Reporter: – Karl-Axel Waplan. 10 000 -tals människor 1000 tals norrlänningar trodde på dig och Northland. Dom satsade sina besparingar i det här företaget. Vad säger du till dom idag?

Arkiv:                                             

Per-Ola Eriksson: – Här ska byggas nya bostäder. Här ska byggas nya skolor, Här ska byggas

Nya fritidshem, Här ska byggas nya olika byggnader.

Ett av Sveriges största industriprojekt någonsin, försätter Pajala och Norrland o hela Sverige i en känsla av guldrusch.

Arkiv:                                             

Stefan Löfvén: – Det luktar pengar.

Det svarta guldet, järnmalmen, ger hopp.

Människor köper hus, flyttar hit och får arbete.

Inget tycks hindra drömmarna.

Och få, ser vad som händer i gruvbolaget.

Arkiv: Telefonkonferens med aktieägare

Paul Silver: – Well, what are you going to do about it? 350 million dollars has been wiped out. And now you're asking for more. And everyone sitting here just taking it. This is ludicrous!

Rubrik: Det svarta hålet                                      

Intervju: Kenneth Laiti, mäklare

Kenneth Laiti: – Det var ju faktiskt budgivning på en del hus som gick för närmar 2 miljoner.

Reporter: – Så budgivning var ett nytt fenomen här uppe?

Kenneth Laiti: – Det var nytt. Nytt, är en mäklare också i Pajala (skratt)   

Reporter: – Är det, det?

Kenneth Laiti: – Före jag kom hit var det ingen som hade sålt några hus som mäklare.

Det är mycket som förändras när gruvbolaget Northland, kommer till Pajala. 2010 sätter man spaden i jorden, för den nya gruvan. I samhället Kangos, hittar Madelén Jansson från Stockholm, sitt drömhus. En gammal gård med boningshus o lada vid älven.

Intervju Madelén Jansson

Reporter: – Det var detta du föll för?

Madelén Jansson: – Ja, jag såg potentialen. Ja alltså, 1.2 miljoner som vi köpte det för då, det är tillräckligt dyrt tycker jag.

Madelén Jansson flyttar hit med sambo och barn. Dom vinner budgivningen, mot en annan som också fått jobb på gruvan.

Intervju Madelén Jansson

Madelén Jansson: – Jag blev erbjuden att bli en av dom 20 första chaufförerna. Jag såg det som en väldigt stor potential att utvecklas själv.

Reporter: – Det var en lång resa, en lång flytt?

Madelén Jansson: – Ja, men Stockholm finns kvar. Så är det ju.

Reporter: – Sambon fick också jobb i gruvan?

Madelén Jansson: – Ja.

Reporter: – Vad gjorde du?

Madelén Jansson: – Körde 90-ton malmbilsekipage.

Reporter: – Så du fraktade järnmalm från gruvan?

Madelén Jansson: – Ja till Pitkäjärvi.

Reporter: – Beskriv jobbet

Madelén Jansson: – Det var jätteroligt. Jag trivs att sitta i en lastbilshytt.  Sen fick jag möjlighet att blir gruppcoach när vi skaffade gruppcoacher. Det var också jätteroligt. Fick ta hand om nya chaufförer som kom och lära upp dom nya och finnas där för kollegorna.

Även Madeléns pappa följer efter, och flyttar från Södermland, och tar jobb vid gruvan.

Intervju Anders Jansson

Anders Jansson: – Ja, det föll sig ju så att jag vart ju så att jag vart arbetslös i samma veva o så tyckte hon att eftersom dom hade startat en utbildning genom arbetsförmedlingen här uppe, för just specialiserat på malmtransporter, o jag hade c-kort sen innan så sa hon att nu flyttar du upp här och så tar släpkortet här uppe, och så börjar du jobba hos oss.

Arkiv: Bilder Första Maj-tåg i Pajala 1970

Tio mil norr om polcirkeln, vid den finska gränsen, ligger Pajala. Northland förverkligar en gruvdröm som funnits länge. Det var till och med så att man demonstrerade för en gruva i Kaunisvaara på 70-talet. Nu, äntligen tar någon sig an, det svarta guldet, som i alla år funnits under en blötmyr i Kaunisvaara.

Intervju Bror Astermo och Kjell Kangas på Pajala-TV

Bror Astermo: – Vi har följt från i princip noll, när det inte fanns någonting, i Tapuli. Ingenting.                   

Kjell Kangas: – Det har ju gått fort. Det måste vara ett världsrekord i att bygga en gruva.

Bror Astermo: – Det måste det ju vara alltså.

Kjell Kangas: – För vi har ju sått där på myrarna och ingenting. Och sen nu.           

Några som följer gruvan är Kjell Kangas och Bror Astermo, som driver Pajala-TV, en lokal Tv-kanal på nätet.

Bror Astermo: – Det är ju klart att den första sprängningen, alltså, den är ju häftigt, såklart.

Reporter: – Första sprängningen?

Bror Astermo: – Ja, första malmsprängningen.

Reporter: – Har du den på...

Bror Astermo: – Jag har den på

Reporter: – Ska vi kolla?

Bror Astermo: – Jo

Kjell Kangas: – Det var ju häftigt.

Bror Astermo: – Mycket folk och en stor grej faktiskt.

Bror Astermo: – Där är den. Första malmsprängningen.

Kjell Kangas: – Nu jäklar.  Nu.

Från Pajala-TV: – Där small det, en liten darrning i marken o ett jättefyrverkeri

Bror Astermo: – Som inte syntes

Bror Astermo: – Där är landshövdingen vår.

Kjell Kangas: – Det var ju som på riktigt.

Bror Astermo: – Nu är det på riktigt.

Kjell Kangas: – Nu, på riktigt.

Ministrar och partiledare står på kö för att besöka den nya gruvan.

Bilder: Stefan Löfvén, Ewa Björling, Fredrik Reinfeldt, Stefan Attefall, Jonas Sjöstedt.

Han som tar emot alla, är Karl-Axel Waplan, vd för Northland. Han kommer från familjen Lundins gruvbolag, Lundin Mining, och kan gruvbranschen väl.

Arkiv Karl-Axel Waplan

Karl-Axel Waplan: – Nu har vi tagit bort en stor del av risken med projektet, genom att vi har fasta köpeavtal på stor del av produktionen.

Det är han som leder bygget av en helt ny gruva, som ska vara i full drift 2014.

Arkiv Karl-Axel Waplan

Karl-Axel Waplan: – Vi har sålt hela produktionen för dom första sju åren och ytterligare har vi sålt 60 % av ända upp till tio år.

Det går väldigt fort.

Alla bidrar på sitt sätt till att förverkliga gruvan.

Kanske får Northland det snabbaste o enklaste miljötillstånd som en modern svensk gruva någonsin fått.

2011 skalas den orörda myren bort för att blottlägga den eftertraktade malmkroppen.

Regeringen satsar 1,3 miljarder på en bättre väg. Kommunen bygger nya bostäder. . På börsen blir Northland lite av en norrländsk folkaktie. 2012 är Northland igång. Hundratals personer jobbar med malmbrytningen.

Kommunens förväntningar är enorma. För det här ska rädda Pajala, och kommunens mål är att gå från 6000 invånare till att bli 10 000 invånare år 2020. Alla dras med.

Intervju Mikael Niemi:

Mikael Niemi: – Pajala har ju haft en sådan nedgång sedan jag föddes, alltså 50-talet. Och så har det gått nedåt o sakta utarmats. Vi har verkligen sett undergången närma sig. Och så plötsligt så kommer detta. Det är som en lottovinst, eller det är som en saga. Verkligen en saga.

Författaren Mikael Niemi berättar hur gruvan förändrar hans by.

Mikael Niemi: – Det här ju är en vänsterbygd i grunden egentligen. Det är riktig arbetarrörelse, det är rött. Hela Pajala kommun. Plötsligt är folk småkapitalister och aktieägare allihop. Det är ganska rolig förändring.

Arkiv: Gruvdag i Folkets hus, Kaunisvaara, 28 september 2010

Arkiv: Niclas Dahlström, informationschef Northland

Niclas Dahlström: – God dagens allihop. Stort välkomna till årets gruvdag.

Kommunalrådet Bengt Niska hoppas mycket på framtiden.

Arkiv: Bengt Niska, kommunalråd

Bengt Niska: – Den här är en bilden kommer att vara från en svunnen epok

snart, när allt börjar rulla. Det här är alltså centralorten Pajala med bron över Torneo älv. Vid den tiden när den hade 2100 invånare.                            

Intervju Bengt Niska, f.d. kommunalråd

Bengt Niska: – Det är klart att det var en stämning.. När man helt plötsligt såg en möjlighet. Här kan man leva. Här kan man bo. Här är det lönt att reparera sitt hus. Måla sitt hus. Det finns någon som tar vid. Man kan sälja den. Det är klart att det var en stämning som byggdes från många gånger mörker till ett ljus.

Intervju Harry Rantakyrö, kommunalråd

Harry Rantakyrö: – Det kan man nog nästan säga att det var Klondyke-stämning över alla Pajala var otroligt hett.

Det förra kommunalrådet, Bengt Niska, och efterträdaren, Harry Rantakyrö, berättar hur gruvan påverkar Pajala-borna.

Intervju Harry Rantakyrö, kommunalråd

Harry Rantakyrö: – Ja det är ni som öppnat en gruva i Pajala tillväxten. Exempelvis förra sommaren låg ungdomsarbetslösheten i parantes med Vaxholm.

Intervju Bengt Niska, f.d. kommunalråd

Bengt Niska: – Jag vet inte om man i Sverige över huvud taget har hänt någonstans. Att en sådan här bygd med en så domedagsstämpel inom loppet av något eller några år byter till detta hopp.

Intervju Daniel Nilsson

Daniel Nilsson: – Jag var i Pajala, Redan 2006 såg man hur det började komma sådana här borriggar som dom som prospekterar och sökte. Man fick liksom se det från början. Mycket folk som rörde sig på gatorna. Det var som en framåttid helt enkelt.

Intervju Eva Nilsson                

Eva Nilsson: – Alla fick något gott av det här. Alla har fått någonting gott.

Reporter: – Som exempel?

Eva Nilsson: – Alla företag, nästan alla företag har haft någon som jobbat inom det här, eller med det här, eller som vi med hotell, ta emot gäster och klädaffärer, mataffären. Allting.

Och om någon tvivlar på gruvan – säger dom svenska myndigheterna, att det kommer att gå bra. Northland spränger och bryter järnmalm. Och människor flyttar hit o får jobb.

Intervju Mikael Niemi

Mikael Niemi: – Stämningen. Det var den här overklighetskänslan, som var mest typisk. Alltså. Man tittade på varandra, och, vi som är gamla bybor, vi höll just på den här skepticismen, är det här på riktigt. När kommer bluffen att avslöjas. Och, den avslöjades ju aldrig. Det var ingen bluff. Järnet kom upp. Järnet transporterades.

I Kina är behovet av järn stort och det påverkar hela världen. Priset på järnmalm bara stiger och stiger. Och Northlands ledning säger att gruvan ska bli lönsam. En av dom som tror på Northland, är Allan Lehto. Han har sålt sitt livsverk, bärföretaget, Polarica och satsar stort i Northland. När vi ringer honom, är han några mil bort från Pajala, i Finland, på en musikfestival, men vi får gärna komma dit o prata med honom.

Intervju Allan Lehto:

Reporter: – Vad tänkte du när man började prata om gruva i Pajala.

Allan Lehto: – Jag tänkte att det är fantastiskt glädjande. Det var liksom en stor själavård att höra detta.

Reporter: – Men du valde ändå att satsa o köpa aktier.

Allan Lehto: – Ja det är riktigt. Då jobbade jag med hjärta.

Reporter: – Var det hjärtats val?

Allan Lehto: – Ja alltså, jag har i princip haft en princip att jag har ett socialistiskt hjärta men ett kapitalistiskt huvud. Men där korsade dom bägge varandra så att ett kapitalistiskt huvud gick med det socialistiska hjärtat fram.

Reporter: – Det blir kortslutning?

Allan Lehto: – Det blev helt kortslutning. Helt kortslutning.

Reporter: – För det är väl klart att du ville tjäna pengar också?

Allan Lehto: – På lång sikt.  

Reporter: – Hur mycket investerade du i Northland?

Allan Lehto: – Jag vill inte säga exakt siffror men åtskilliga miljoner. Åtskilliga miljoner.

Om nu en gruva i Pajala är guld värd, varför har ingen tidigare satsat? Statliga LKAB har känt till järnmalmen i Pajala länge, och kom, redan på 70-talet, fram till att en gruva inte var lönsam. Och det finns dom som ifrågasätter gruvan. Men det är som att ingen vill lyssna.

Intervju Mona Kumpula:

Mona Kumpula: – Jag förväntade mig att du skulle fråga hur det kändes. Det här som jag blev drabbad av. Hur det kändes att vara då och hur det är nu.

Mona Kumpula är markägare och granne med gruvan, och en av få som ifrågasätter gruvan och statens agerande när gruvbrytningen godkänns. Hon är polis i Pajala, och har varit politiker och revisor i kommunen.

Intervju Mona Kumpula:

Mona Kumpula: – Det jag var kritiskt till var sättet hur Pajala kommun, som myndighet, och Länsstyrelsen, som myndighet, och övriga som Bergsstaten, som myndighet, och alla personer som har beslutspositioner i det här. Hur dom genar i kurvorna. Man har så bråttom att bevilja allting för ett företag som lovar arbetstillfällen och framtidstro att man är beredd att gå för snabbt fram.

Mona Kumpula vill inte bo granne med en gruva och protesterar.

Hon är kritisk och delar ut dokument på kommunfullmäktige.

Hon anmäls anonymt till sin arbetsgivare, polisen i Pajala.

Enligt Mona Kumpula, leder anmälan till att hon tvingas till företagshälsovården eftersom hon inte anses vara frisk, utan farlig för sig själv.

Intervju Mona Kumpula:

Mona Kumpula: – Det handlade om mina skrivelser som jag gjort på fritiden så då var det ju ingenting mer med det. Då for jag hem. Men dagen efter kom polisen och hämtade mig.

Reporter: – Kom polisen och hämtade dig?

Mona Kumpula: – Jajamän. I mitt hem kom dom och hämtade mig

Reporter: – Varför?

Mona Kumpula: – Den formella förklaringen fick jag att det var företagshälsovården som vill bedöma om jag är lämplig som polis.

Reporter: – Men det var inte så att du var farlig?

Mona Kumpula: – Inte enligt läkarna. Och inte enligt mig själv heller. Jag tror att jag är snällare än många andra.

Mona Kumpula fortsätter sitt arbete som polis i Pajala.

Och i Kaunisvaara ser man nu resultat av gruv-verksamheten.

I december 2012, skickar Northland iväg sin första last järnmalm.                                          

Gruvan är igång och producerar.

Men bakom den fina fasaden, gror en stor oro, hos Northlands ledning.

Läget är akut.

Det få vet, är att företaget saknar miljarder.

I hemlighet försöker Northland hitta några som är beredda att satsa pengar i företaget.

Ledningen, med Karl-Axel Waplan i spetsen, spelar ett högt spel.

Inte ens bolagets ägare, alla aktieinnehavare, som lever i tron att Northland går bra, får veta.

Men dom hemliga planerna läcker ut.

Aktien rasar och handeln stoppas på börsen.

Sent på fredag eftermiddag, den 25 januari 2013, kallar Northland till telefonkonferens med sina aktieägare som finns över hela världen.

Arkiv: 25 januari 2013.

Northlands ordförande Anders Hvide

Anders Hvide:                             – Thank you everyone for listening. This is a bit of a serious day for us.

Gruvbolagets ledning berättar vad som hänt.

Anders Hvide: – We had a, unfortunately a leak this week that forced us out in the market. And that is probably going to cost the shareholders a lot of money.

In the middle of the week we unfortunately were contacted by someone who was sitting on information they shouldn't have been sitting on. I can't give you further comments on that.                        

Northlands ordförande tvingas berätta att bolaget saknar 2.5 miljarder kronor.  

Aktieägarna är tagna på sängen.

Flera undrar vad som nu väntar.

Aktieägare: – Yesterdays share-price movement was a little bit of a shock today

Aktieägare: – For me it sounds pretty tough so what is your plan B?

Northlands ordförande försöker lugna aktieägarna.

Anders Hvide: – I can assure you that the board and management are very humbled this

experience and we are very xx that we have seen this cost increase.

Över en natt förlorar Pajalaborna o alla andra aktieägare miljoner, när aktiens värde är på väg att raderas ut.

Intervju Allan Lehto:

Allan Lehto: – Alltså, det, Man ifrågasätter, var finns revisor? Var finns styrelsen? Var finns dom som har trådarna i sin hand? Det var sådan chock. Det var obegripligt att dom får husera så här. Helt obegripligt. Oansvarigt för vanligt folk.

Reporter: – Vad skulle företaget gjort?

Allan Lehto: – Alltså dom skulle i god tid, ett halvår före, dom måste väl ha tummarna i hand o veta hur det ser ut o inte rapa gång på gång rapa upp att vi ligger i tid. Men samtidigt. Vi var blinda som lyssnade på det.

Intervju Harry Rantakyrö, kommunalråd

Reporter: – Kan du förstå?

Harry Rantakyrö: – Att man ett, tu, tre, ser att det saknas två miljarder. Nej svårt att förstå.

Aktiemäklarna, Avanza och Nordnet har tillsammans 13 000 kunder som köpt aktier i Northland.

Intervju Claes Hemberg, Avanza

Claes Hemberg: – För mig som jobbat i den här branschen i 17 år så är det här det värsta jag varit med om.

Reporter: – Vad säger du att det läcker ut information från ett företag?

Claes Hemberg: – Bara det säger att dom inte vet vad dom höll på med. Att dom inte hade en klar bild över vad dom skulle ägna sig åt. Att få klart gruvan. Kan inte undanhålla verkligheten.

Reporter: – Men hade inte ni kunnat se detta, sett riskerna med det här?

Claes Hemberg: – Det fanns en sådan diskussion ute, absolut, sen kommer det alltid att dyka upp sparare som inte läser analysen utan bara hör av grannen som pratar så jag tror tyvärr att dom flesta inte läser säljanalysen som var ute. Utan man är bara med i det gemensamma snacket. . Men hela gruvbranschen måste jag säga har varit för uppblåst för självgod och inte haft den självkritik om behövts.

Intervju Günther Mårdner, Nordnet

Günther Mårdner: – Tittar vi bara på den information som kom ut att det saknade pengar så förlorade aktieägarna över 200 miljoner över en natt. Pengar som bara gick upp i rök, kan man säga. När aktiekursen formligen slaktades.                                                          

Northland har inte kontroll på sina kostnader.

För att undvika konkurs tvingas bolaget ansöka om rekonstruktion.

Men några månader senare, är läget åter igen akut, och man behöver nya miljarder.

Gruvbolaget tvingas ännu en gång möta sina aktieägare för att be om mer pengar.

Men nu är tålamodet slut.

Förtroendet är raserat.

En av aktieägarna i London ifrågasätter gruvbolagets ledning.

Arkiv:                 Maj 2013. Telefonmöte med aktieägare. Kl. 08:30               

Paul Silver, Silversmith Partners:

Paul Silver: – Here we are a year later where all the money is gone. The cost to complete surveys were done. They were clearly enormously wrong – and there's no comeback. It's outrageous!

I mean; the board: I don't know how you can sit there and accept it. You should be investigating this and sort of seeking legal redress – as I'm sure will occur from bond holders; as to how this occurred. Why would anyone believe anything that you guys have to say?

Eva Kaiser: – We passed these tests in the way they were constructed.

Paul Silver: – But who set up how they were to be constructed? I mean; we're not sort of 20 or 30 million euros short here. We're 350 million euros – or dollars rather – short!

Eva Kaiser: – I hear what you're saying, Paul.

Paul Silver: – It can't just be white-washed over. I mean; there must be law suits flying all over the place.

Eva Kaiser: – Put it this way: There are certain rules set out – how you do the cost to completion tests and those rules are set out in the documentation.

Paul Silver: – 350 million dollars has been wiped out. And now you're asking for more. And everyone sitting here just taking it. This is ludicrous!

Vad visste företagsledningen?

När visste vd:n Karl-Axel Waplan att det saknades miljarder?

Han har hållit en låg profil i media. Men nu vill han ge sin bild av händelserna.

Intervju Karl-Axel Waplan

Karl-Axel Waplan: – Projektet som sådant var ekonomiskt lovande. Det var ingen tvekan om det. Det var bra siffror även med modesta järnmalmspriser.

Reporter: – Man kan ju lugnt konstatera att intresset för Northland var fantastiskt. Här har vi statsministern. Oppositionsledaren. partiledaren. Ministrar. Jag skulle nästan våga påstå att alla höjdare var och besökte er på gruvan.

Karl-Axel Waplan: – Ja det var mycket besök under ett par års tid. Det stämmer.

Reporter: – Det måste ju vara fantastiskt, som vd, att vara så uppmärksammad?

Karl-Axel Waplan: – Det gav ju oss psykologiskt stöd, mentalt stöd så att man upplevde att det här ändå var något som inte bara Pajala kommun o länsstyrelsen i Norrbotten eller landshövdingen i Luleå tyckte var intressant utan det fanns ett intresse i hela landet att det här skulle lyckas.

Paul Silver: – And everyone sitting here just taking it. This is ludicrous!

Intervju Karl-Axel Waplan  

Reporter: – I maj 2013 har ni en telefonkonferens, med aktieägare. Vad kommer du ihåg från den konferensen?

Karl-Axel Waplan: – Den kommer jag inte specifikt ihåg, för jag menar, det ska sägas att april maj var oerhört intensiv eh och jag kan inte exakt komma ihåg något speciellt från den konferensen

Reporter: – Vi har lyssnat på den för den finns ju,

Karl-Axel Waplan: – Jag har ett svagt minne. Det blev en diskussion där, ja det stämmer.

Pengarna är slut och förtroendet är förbrukat. För att rädda situationen måste Northland ta dyra lån med

Intervju Karl-Axel Waplan  

Karl-Axel Waplan: – Det kan man ju alltid diskutera så här i efterhand vad som var hög eller låg ränta för den här typen av projekt med den typen av balansräkning som bolaget hade.

Reporter: – Men ni får verkligen betala för dom obligationslånen. En hög ränta?

Karl-Axel Waplan: – Ja dom obligationslånen är inte billiga. Det är sant det

Reporter: – Det känns nästan som ett SMS-lån?

Karl-Axel Waplan: – Ja i så fall fanns det många SMS-lån på den internationella finansmarknaden då.

Reporter: – En så hög ränta betyder enorma kostnader för er?

Karl-Axel Waplan: – Men kalkylen som togs fram höll med dom räntorna.

Northland klarar inte sina kostnader, med lån på 13 % ränta.

Problemen blir ännu större när priset på järnmalm dessutom sjunker.

Gruvbolaget och deras konsulter har räknat med ett helt annat pris.       

Intervju Daniel Bergman

Daniel Bergman: – Dom räknade på 137 dollar ton i Kaunisvaara. Det är bland dom högsta prognoser jag sett, i alla fall.                            

Långt före krisen sitter ekonomen Daniel Bergman på Handelshögskolan i Köpenhamn, och analyserar gruvbolaget. Han förvånas över Northlands kalkyler.

Daniel Bergman säger att det hade räckt att ta ett steg tillbaka, och titta på järnmalmspriserna genom åren för att förstå, att så höga priser, var helt unika.

Intervju Daniel Bergman

Daniel Bergman: – Alla litade på den bilden, just med dom här höga järnmalmspriserna och låga kostnaderna.

Intervju Karl-Axel Waplan

Karl-Axel Waplan: - Det var en prognos som många var överens med oss om då. Mycket få som över huvud taget talade om järnmalmspriser under 100 dollar.

Reporter: – Men dom trodde på er?

Karl-Axel Waplan: – Jag tror att när det gäller järnmalmspriser o valutor så ser man nog inte på vår bedömning utan man tittade på vad marknaden generellt sett bedömde.

Intervju Karl-Axel Waplan

Karl-Axel Waplan: - Raw Materials Group gjorde en rad studier för oss. När vi bestämde priserna så använde vi inte bara deras utan andras input också.

Reporter: – Men det är väl en konsultfirma som du har kopplingar till?

Karl-Axel Waplan: - Idag har jag inga kopplingar.

Reporter: – Nej, men då?

Karl-Axel Waplan: - Jag satt i styrelsen en kort stund. Det var allmänt känt. Både hos vår bolagsstyrelse och RMG och det var.

Reporter: – Men om du pratar om oberoende konsultföretag. Så kan du väl inte säga att det var oberoende?

Karl-Axel Waplan: - Det hade vi en diskussion med våra jurister om då och det var okej. Vi använde inte bara RMG utan vi använde en mängd andra internationella analysföretag när vi tittade på totala o diskuterade prisbilden. Jag tror också att åter igen ska man lägga fast att vi gick ut publikt vad vi hade för antaganden o premier för vår produkter. Bankerna var också med länge. Ställt upp med finansiering o gått igenom i detalj. Vi var överens med dom om att priserna inte var orimliga utan ok för bankerna. Dom har egna prognosmakare.

Reporter: – Men du kan hålla med om att RMG inte var helt oberoende. Den hade en koppling till dig?

Karl-Axel Waplan: - Jag har svarat på den frågan alldeles nyss.

Efter en turbulent vår och stormiga möten med aktieägare, tvingas Northlands vd att sluta. I juni 2013 får Karl-Axel Waplan sparken. Men till skillnad från många andra, går han inte hem tomhänt.

Intervju Karl-Axel Waplan

Karl-Axel Waplan: – Jag hade ett avtal när jag började i Northland och det var 18 månaders lön i det fall bolaget sa upp mig och det var precis vad som hände. Jag blev uppsagd och bolaget uppfyllde sin del av avtalet.

