Den sjunde oktober förra året lämnar en svensk lastbil Sundsvall för att köra mot Jönköping.
Bakom ratten sitter en 44-årig makedonsk medborgare. Han vet det inte själv än – men den här färden ska bli startskottet för en proteströrelse vi aldrig sett förut på svenska vägar. Han stoppas av polisen och visar då upp pass, id-kort och körkort. Alla hans dokument är utfärdade i Bulgarien och alla är falska. Ett solklart fall kan tyckas – men Sundsvalls tingsrätt tror på chaufförens förklaring att han köpt handlingarna i god tro – chauffören frias. Chaufförer och åkare rasar nu mot domen, över hela landet ses tusentals lastbilar i demonstrationståg.
Chaufför (arkiv SVT): Ja det är ju rättsäkerheten som inte fungerar för oss i yrkestrafiken här.
Chaufför (arkiv SVT): Vill inte Sverige ha en åkerinäring då får dom gå allihop och hämta sina grejer på mejerier och lagerhotell och allting.
De anser att domen hotar hela lastbilsbranschen och att trafikanter längs våra vägar kommer att utsättas för fara. De menar, att det blivit fritt fram att köra tung lastbil med falska papper.
TITEL: Lagens korta arm
Varje år skadas eller dödas drygt tusen människor i Sverige i olyckor där tunga lastbilar är inblandade. Under 2014 dog 54 personer. Vi står vid polisens kontrollplats i Armsjön söder om Sundsvall. Det var här som den makedonske chauffören stoppades. Här arbetar trafikpoliser som är specialiserade på att kontrollera tunga fordon. En av de första bilarna som stoppas väcker polisens uppmärksamhet. Den lastbil som du och jag möter på vägen, måste uppfylla alla säkerhetskrav, tex måste den ha fungerande bromsar och säkrad last. Polisen kontrollerar också att chaufförerna sovit tillräckligt, att de är nyktra, att deras körkort är äkta och att dom följer alla regler om farligt gods och överlaster. Pär Andersson, trafikpolis: Vi har hittat ett fel i på hans körtider. Och felet är att han kört för länge innan han har tagit veckovila. Så nu kommer vi att få ringa Transportstyrelsen å berätta vad som har hänt så kommer dom att ta beslut om sanktionsavgift som det heter då, förskott sanktionsavgift.
Reporter: Så det här blir lite pappers arbete alltså?
Pär Andersson: Det här blir lite pappersarbete, lite telefonsamtal. Ja absolut.
Reporter: Hur lång tid kommer det här att ta innan han kan åka vidare?
Pär Andersson: Ja i bästa fall skulle jag säga två timmar.
Pär Andersson, trafikpolis (live): Can you call boss and he give you money?
Pär Andersson, trafikpolis: Lyckas dom inte betala pengarna här och nu, då har vi även fått ett interimistiskt beslut att hindra fortsatt färd.
Transportstyrelsen har alltså gett dem klartecken att använda en ny lag som kallas klampningslagen. Den trädde i kraft 1 mars i år - kort efter den friande domen av makedoniern i Sundsvall. Lagen kom som på beställning. Äntligen skulle polisen få sätta hårt mot hårt mot fuskande chaufförer och åkare. Nu fick man låsa fast bilarna. Men när vi granskar hur ofta den nya lagen har använts ser vi att det är glest mellan krafttagen.
I Sverige sker miljontals transporter med tung lastbil varje år. Men under lagens första sex månader har polisen bara plockat fram klampningsutrustningen tio gånger. Tullen får också låsa fast bilar – men där visar det sig att man inte klampat en enda gång. Sveriges åkare drev på för att få lagen. Men resultatet blev inte riktigt som man tänkt sig. Thomas Morell, regionchef Sveriges åkeriföretag: Problemet ju är bara att lagstiftaren har ju ställt fram en verktygslåda men det finns ingen som kan öppna verktygslådan och använda verktygen däri. För trafikpolisen monteras ju bokstavligt talat ner nu. Frågan är om det stämmer att trafikpolisen monteras ner. Vi tittar närmare på hur många lastbilar som kontrolleras längs vägarna i Sverige.
GRAFIK
1996 genomfördes drygt trettiotvåtusen besiktningar. Sedan dess har trafiken ökat och med bibehållen kontrollnivå skulle vi idag ha besiktigat drygt femtiotusen. Men istället för att följa trafikutvecklingen går kurvan i rakt motsatt riktning. 2014 kontrollerades drygt åtta tusen tunga fordon. Risken att åka fast är alltså mindre än för tjugo år sedan - mycket mindre.
Stefan Holgersson, Polisforskare: När polisen inte är närvarande på vägarna så blir det nästan laglöst, man kan göra vad man vill, man kan köra hur länge som helst, man kan köra hur fort som helst för att det man inte är övervakad. Och det är klart det är väldigt negativt för trafiksäkerheten om man nu vill få ner dom här olyckorna.
Reporter: Hur skulle du beskriva situationen inom trafikpolisen idag?
Stefan Holgersson: Jag uppfattar att den är bekymmersam. Och under de 18 år som jag forskat så har ju trafikpolisen i princip slaktats om jag ska uttrycka mig lite hårt.
Reporter: En forskare som vi pratat med det här som en ren slakt av trafikpolisen det som har pågått.
Anders Ygeman, inrikesminister: Det menar jag är en felaktig beskrivning. Vi har haft ett teknikskifte. Vi har gått över till automatiska trafikontroller via kameror, det har varit effektivt. Det har minskat trafikdöden och trafikskadade. Men den utvecklingen behöver nu också fortsätta. Vi behöver få nummerplåtsavkänning i polisbilarna så vi kan göra effektiva kontroller av dom som bryter mot reglerna oftast och vi måste få en utveckling i EU där vi kan ha gemensamma trafikdata så vi kan kontrollera de fordon som oftast missköter sig.
Polisen omorganiseras just nu och hur trafikpolisen ska organiseras är fortfarande oklart. Men redan på första raden i utredningen om framtidens trafikpolis konstateras att något tillskott i trafikpolisens kassa – det blir det inte. Dessutom har man förlorat sina mest erfarna och kunniga medarbetare.
Lena Tysk, utvecklingschef trafikpolisen: Man har inte ersatt personer som gått i pension. Vi vet att det här är en extremt lång utbildning: Det tar ett antal år.
Reporter: 5-10 år sägs det…
Lena Tysk, utvecklingschef trafikpolisen: Ja, ja minst fem år har vi sagt. Vi behöver ta fram en kompetensplan. Nu. Vi borde ha gjort det för länge sedan men definitivt nu.
Och i Armsjön sitter den rumänske föraren kvar. Han heter Urs Marian, kommer från Severin i Rumänien och vi får veta att han tjänar 500 euro, knappt femtusen kronor, i månaden.
Pär Andersson, trafikpolis (live): Do you want to know what the problem is?
Några pengar till böterna finns inte på hans konto, hans chef måste nu skicka förskott på lönen.
Pär Andersson, trafikpolis (live): No money yet, we must wait....
Heidi Bodensjö, journalist: – Jag skulle läsa till copywriter men så fick jag inte in alla kurserna och min man körde på den tiden lastbil, han körde container, å då tänkte jag, äh, jag tar ett lastbilskort. Sagt och gjort och sen, äh, jag köper en egen bil. Å så gjorde jag det också. Å det var väl...och det har varit spännande. Det är en frihet. Man har ett ansvar men det är också en frihetskänsla att vara sin egen. Och det är väl det som har förändrats nu….den frihetskänslan är förvunnen.
Heidi har nu bytt ratten mot tangentbordet. Det var hennes artiklar om makedononiern i Sundsvall som fick internationellt genomslag och satte igång demonstrationerna. Den smala branschfrågan debatterades plötsligt på bred front. Domen mot makedoniern överklagas till hovrätten. Den 28 september när förhandlingarna börjar dyker han inte upp, så rättegången genomförs utan honom. Heidi Bodensjö bevakar rättegången för en branschtidning som driver de här frågorna hårt.
Reporter: Gör ni inte det här väldigt mycket i egen sak, att ni vill skydda den svenska marknaden för er egen del?
Heidi Bodensjö, journalist: Den frågan kommer ofta upp och den är för oss i branschen i det närmaste kränkande. Det här handlar om att få konkurrens på liknande villkor. Helt lika kommer det aldrig och bli. Men idag är det inte i närheten. Så det här är ingenting som handlar om protektionism, det här handlar om konkurrens på lika villkor och alla vår säkerhet ute på vägen.
Hovrätten i Sundsvall dömer makedoniern för brukande av falsk urkund. Straffet blir lindrigt, villkorlig dom – utan böter. Enligt domen saknas skäl att tro att han kommer att begå några nya brott. Å detta trots att åklagaren påvisat något helt annat – för chauffören har mer på sitt samvete. Heidi har suttit bakom ratten i 19 år, efter en olycka kan hon inte längre köra yrkesmässigt. Hon tar oss med på en tur längs de skånska vägarna.
Heidi Bodensjö, journalist: Det är ju det här som allmänheten måste förstå att varje utmattad chaufför, varje dåligt säkrad last, varje outbildad chaufför och allt det här. Är ju en enorm risk ute på vägarna. Och det är ju inte bara vi yrkeschaufförer som vistas på vägarna i stora bilar och i och för sig har en bättre möjlighet att överleva. Utan här vistas ju jag som privatperson, mina barn, dina barn, alla vistas ju på vägen och kan när som helst drabbas utav någon som inte kan hantera sitt fordon. Och det är, att krocka med en lastbil det är dödlig utgång oftast.
Heidi Bodensjös hemtrakter hör till Sveriges mest tättrafikerade. Via Öresundsbron och färjetrafiken strömmar långtradare in i landet. I Långeberga, strax utanför Helsingborg, kommer vi ikapp Sören Johansson. Han har arbetat som trafikpolis i över 10 år.
Sören Johansson, trafikpolis: – Det är inte ovanligt att vi kontrollerar t ex en lastbil som kommer från t ex Bulgarien, vilket är ganska vanligt, bakom ratten sitter en makedonsk chaufför. Chauffören har överhuvudtaget egentligen inte tillstånd att köra att arbeta i EU. Han har inget som helst kontroll på sina arbetstider, han har ingen koll på lasten, han har ingen kontroll på hur han har fått lasten och vem som ligger bakom alltihopa. När vi då kommer i kontakt med hans chef, eller han som han säger är hans chef så visar det sig att det är en människa som är bosatt här i Sverige. Som driver den här verksamheten med någon bulvan ifrån t ex Bulgarien. Och det är där vi pratar kriminaliteten Vi har uppfattningen att det görs stora pengar på de här transporterna och att dom svenska myndigheterna inte har riktig kontroll på hur pengarna flödar i transportsystemet.
Ett fenomen han berättar om känner vi igen från fallet i Sundsvall.
Sören Johansson, trafikpolis: Det här passet är alltså nytt och skulle man kolla med de bulgariska myndigheterna så är det ett äkta pass. Det är äkta, men man kan ju fråga sig då hur i hela friden har den här människan kunnat få ett bulgariskt pass, han har överhuvudtaget aldrig bott i Bulgarien.
Makedonska lastbilsförare som inte har tillstånd att arbeta i EU köper Bulgariska pass på olagliga vägar. Passen fungerar som inträdesbiljett till EU.
Reporter: Är det vanligt?
Sören Johansson, trafikpolis: Mycket vanligt. Idag ser vi massor. Det började kom små skurar och små stänkt till att börja med. Och helt plötsligt kom det som en flod. Nästan alla har ju skaffat sig detta idag.
Grafik
Men de som ska upprätthålla lagen på vägarna är en stadigt minskande yrkesgrupp.
De siffror som Uppdrag granskning tagit del av visar att antalet anställda inom trafikpolisen rasat från nästan 1500 på åttiotalet till cirka 400 idag. Och kurvan pekar stadigt nedåt även i framtiden.
Reporter: Hur många skulle behövas då?
Thomas Morell, regionchef Sveriges åkeriföretag: Ja käre barn...du behöver ju komma upp i tusen man iallafall för att du ska klara ut uppdraget va.
Och man hör ju ofta från politiker att vi har 15 000 poliser i yttre tjänst, ja det har man, för en polisman kan alltid kliva ut och göra stopptecken och stoppa ett fordon kolla körkort och blåsa förarn. Det är inga konstigheter det kan vilken polis som helst göra. Men när vi kommer till den här delen att kontrollera finns det tillstånd, får han överhuvudtaget köra, har han rätt behörigheter, kör han farligt gods, är det lastsäkrat, vilka vikter är det frågan om, finns det bromsar på det här fordonet och när sov föraren senast? Ja då har vi begränsat oss till tvåhundra man som kan göra den här kontrollen. Polisens officiella siffror visar alltså inte hela sanningen. Vi kommer över en intern utredning som granskat kompetensnivån inom trafikpolisen. Även den visar att det det finns drygt 400 personer inom trafikpolisen. Men den visar också att det bara är 201, färre än hälften, som har tillräckliga kunskaper för att göra en fullständig besiktning av en tung lastbil.
Heidi Bodensjö, journalist: Sorgligt, först så sliter vi allihop för att ge trafikpolisen verktyg. Och när vi nu börjar få dom, ja då tar man bort trafikpolisen. Så att nu känns det som att…trafikpolisen är liksom en tunn vägg mellan någorlunda ordning och total anarki på vägen.
Anarki är ett starkt ord men jag tycker att det känns om att utan poliserna varför ska de då bry sig om någonting. Då behöver ju ingen bry sig om någonting. Jag säger inte att svenska chaufförer är bäst i världen. Men fusk föder fusk och finns det ingen som kontrollerar så kan i princip vad som helst hända. Samtidigt som trafikpoliserna blir allt färre har regeringen nyligen gett Transportstyrelsen och polisen i uppgift att se över ytterligare skärpningar av klampningslagen och flera andra lagar som rör tunga transporter. Mer jobb alltså.
Anna Johansson, Infrastrukturminister: Utgångspunkten är att vi ser att det finns dels väldigt dåliga arbetsförhållanden i den här branschen och dels också osunda konkurrensvillkor där man använder lägre kostnader inte för att man är skickligare eller mer effektiv utan för att man fuskar med skatter och sociala avgifter och löner och annat och därför kan hålla en lägre kostnadsnivå och därmed konkurrera med andra som gör rätt för sig helt enkelt.
Anna Johansson anser att det finns för få trafikpoliser. Men den frågan bollar hon vidare till inrikesministern.
Anders Ygeman, Inrikesminister: Det krävs bättre utbildning bland poliser och bilinspektörer, det krävs klampning på riktigt, och det krävs att vi som lagstiftare både i Sverige och i EU förenklar lagstiftningen så att fler kan tillämpa den.
Reporter: Idag finns det 28 000 poliser i Sverige, 432 av dem är trafikpoliser, 200 av dem klarar av att göra en fullständig fordonskontroll. Är det en bra situation?
Anders Ygeman: Nej jag tror att det är för få. Därför behöver vi utbilda fler. Och vi har ju sett de senaste åren så har vi haft många pensionsavgångar, och vi har tyvärr ganska många pensionsavgångar framför oss. Dom som är duktiga på att göra tunga kontroller dom är en ganska ålderstigen krets. Därför behövs det i än högre grad utbildning.
Reporter: Hur många trafikpoliser tror du att det kommer att behövas?
Anders Ygeman: Det frågan är ju upp till polisen att klara av.
I Armsjön stoppas två ekipage från Västerås som sett bättre dagar.
Henrik Widell, bilinspektör (live): – Och jag har konstaterat att det inte finns några bromsar, det är ju bara trasor allting. Så det kommer att bli körförbud då, tekniskt körförbud på plats. Han kommer att få lämna släpet på fickan här.
Henrik Widell, bilinspektör (live): – I våra papper står det som släp.
Avställd och med körförbud. Och då kan man inte åka runt och dra den efter en lastbil.
Chaufför: – Ja, då ställer jag väl ner den i diket då.
Henrik: Ja, nej, men du kommer att få ställa av han här borta. Du får ju inte dra vidare på han utan bromsar. Det är ju inte att tänka på.
Henrik Widell, bilinspektör:
Har man nu kört i åttio kilometer då är det ju jättefarligt att åka utan bromsar. Det är ju inget snack om saken. Det är ju helt bromslöst det här släpet, det har ju inga bromsar alls.
