gäller bostadsmarknaden då. Det lilla som produceras är ju som ni vet nyproducerade och väldigt dyra lägenheter, oftast attraktiva lägen.
När vi lämnar Norrköping förstår vi att bostadssituationen är betydligt allvarligare än vad vi egentligen kunnat tro. Vi bestämmer oss för att undersöka hur det ser ut i hela landet.
Fredagen den 27 februari gör vi en omfattande sökning genom ett kreditupplysningsföretag.
Och bilden av ett urspårat system växer fram. . Vi vet inte om personerna verkligen bor i lägenheterna och börja ringa till flera av dom. I Hässleholm ska 15 personer bo på 47 kvadratmeter. Fem av dom är barn.
Telefonare
Hässleholm: För att komma ut från flyktingförläggningen och komma igång och få pengar och ens barn kan börja leva ordentligt, äta och studera bättre än på förläggningen…
Så att du förstår bilden jag har en vit adress men jag bor här hos en annan på en svart adress.
I Lindesberg ska 13 personer bo i en etta på 22 kvadratmeter.
Reporter: Det står att ni är 13 personer i den här lägenheten så jag bara undrar om ni är det?
Lindesberg: Va?!
Reporter: Det står att nämligen att det ska bo 13 personer på den här adressen?
Lindesberg: Nä allt är fel. Ta bort ta bort allt. Allt är fel.
Reporter: Du förstår varför jag ringer va för jag tänker hur ska 13 i en etta.
Lindesberg: Ja, det är jättebra att du ringer till mig jag skulle tänka att komma till Skatteverket och fråga vad är problemet? Varje dag har jag fått många brev och jag vet ingenting om något av namnen.
I Karlskrona ska 16 personer bo i en etta på 41 kvadratmeter.
Reporter: Jag bara undrar om det verkligen bor 16 personer i den här ettan?
Karlskrona: Ska jag vara ärlig så nej, det är klart att det inte bor 16 personer här.
Reporter: Men den här personen hur mycket betalar du honom?
Karlskrona: Jag betalar nu 500 kronor.
Reporter: I månaden?
Karlskrona: Ja... för adressen.
Vi lyckas nå personer på totalt 26 olika adresser. Alla svarar att dom egentligen inte bor där. Och flera säger att dom betalat för adresserna bara för att komma in i etableringen. I systemet. I verkligheten flyttar dom runt som inneboende hos andra som dom betalar svart. Samir har fortfarande inte fått tag på en bostad. På telefon berättar han att han fått ett tips om en lägenhet i Göteborg. Men när han åker dit visar det sig vara ett rum utan kök och toalett i en verkstad i ett industriområde. Han tackar nej.
Marie Dahlin (S)
Ordf kommunstyrelsen, Vänersborg:
Nu ska vi svänga höger, jag gillar ju inte det, men nu får det gå. Jag får väl backa så det blir till vänster.
Jag är tillbaka i Vänersborg för att träffa kommunalrådet Marie Dahlin igen. Strax före jul skrev hon själv på ett avtal med staten om att upplåta 40 platser åt nyanlända. Hon är fullt medveten om kommunens bostadsbrist, men vill gärna visa mig en lösning på problematiken.
Marie Dahlin: Så finns det ett hus här som vi hoppas det kan bli lägenheter i.
Reporter: Ja, hur många lägenheter då?
Marie Dahlin: Jag har ingen aning faktiskt, jag vet inte hur stort det är, men det är bortåt här....
Reporter: Men det är för dom här 40 som ni har tecknat avtal? Det är dom du tänker på?
Marie Dahlin: Jag tänker på även dom som vill flytta hemifrån, det finns ju en del pensionärer som faktiskt jag träffade nu då, på mötet, som inte vill annat än sälja sina hus. Och flytta till en lägenhet, som inte heller får någon. Så nu sitter det en stor vepa på det här huset. Så det huset är det. (Hallå där, hallå där). Så det är ett jättevackert hus, gamla Handelsbanken var här förut. Så det är klart att det finns potential.
Marie Dahlin: Här bygger vi nya bostadsrätter...
Reporter: Men det är ju bostadsrätter?
Marie Dahlin: Ja, men det är i alla fall lägenheter dom som har hus kan ju sälja och flytta så gör man fria hus om någon annan kan flytta in som kanske har lägenhet...
Reporter: Men vem skulle av dom nyanlända skulle ha råd att köpa husen?
Marie Dahlin: Nä, jag pratar inte bara om nyanlända det är lika viktigt med bostäder för alla i vår kommun. Så det är inte dom i främsta ledet men i tredje led så kan det ju bli en lägenhet. Att någon gammal säljer sitt hus och så flyttar man in i en bostadsrätt och någon som har ett hus har en lägenhet som flyttar till huset som pensionären säljer som blir ledig. Så det är i alla fall bättre än inget. Det är rotation på bostadsmarknaden.
Jag åker till Samir för att berätta om alla svar vi fått. Om bostadsbristen, om modulbostäder, om vandrarhemmen i Norrköping, om att ministern och arkitekten bakom etableringen lovar att så fort Samir har en bostad då kommer han att få etablera sig i Sverige. Jag berättar också om jobben som inte finns i Vänersborg, men som Marie Dahlin vill skapa. Att det bara är fantasin som sätter gränser. Att man alltid kan plöja en åker eller röja en skog. Allt detta berättar jag.
Samir: Jag vet inte vad jag ska säga jag är förvånad. Finns det inga bostäder? Jag förstår inte. Jag hör nyheter om att dom vill ta emot 50000 eller 100 000 flyktingar 2015. Men har dom inte tänkt? Dom som sa detta att vi ska ta emot så här många flyktingar 2015 kände dom inte till bostadsbristen? Förstår du? Pratar dom inte med varandra? Finns det ingen som har tänkt?
Reporter: Ångrar du att du kom eller hur tänker du?
Samir: Jag kan inte säga att jag ångrar mig. Det är farligt i mitt hemland.
Jag hade ju aldrig lämnat mitt land om det inte var krig och det inte fanns fara för mitt liv. Men mitt liv har stannat. Jag gör ingenting. Visst jag flydde döden men man skulle kunna säga att mitt liv är dött. Men jag hoppas att framtiden är ljus att det ska lösa sig.
Ingen kommer ju att ångra sig i slutändan. Man vill bygga sig en framtid man vill ju leva.
Förstår du? Alla som flyr döden vill ju bara leva och bygga sig en framtid.