Reporter: – Du fick 6 miljoner?

Karl-Axel Waplan: – Ja det, ja det stämmer.

Reporter: – Men det är inte så att du fick sparken därför att du faktiskt inte klarade av det här, det var så illa med Northland?

Karl-Axel Waplan: – Det får du fråga dom som.

Reporter: – Ja men du kan inte känna att det var det som anledningen till att du tvingades sluta?

Karl-Axel Waplan: – Det var inte det motivet som jag fick då.

När vi försöker förstå vad som hänt i Pajala när Northland dragit fram i rasande tempo,

Bestämmer vi oss också för att se hur myndigheterna har hanterat miljöfrågorna.

Malmfyndigheten är så viktig att den klassas som riksintresse, och staten har granskat gruvbolagets kalkyler och godkänt projektet.

Intervju Åsa Persson, Bergmästare, Bergsstaten

Åsa Persson: – Det är ett stort projekt. Det är ett viktigt projekt. Det är klart att jag hoppas att det ska gå bra.

Reporter: – Kan det ha påverkat er bedömning.

Åsa Persson: – Det får det inte göra.

Reporter: – Men kan det vara så? Med tanke på att det var så viktigt för Pajala?

Åsa Persson: – Men i och med att det var så otroligt viktigt är det också viktigt att inte ge ett glädjebesked i onödan. För det får ju konsekvenser när det gå på omkull. Så det är inte så att vi chansar i vårt beslut för att bara vi ger det här beskedet kommer det att gå bra. Inte alls. Utan vi måste ju vara objektiva där o faktiskt kunna säga nej om vi ser att det inte är sannolikt lönsamt. Reporter: – Vilket ansvar tänker du att ni har när ni kommit fram till att det här är lönsamt, och sagt att det är ok och sen blir det inte så?

Åsa Persson: – Det är klart att vi har ett ansvar för våra beslut. Sen är det, som jag sa, ingen garanti för hur det går för just det här företaget vid just den här tidpunkten.

Reporter: – Då är frågan. Borde ni inte sagt nej med tanke på att det inte höll?

Åsa Persson: – Vi har inte facit ännu. Kom tillbaka om 10 år.

Även länsstyrelsen i Norrbotten har haft Northland på sitt bord. Men vad har myndigheten gjort? Det är först när vi begär att få se alla handlingar som rör Northland som det börjar hända saker. 2013 upptäcks att grundvattnet, vid gruvan, har sjunkit, först 6 meter o sen mer o mer, Nu har det sjunkit 16 meter. Myren intill, som är klassad med högsta skyddsvärde, har torkat ut.

Intervju David Berggård, miljöingenjör länsstyrelsen.

David Berggård: – Ja, det är klart att det är allvarligt så till vida att det är en stor skillnad jämfört med vad man har uppgett. Som grund för handlingar i den miljökonsekvensutredning som man har haft redovisat.  

Reporter: – Har myren torkat ut?

David Berggård: – Ja.

Reporter: -Varför anmäler ni inte det här då?

David Berggård: – Ja. Vi har ju haft uppe o informerat om den här frågan i olika sammanhang o vi har helt enkelt lyft frågan uppåt till länsledningen.

Reporter: – Men är det inte så att ni är skyldiga att anmäla när ni misstänker brott

David Berggård: – Ja.

Reporter: – Och ändå väntar ni ganska länge?

David Berggård: – Ja, vi som jag sa. Vi har lyft den här frågan upp tidigare och påtalat hur läget ligger till.

, men där blir det liggande. Det visar sig inte vara det enda fallet.          

Intervju Lennart Forsberg.

Reporter: – Här har du sparat?

Lennart Forsberg: – Här har jag sparat. Tar du i det blir du svart. Du får knappt bort det.

Lennart Forsberg: – Det är som florsocker bakpulver. Så fint är det. Köra det i öppna vagnar. Jag brukar säga att skulle jag sätta 500 kilo vetemjöl på ett släp. Ett öppet släp. Då skulle jag inte ha kvar mycket när jag kört några 100 meter.

Reporter: – Är det så tunt och fint?

Lennart Forsberg: – Ja det är så fint alltså, så ner krossat, så att det här är helt oacceptabelt att köra på det här sättet.                            

Lennart Forsberg bor utmed Malmbanan och ett av LKAB:s tåg passerar just utanför.

På samma järnväg, kom också Northlands vagnar, lastade med järnmalm.

Men Pajala-gruvans malm var finmald o eftersom vagnarna inte hade lock, dammade dom ner.

Intervju Lennart Forsberg.    

Lennart Forsberg: – Vi brukar plocka lingon och blåbär här på gården på hösten. Det har jag inte vågat göra dom sista åren.

Redan när Northland fick sitt tillstånd, för att öppna en gruva, särbehandlades bolaget.

Istället för att prövas i Mark- o Miljödomstolen, som alla andra gruvor, fick Northland sitt tillstånd av Gränsälvskommisionen. En kommission som främst prövar vatten- o fiskefrågor, fick nu för första gången ge tillstånd till en gruva. Hade Northland prövats på vanligt sätt, hade gruvan fått svårt att öppna.

Intervju David Berggård, miljöingenjör Länsstyrelsen

David Berggård: – Nej. Det saknas en hel del.

Reporter: – Då hade man inte fått tillstånd?

David Berggård: – Nej inte om man lämnar in det underlag som man då lämnade in idag. Nej det skulle inte gå.

Två misstänkta brott som miljöenheten på länsstyrelsen velat polisanmäla.

Grundvattnet har sjunkit dramatiskt och transporter har smutsat ner längs vägen.

Ändå dröjer det mer än ett år.

Arkiv: Nordnytt 2015-01-26

Nyhetsuppläsare: – Länsstyrelsen polisanmäler nu konkursade Northland Resources för miljöbrott.

Varför har inte landshövdingen anmält detta förrän nu?

Intervju Sven-Erik Österberg, landshövding Norrbottens Län

Reporter: – Men hur länge har ni känt till det här?

Sven-Erik Österberg: – Ja. Jag kan inte säga exakt.

Reporter: – Ett år?

Sven-Erik Österberg: – Jag kan inte svara på det.

Reporter: – Men är det inte er skyldighet att anmäla så fort det finns misstanke om brott??

Sven-Erik Österberg: – Man kan alltid diskutera när man ska anmäla och hur man ska göra. Det finns ju ingen absolut tidsfaktor på det här.

Reporter: – Hur allvarlig tycker du att det här är?

Sven-Erik Österberg: – Det kan jag inte svara på.

Reporter: – Är du nöjd med att ni inte anmälde det tidigare?