Ja, det ska jag också tillägga, han som nu kör det här ekipaget han har c-kort. Och det räcker om han drar ett efterfordon, för det får man dra på bara c-kortet då eftersom det inte är ett släp, men nu är det ett släpfordon han drar vilket gör att han rapporteras för olovlig körning också. Samma gäller ju den där borta, det blir samma sak där. Henrik Widell är bilinspektör inom trafikpolisen, och han talar om ett allt grovmaskigare nät i jakten på lagbrytare.
Henrik Widell, bilinspektör:
Här i Armsjön är vi väl ett par gånger i veckan, vi försöker vara det iallafall eftersom vi har ett sådant trafikflöde igenom här. Det här är ju en jättebra kontrollplats, vi har bromsprovare, vi har våg vi har besiktningshall. Vi kan göra allt här, det är kanon! Det känns just nu som vi är en utdöende grupp faktiskt. Men, ja det är bara att bita ihop och jag hoppas verkligen att man tar sitt förnuft tillfånga och utbildar och anställer fler.
Reporter: Vad kommer det att få för konsekvenser för trafiksäkerheten om det fortsätter tror du?
Henrik Widell, bilinspektör: Ja, det kommer inte alls att bli bra. Vi kommer ju naturligtvis att bli ännu färre med tiden. Det är många som är gammal och ska gå i pension å fortsätter de så då kan man ju åka fritt. Då, jag menar risken att bli stoppad då den är ju minimal.
Om antalet inspektioner inte ökar kommer Sverige att bryta mot ett nytt EU direktiv som börjar gälla 2018. Då måste minst 11 500 tunga fordon kontrolleras varje år. Det innebär att polisen om tre år måste öka sina kontroller med mer än en tredjedel.
Anders Ygeman, inrikesminister:
Vi ska naturligtvis leva upp till EU:s krav och regler. Men då krävs också av EU att de rensar upp i sin lagstiftning så att det gör det enkelt att tillämpa lagar och regler. Idag har vi cabotagedirektiv och kombidirektiv som ibland löper över varandra och gör det väldigt svårt för en polisman att veta om det rör sig om en regelöverträdelse eller inte.
Efter en dag i Armsjön kan vi konstatera att besiktning av tunga fordon tar tid. Den här dagen hann de kontrollera nio lastbilar – det visade sig att fyra av dem bröt mot lagen. Två hade fel på bromsarna, en hade sovit för lite och den fjärde hade inte rätt att köra med sitt släp. Och Urs Marian sitter fortfarande kvar. Först efter fem och en halv timme kommer bötespengar från Rumänien.
Pär Andersson, trafikpolis (live): Bye, bye..bye,bye.
Men inte hela summan. Så polisen ger upp, när han vinkas av har han fått 500 kronor i rabatt. Lagarna är alltså på väg att skärpas ytterligare. Men frågan är vilken betydelse det får när allt färre kontrollerar att de efterföljs. Makedoniern i Sundsvall greps med falska handlingar den 7 oktober 2014. Men han försvann inte från de svenska vägarna. Kl 17:30 den 10 februari i år stoppas han på E6:an utanför Falkenberg. Nu kör han för ett slovenskt åkeri. Han saknar fortfarande förartillstånd, men eftersom han inte visar upp några förfalskade handlingar blir det ingen ny rättegång. Istället får han böta 3000 kronor. Och så sent som den 13 augusti i år stoppas han i Lomma. Nu kör han för ett bulgariskt åkeri och släpet är holländskt. Brottet är det samma och böterna likaså.
Stefan Holgersson, polisforskare: Det funkar inte att ha långtradare och annat som åker på vägarna som inte är säkra och förare som är påverkade, kanske inte ens har körkort. Vi måste kontrollera det här. Och dessutom så är det ju en illojal konkurrens att inte kontrollera sådana här saker så jag tycker att det är något som måste prioriteras och inte bara säga det utan verkligen visa det i handling.
Reporter: Om någon av dina barn skulle komma till dig och säga att jag vill bli lastbilschaufför?
Heidi Bodensjö, journalist: Ett absolut tvärnej, som situationen ser ut nu. Det finns andra alternativ att skaffa sig ett annat yrke, som det ser ut på vägarna nu. Att köra det jag kör det rekommenderar jag inte någon. Idag är lönsamheten så dålig, säkerheten minskar och jag tycker inte att detta är ett bra liv längre.