Anställda inom Scania förväntas följa reglerna i ”The Scania Way”, som bland annat handlar om att inte betala mutor, och slå larm vid minsta misstanke om fusk.

Men det svenska storföretagets affärer i Indien mellan 2013 och 2016 visar något helt annat.

”Inte en buss såldes utan mutor”

Genom dokumentation – i form av mailkonversationer, sms, dokument och vittnesmål – kan Uppdrag granskning tillsammans med tyska ZDF och indiska Confluence media avslöja hur agenter och återförsäljare som representerat Scania gett gåvor och kontanter till beslutsfattare för att vinna busskontrakt i Indien.

En agent säger: ”inte en buss såldes utan mutor”.

Scania har själva utrett misstankarna. De konstaterar att bolaget betalat för busskontrakt i sju olika delstater och att anställda uppger att misstänkta mutor var kända inom Scania.

I en internutredning står det:

”...godkännandet från dåvarande vd (för Scania Indien, redaktionens anmärkning) och ekonomichef fick xx och andra anställda att tro att betalningar till myndighetspersoner var vanligt inom Scania.”

Scanias vd: ”Vi var kanske lite naiva”

Scanias vd Henrik Henriksson var styrelseordförande för företaget i Indien mellan 2013 och 2016. Han säger att de felaktigheter som skett i Indien har begåtts av ett fåtal individer som agerat helt utanför ”The Scania Way”.

– Vi var kanske lite naiva, men vi satsade stort. Vi gick in med buller och bång och ville verkligen lyckas i Indien, men vi underskattade riskerna, säger han.

Det är inte ovanligt att internationella bolag anlitar återförsäljare och agenter för deras lokalkännedom. Parul Sharma är människorättsjurist med särskilt fokus på Sydasien.

– I dag finns så mycket data, forskning och information kring svårigheterna med just tredje-parts-konsulter och handelsagenter och hur man ska följa upp arbetet. Det inte går att hänvisa till någon sorts naivitet i frågan, säger hon.

En miljon indiska rupier i plastpåse

Uppdrag granskning har tagit del av hur misstänkta mutor betalats ut.

Enligt en chattkonversation mellan en agent och en Scaniachef ger agenten pengar till en minister i utbyte mot ett busskontrakt. Agenten fotograferar överlämnandet för sin egen säkerhet.

På bilder syns en kvinna med en svart plastpåse, som enligt Uppdrag gransknings källa innehåller en miljon indiska rupier, då motsvarande 130 000 kronor.

När sedlarna är räknade skickar Scaniachefen ett meddelande till ministern – pengarna har levererats. Men chefen är bekymrad över att agenten fotograferat kvinnan och skriver:

“Tack för hjälpen igår, men mycket viktigt att det är konfidentiellt.”

Scania: Delaktiga har fått lämna företaget

Vid ett senare tillfälle ska samma minister ha fått ytterligare en och en halv miljoner indiska rupier, vilket då motsvarade 210 000 svenska kronor, från Scanias agent.

Vd:n Henrik Henriksson säger att han sett bilden på kvinnan tidigare, att den finns i en av företagets interna utredningar.

– Vi hittade ett antal incidenter där det finns misstankar om mutor, men också ett fåtal där det finns bevis att våra privata återförsäljare har använt mutor och det är helt oacceptabelt.

Henrik Henriksson säger att privata affärspartners som varit inblandade har fått sina kontrakt uppsagda och att medarbetare på Scania som varit delaktiga har fått lämna företaget.

Har inte polisanmält

Men Scanias oegentligheter i Indien handlar inte bara om mutor. Uppdrag granskning kan också avslöja att Scania förfalskat lastbilsmodeller genom att byta ut chassinummer och skyltar på lastbilar för att kunna säljas till ett indiskt gruvbolag. En affär som varit värd närmare 100 miljoner kronor.

Trots allvarliga brottsmisstankar – och det faktum att Scanias egen utredare rekommenderat företagsledningen att anmäla de misstänkta brotten – så har det inte gjorts.

– Vi har tillräckligt mycket bevis för att anse att någon har gjort fel som är anställd på Scania internt i vårt eget bolag, men det är inte samma sak som att vi haft tillräckligt med bevis för att kunna gå till domstol eller att gå till polis och polisanmäla det, säger Henrik Henriksson.

Det är väl polisens uppgift att bedöma om det här är brottsligt eller inte?

– Den samlade bilden utav det här från våra rådgivare är att vi har inte tillräckligt med bevis och trygghet i att kunna gå vidare som det såg ut då.

Se en längre intervju med vd:n Henrik Henriksson här: