Historiska nedskärningar i klimatbiståndet

Uppdaterad
Publicerad

Regeringen har beslutat dra ner 9,2 miljarder kronor av det svenska biståndet. Detta drabbar klimatbeståndet extra hårt. Nu hotas projekt som är livsavgörande för människor i Afrika där klimatförändringar kan betyda missväxt, torka och svält.

Det är en av de största neddragningarna av biståndet som Sverige har gjort. Regeringen kallar det “omfördelning”, eftersom man valt att finansiera mottagande av flyktingar från Ukraina från biståndsbudgeten, vilket är möjligt enligt internationella principer.  

– Det är oseriöst med så dramatiska nedskärningar utan att man analyserar konsekvenserna för klimat och utsatta människor, säger Naturskyddsföreningens ordförande Johanna Sandahl. 

Vissa delar, som katastrofbiståndet, fredas från besparingar. Därför drabbas andra delar hårdare. Man sparar miljardbelopp på fonder som FN:s globala klimatfond. Området ”hållbar utveckling” – med många klimatprojekt – ska spara med 47 procent. 

– Miljontals fattiga är beroende av vårt stöd för att skapa hållbart jordbruk som skyddar dem från klimatförändringar, säger Anna Tibblin generalsekreterare på We Effect.  

Organisation är en av flera som får budgetneddragningar. Det handlar om 39 procent, mitt under rullande budgetår. Regeringens beslut gör också att Sverige själv blir största mottagarland för svenskt bistånd.  

Får följdverkningar 

Redan 2009 lovade världens rika länder att fram till 2020 skaka fram 100 miljarder dollar till klimatprojekt i fattigare länder. Löftet har fortfarande inte infriats, vilket skapar konflikter vid internationella klimatförhandlingar. Stefan Löfven kallade detta svek ”skamligt” i sitt tal på klimattoppmötet i Glasgow i höstas, och uppmanade länder att bidra med mer. Då lovade regeringen fördubblat klimatbistånd till 2025. 

Nu minskar Sverige sina bidrag med flera miljarder, vilket Naturskyddsföreningen befarar kommer få flera följdverkningar. 

– Om Sverige backar på klimatbiståndet, drabbas FN-projekt där kolkraft ställs om till solkraft, men det skapar också argument för andra länder att minska sina insatser, säger Johanna Sandahl. 

Finns majoritet – men också kritik 

Det är ofta fattiga människor som drabbas värst av klimatförändringar, samtidigt som dessa människor har minst ansvar för de utsläpp som orsakar klimatförändringarna. 

– Jag förstår om det kan bli svårt för lokala organisationer, men det är en extrem situation med kriget i Ukraina, och Sverige tillhör ändå de som ger mest klimatbistånd, säger klimatminister Annika Strandhäll. 

Regeringen har fått stöd i nedskärningarna från både moderater och sverigedemokrater, så det finns en majoritet i riksdagen. Men flera partier är kritiska. 

– Vill man se ett minskat migrationstryck, då måste man vara med och bistå och göra det möjligt för människor att vara kvar i sina hemländer, sa KD-ledaren Ebba Busch till Svenska Dagbladets podcast Politiken i april. 

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.