Sven-Erik Österberg: – Jag tycker vi har gjort det som ålagt oss i det här läget så får vi se om det är så att det har begåtts ett brott. Det får vi en prövning av.

Reporter: – Det låter märkligt. Misstänker man ett brott så anmäler väl länsstyrelsen det?

Sven-Erik Österberg: – Ja

Reporter: – Skyldig att göra?

Sven-Erik Österberg: – Det beror också på om man kommer fram till att man misstänker ett brott. Om det är ett brott. Det finns ingen tidsaspekt för det här. Nu har vi tyckt att vi ska anmäla det här därför att vi vill få en bedömning av detta.

Reporter: – Men det är väl länsstyrelsen uppgift att se till att man följer lagen?

Sven-Erik Österberg: – Ja, det tycker jag att man har gjort med dom men det besök som varit o den hanteringen, tycker jag att man har gjort det.

Landshövdingen är högste ansvarig på länsstyrelsen och den som ska se till att Northland följer alla tillstånd och lagar.

Samtidigt sitter landshövdingen och hans närmaste man, näringslivschefen, i Pajala-gruppen, tillsammans med bland annat gruvbolagets vd och rekonstruktör och Pajalas kommunalråd.

Deras uppgift är att hjälpa Northland ur krisen.

Intervju Sven-Erik Österberg, landshövding Norrbottens Län

Sven-Erik Österberg: – Vi har ju ett regionalt utvecklingsansvar och det är klart att uppstår det en kris i länet så är det inte konstigt att kallar samman en grupp för att se hur vi kan hantera detta på bästa sätt. Det är en massa människor som berörs.

Reporter: – Samtidigt leder du och företräder du en myndighet som ska fatta beslut o ge tillstånd till ett företag, i det här fallet Northland, och personer som du känner, som du sitter i samma grupp med.

Sven-Erik Österberg: – Ja men i så fall skulle jag kunna vara diskvalificerad i många arbeten i det fallet om det skulle vara så.

Dessutom lyfter landshövdingen, Northlands miljöfrågor, bort från miljöenheten, till sitt eget skrivbord. Det betyder att landshövdingen och näringslivschefen, två av medlemmarna i Pajala-gruppen, är dom som ska ta hand om Northlands misstänkta miljöbrott.

Intervju Sven-Erik Österberg, landshövding Norrbottens Län

Reporter: – Men du har ju flyttat över delegationen från Miljöenheten till Näringsenheten, där näringslivschefen sitter?

Sven-Erik Österberg: – Nu får du lugna ner dig lite grand och säga så här att, Pajalagruppen har inte över huvud taget varit inne i någon miljöprövning över huvud taget. Det är inte deras uppgift.

Reporter: – Det är ju självklart att dom inte är. Det är ju Länsstyrelsens uppgift. Men det är ju samma personer som sitter i Pajalagruppen som sitter och miljöprövar i Länsstyrelsen.

Sven-Erik Österberg: – Med facit i hand kan jag inte se att det hade varit bättre där. För vi hade hamnat med samma resultat förmodligen.

Reporter: – Era polisanmälningar hade kommit lika sent?

Sven-Erik Österberg: – Ja om det skett på exakt samma dag kan man aldrig veta, i sig, eftersom det har varit en diskussion och så vidare.

Det första misstänkta miljöbrottet, där marken torkat ut och grundvattnet sjunkit, anmäls först när vi börjar granska länsstyrelsens arbete.

Intervju Sven-Erik Österberg, landshövding Norrbottens Län

Sven-Erik Österberg: – Jag har skrivit på pappren.

Reporter: – Så det är egentligen idag som ni åtalsanmäler?

Sven-Erik Österberg: – Ja o det beror på att vi har haft ledningsgrupp idag och vi har haft en diskussion ganska brett om det här.

Intervju Lennart Forsberg

Lennart Forsberg: – Mitt fall har dom ju känt till sen februari 2013.

Reporter: – Varför tror du inte att dom gjort något då?

Lennart Forsberg: – Det har ju varit en helig ko det här tycker jag. Det här med gruvan. Och jag säger att det är inget fel att det skapas arbetstillfällen men man får inte lägga miljön åt sidan på det här viset som det blivit begånget här.

Intervju Sven-Erik Österberg, landshövding Norrbottens Län

Reporter: – Men det här kommer ju ganska långt efter det att problemen uppdagades, hos Lennart Forsberg?

Sven-Erik Österberg: – Ja o det beror på, det har ju varit en hantering under resans gång.

Reporter: – Det blir ju lite märkligt. När vi begär ut handlingar och börjar ställa frågor kring

det. Då åtalsanmäler ni? Då agerar ni?

Sven-Erik Österberg: – Jo men ni börjar ju agera just i samband med konkursen också. När den inträffar. Det är ju den som på något sätt den som sätter stopp för den era som varit tidigare och så går vi in i en ny fas.

Inget tycks ha fått störa gruvprojektet, som skulle rädda Pajala. Och Northland fortsätter sin

malmbrytning, men hösten 2014 växer skulderna o dom obetalda räkningarna blir bara fler o

fler.

Madelén Jansson, hennes sambo och hennes pappa, levererar malmlast efter malmlast. Arbetet går bra. Men privat har paret bestämt sig för att separera, och Madelén ska köpa ut sambon och ta över huset.

Intervju Madelén Jansson

Madelén Jansson: – Jag satt på vägen in till banken och skulle ta över allting när jag fick höra på radion att det har gått i konkurs. Eller malpåse då.

Reporter: – Var det så? Ja

Anders Jansson: – På nyheterna sitter och hon hör

Madelén Jansson: – Tio hade jag tid. (skratt)  

Reporter: – Då skulle du ta ett lån  

Madelén Jansson: – Allting var färdigt. Så, det blev egentligen inte som det var tänkt.

Reporter: – Vad tänkte du då när konkursen var ett faktum?

Madelén Jansson: – Ja, alltså, det var jätte, jättetråkigt. Det vart ju ett slag under bältet.

Intervju Kenneth Laiti, mäklare

Kenneth Laiti: – Tänk dig alla ungdomar som flyttat hit, bara för att dom har fått ett fast jobb. Som inte ens har anknytning till bygden. Bara för att man får ett jobb. Och så går det som det går. Det är ju tragiskt.  Jag har varit med o sålt flera hus till folk som kommit utifrån o köpt sig ett hus. Båda två har haft anknytning med jobb på Northland. Det känns ju väldigt tråkigt.

Reporter: – Hur har det gått för dom då?

Kenneth Laiti: – Ja, det är några som hört av sig o vill, beroende på vad som händer här, dom vill ju sälja. Och dom frågar om det finns någon möjlighet att sälja över huvud taget. Eller?

Reporter: – Vad säger du då?

Kenneth Laiti: – Jag tror att som läget är nu idag är det jättesvårt att sälja.

Intervju Madelén Jansson

Madelén Jansson: – Som arbetslösa har du inte råd att ha ett stort hus.

Reporter: – Hur har det gått för dina arbetskamrater.

Madelén Jansson: – Ja, det är lite både och faktiskt. Många har flyttat hem. Vi flyttade upp hit allihop. Det är klart att en del också kom härifrån.  

Reporter: – Flyttat hem. Var är det?

Madelén Jansson: – Skåne, Gotland, Värmland. Överallt. Vi var ju verkligen från hela Sverige.

Konkursen slår hårt mot Pajala.

Här såldes kläder fram till gruvans konkurs.

Mat-affären, i Kaunisvaara, säljer ut sina sista varor innan butiken stänger igen.

I den gamla skolan som så vackert renoverats, står lägenheter osålda.

Intervju: Man på gatan utanför gamla skolan

Reporter: – Jag står och tittar på det huset. Det ser inte ut att vara så många som bor där.

Man på gatan: – Nej, dom gjorde om det när gruvan var igång. Det skulle vara lyxlägenheter. Men när gruvan inte gick så bra så står det tomt skulle jag gissa.

Reporter: – Det ser obebott ut. Var dom dyra?

Man på gatan: – Jo, dom gick upp mot en miljon, nästan.

Reporter: – En miljon för en lägenhet?

Man på gatan: – Jo.

Reporter: – Det är mycket för Pajala-borna?

Man på gatan: – Ja det är det.

Intervju Torsten Rova, fastighetsägare

Reporter: – Bor någon i dom husen?

Torsten Rova: – Va?

Reporter: – Bor det någon i dom husen?

Torsten Rova: – Nej, jag tror inte att det bor någon i dom.

Reporter: – Det ser helt ödsligt ut

Torsten Rova: – Jo.

Lite längre bort ligger ett helt bostadsområde öde.

Nybyggda fastigheter, importerade från Kina, står tomma och öde.

Mitt emot byggs nya radhus.

Här ska man få hyresgäster.

Torsten Rova: – Invandrare.

Reporter: – Ska flyktingar bo här?

Torsten Rova: – Ja.

Reporter: – I dessa nya?

Torsten Rova: – Jajamän.

Reporter: – Och det kallar man för?

Torsten Rova: – Chinatown. Pajalaborna har döpt det redan. Chinatown och Gazaremsan. Dom hittar på allt möjligt.

Torsten Rova: – Synd för Pajala. Folk började rusta kåkarna o man kunde sälja en kåk o få bra betalt. Nu får man ingenting.

När gruvarbetarna flyttar från Pajala kommer andra hit.

Gruvbostäderna blir flyktingboende.

Intervju Harry Rantakyrö, kommunalråd Pajala.

Reporter: – Ni satte upp ett mål att bli 10 000 invånare

Harry Rantakyrö: – Den är ganska kraftigt reviderad nu.

Reporter: – Den är det?

Harry Rantakyrö: – Jo. Vi har plockat bort det helt. Nu knallar vi på i ullstrumporna.

För Pajala kommun har en dröm slagits i spillror.

Hoppet om nya jobb, bostäder och skolor är förlorat.

Harry Rantakyrö, som jobbade på Northland,

har nu fått en ny utmaning, när han tagit över som kommunalråd i Pajala.

Bland det första han tvingades göra var att höja skatten och låna pengar för att kunna betala kommunanställdas löner.

Harry Rantakyrö: – Det är inte bra. Det är det vi måste jobba med nu så att vi kommer ifrån det och få näsan över vattenytan. Trots att vi har höjt skatten, det ger kanske pengar till det, men man måste titta framåt så man inte hamnar där. Målet är att vi ska kunna sänka tillbaka skatten, om inte allting men.

Reporter: – Vilket ansvar har kommunen. Kan du se någon fara i den fullständiga optimismen som kommunen visar kring ett sådant här projekt?

Harry Rantakyrö: – Kommunen hängde väl på alla andra. Det är det jag menar. Kanske hjulen gick lite väl fort där ett tag. Man kanske hade kunnat titta lite försiktigt, avvakta. Hur kommer det här att utveckla sig? Det var världsrekordtempo i allting. Byggandet av gruvan och allting.

Det var det här som fick så många att drömma.

Nu är det tyst och kallt.

Maskinerna o anläggningarna kostade miljoner.                   

Och många har inte fått betalt.

Här finns det lokala företaget som inte fått betalt för drygt 9 miljoner.

Vattenfall har obetalda elräkningar på drygt 17 miljoner kronor.

Grafik: Vattenfall: 17 344 378 kronor

Mejl: - Från Vattenfalls sida betraktar vi det här som en fråga mellan oss och Northland som vi inte önskar kommentera i media.

Ett annat av dom statliga bolagen, som transporterat järnmalmen på tåg, Green Cargo,

har en ännu större fordran på över 20 miljoner.

Grafik: Green Cargo: 20 500 000 kronor

Telefonintervju Mikael Wågberg juridik- och inköpsdirektör, Green Cargo.

Mikael Wågberg: – Det är väldigt illa. Vi har en tuff situation över lag och det är ett stort avbräck. Förlorat Northland som kund.

Sammanlagt har staten förlorat närmare 200 miljoner. Cliffton som hade alla lastbilar som körde malmen från Pajala till järnvägen har inte fått räkningar betalda på 58 miljoner.

Grafik: Cliffton: 58 414 000 kronor

Och räkningar över 11 miljoner till bensinbolaget Q8, är inte betalda.

Grafik: Q8: 11 767 000 kronor

Mejl: - Vår fordran är en separat process som hanteras av konkursförvaltaren.

Dom i särklass största skulderna, har Northland till två företag som varit med och byggt anläggningarna på Kaunisvaara. Peab och Metso.

Northland är skyldigt Peab Sverige, 291 miljoner kronor

Grafik: Peab Sverige: 291 000 000  kronor. 

Telefonintervju Niclas Brantingson, Informationschef Peab:

Niclas Brantingson: – Vår utgångspunkt just nu är att vi inte får några pengar alls så som situationen ser ut. Det är klart att vi tycker att det är tråkigt att vi har drabbats av den här förlusten men samtidigt är det också en hanterbar förlust för ett företag av vår storlek.

Finska Metso har utfört arbeten för hela 944 miljoner kronor, som man inte fått betalt för.

Och Metso meddelar klart o tydligt att man inte vill prata om det här:

Grafik: Metso mineral: 944 200 172 kronor.

Mejl: – We are very clear with this issue: we do not comment it at any way.

Northlands skulder på sammanlagt 14 miljarder – på bara några år – måste vara ett svårslaget rekord.                             

Aktieägarna är övertygade om att gruvbolagets ledning medvetet hemlighållit att det saknats miljarder i bolaget och har därför anlitat en advokat i Kanada som förbereder en rättsprocess mot Northlands vd och ordförande.

Intervju Karl-Axel Waplan

Karl-Axel Waplan: – Jag kan inte av den orsaken inte gå in på den frågan. Vi följde dom juridiska rådgivare som vi hade vid det tillfället vad dom sa.

Reporter: – Men det är många aktieägare som undrar?

Karl-Axel Waplan: – Ja, o därför har någon aktieägare också startat den här processen som vi tar som den är och kommer att kunna svara dom frågarna i den.

Reporter: – Är du orolig?

Karl-Axel Waplan: – Ja, det aldrig roligt att ha den processen igång. Självfallet inte. Men jag upplever att i och med att vi följt våra rådgivare, vi vet vad vi gjort, hur vi hanterat frågan så känns det, eh, det är inte där problemet ligger.

Och konkursen har ställt till det för många, som förlorat sina jobb, belånat sina hus och

köpt aktier som blivit värdelösa.

Intervju Bengt Niska:

Reporter: – Köpte du aktier?

Bengt Niska: – Jag har köpt och jag har förlorat.  

Reporter: – Hur känns det?

Bengt Niska: – Ja det är man är ju inte glad över det hela. Men samtidigt så är det marknaden villkor också när man går in i detta så är det inte så mycket att tycka synd om heller därför att den risken finns där.

Intervju Mikael Niemi:

Mikael Niemi: – Ekonomin fanns ju hela tiden i bakgrunden när man hörde att det här inte var miljonsatsning utan miljardsatsning som det handlade om. Men dom fick ju pengarna. Jag trodde såpass mycket på det att jag köpte aktier.

Reporter: – Du köpte aktier också?

Mikael Niemi: -Ja, för fan.

Reporter: Varför?

Mikael Niemi: – O dom gick ganska snabbt ner egentligen. Det var någon slags solidaritet. Hoppas att dom skulle gå upp men också solidaritet. Man ville stödja dom.

Intervju Eva Nilsson:               

Reporter: – Köpte ni aktier också?

Eva på hotellet: – Jo vi köpte aktier                                             

Intervju Anders Karvonen, färghandlare i Pajala                  

Anders Karvonen: – Jag har köpt lite grand ja men inte mer än att jag inte

hade råd att förlora

Reporter: – O du förlorade

Anders Karvonen: – Jag har förlorat allt. Ja.

Intervju Jonas Kuljo

Reporter: – Köpte du aktier?

Jonas Kuljo: – Ja nog har jag väl varit med på den resan.

Reporter: – Hur känns det idag?

Jonas Kuljo: -Inte något o säg om. Det är ju ett spel och har man pengar att satsa på det, så har man råd att förlora också.

Intervju Anders Karvonen, färghandlare i Pajala

Anders Karvonen: – Det var ju enbart för att det var för Pajala, annars hade jag inte köpt aktier. Jag har inte haft några andra aktier och jag köper inga nya heller. Det var att visa sitt stöd för hembygden.

Intervju Karl-Axel Waplan.

Reporter: – 10 000 tals människor 1000 tals norrlänningar trodde på dig och Northland. Dom satsade sina besparingar i det här företaget. Vad säger du till dom idag?

Karl-Axel Waplan: – Jag har uttryckt det tidigare att självfallet är det oerhört tråkigt när en sådan här sak inträffar, att aktien nu blir det värde den tyvärr har fått och ingen kan beklaga det mer än jag. Vi alla inblandade gjorde vad vi kunde för att undvika det hela. En mängd olika orsaker gjorde att vi hamnade i det här och det är oerhört beklagligt.

Reporter: – Hade ni för bråttom?

Karl-Axel Waplan: – Det tror jag inte. Projektet i dess helhet var en fördel att ha bråttom. Vi kom igång med produktionen.

Men medan dom flesta, blint litat, på Northland, och lagt sina besparingar i företagets händer var cheferna på Northland, betydligt mer sansade och försiktiga i sina köp av aktier i det egna bolaget. Enligt analytiker ägde ledningen tillsammans bara en och en halv procent av aktierna.

Intervju Karl-Axel Waplan:  

Karl-Axel Waplan: – Jag köpte dom aktier jag tycket att jag kunde sätta på ett bolag. Jag har varit noga med mina investeringar att inte sätta allt i ett enda bolag. Inte ens det jag jobbar i. Det är jag noga med.

Intervju Claes Hemberg:

Claes Hemberg: – Tittar man på deras löner som den här ledningen har. Det är miljonlöner. Dom har inte investerat så mycket. Det är något som inte stämmer.

Intervju Karl-Axel Waplan:

Reporter: - Men att äga 1,5 % av aktierna. betyder inte det att ni själva inte heller tror riktigt på Northland? Att ni inte vågar satsa mer.

Karl-Axel Waplan: – Jag tror att som jag sa vi hade satsat vad vi tyckte var rimligt utifrån våra egna ekonomiska förutsättningar, då. Jag menar vi jobbade, det finsn något som populärt kallas för 24/7, och det var i högsta grad relativt korrekt för huvudparten av det här gänget.

Intervju Günther Mårdner:

Günther Mårdner: – Dom var osäkra på dom kalkyler dom la fram om det nu var så fantastiskt, varför investerade dom inte mer själva.

Alla ville så mycket.

Pajala-borna trodde på vad dom såg.

Minister efter minister ville vara en del av det största industriprojektet.

Arkiv. Stefan Löfven: “Det luktar pengar”

Inte ens misstänkta miljöbrott kunde äventyra gruvan.

Först efter konkursen o när vi började granska, så polisanmäldes Northland.

Per-Ola Eriksson: -Här ska byggas bostäder.

Kanske var det just allas vilja att Northland skulle lyckas, som gjorde att ingen såg varningssignalerna förrän det var alldeles försent.

Intervju Mikael Niemi

Mikael Niemi: – Sorgsen. Besviken. Frustrerad. Vart riktar man ilskan. Vart riktar man denna frustration? Vad fan kunde man inte få behålla lite glädje? Inte en generation. Inte ens en halv generation.

Kvar blev en gruva med 14 miljarder i skulder, som konkursförvaltaren hoppas kunna sälja.

Intervju Madelén Jansson:

Madelén Jansson: – Man hoppas in i det sista att det kommer igång. Jag tror att i princip alla hoppas. Många vill tillbaka.