– Vi vill förändra EU. Vi vill absolut inte ha det EU vi ser i dag, en koloss på lerfötter som sakta men säkert tuggar i sig det nationella självbestämmandet hela tiden, säger Peter Lundgren som är EU-parlamentariker för Sverigedemokraterna och partiets förstanamn på listan inför valet i höst.
Opinionsmätningarna pekar på ett bra resultat vilket fått SD och andra högernationalistiska partier att vädra morgonluft. Belgaren Philip Claeys från partiet Vlams Belang talar om en ny vår för Europa.
– Den nya våren handlar om att människorna tar tillbaka kontrollen. Det är vad du ser i olika länder som Österrike och Italien med nya regeringar som är kritiska till det gamla systemet. Du ser det också i USA med Donald Trump och i Brasilien med valet av Jair Bolsonaro, säger Philip Claeys, som också är generalsekreterare i partigruppen ENF, där de mest radikala högernationalisterna återfinns.
Invandringspolitik gemensam nämnare
Den gemensamma nämnaren för högernationalisterna är att de vill ha en striktare invandringspolitik och mer inflytande till de olika medlemsländerna och färre gemensamma EU-beslut. Den här typen av partier har funnits i Europa i flera decennier, men på senare år har flera av dem tonat ned sitt EU-motstånd och talar nu om att förändra EU i stället för att lämna. Sverigedemokraterna är ett exempel.
– Framförallt för att det har uppstått en ny situation i Europa där de EU-kritiska partierna växer och för första gången kan vi få ett riktigt inflytande, säger Peter Lundgren (SD).
”Högerextremismen växer sig starkare”
Det här har skapat oro i andra delar av parlamentet och flera partier har gjort detta till en huvudfråga i valet.
”Högerextremismen växer sig allt starkare. Vi socialdemokrater ska ta matchen”, lyder budskapet i Socialdemokraternas valfilm inför EU-valet.
Fredrik Erixon, ekonom på den liberala tankesmedjan European Centre for International Political Economy menar att de högerkonservativas framgångar kan komma att förändra EU:s framtid.
– De kan komma att få en blockerande minoritet i många frågor vilket skulle kunna innebära att de i princip kan komma att störa hela EU:s agenda, om de vill det, säger Fredrik Erixon.
Högernationalistiska partierna splittrade
Men en svår fråga för de högernationalistiska partierna är samarbetet. I dag är de splittrade i tre grupper. Det finns allt ifrån EU-skeptiska konservativa till mer hårdföra nationalister och antiislamister som Le Pen i Frankrike och Geert Wilders i Nederländerna.
Synen på Ryssland är också en vattendelare. I gruppen ENF (Gruppen Nationernas och friheternas Europa) finns Lega från Italien vars partiledare Matteo Salvini, gillar Vladimir Putin. Det gör inte de östeuropeiska partierna. Men EU-parlamentarikern Kosma Zlotowski från det polska regeringspartiet Lag och rättvisa tror ändå att det ska kunna gå att samarbeta. Matteo Salvini har nyligen besökt Polen just för att diskutera ett eventuellt framtida samarbete.
– Den viktigaste delen av det vi talar om är Europa och vi har liknande uppfattningar om Europas framtid, säger Kosma Zlotowski.
SD tveksamma till Lega
Men Sverigedemokraterna är mer tveksamma till samarbete med just Lega, säger Charlie Weimers, tidigare stabschef för KD:s Lars Adaktusson i EU-parlamentet, men nu kandidat för SD i EU-valet.
– Det är ingenting jag ser framför mig. Vi skiljer oss åt väldigt mycket i synen på Ryssland. Lega är tyvärr ett väldigt Rysslandsvänligt parti men i övrigt vill jag inte spekulera alltför mycket i vilka partier vi ska samarbeta med efter valet, för det blir föremål för förhandlingar och diskussioner, säger Charlie Weimers (SD).
Fakta
De högernationalistiska partierna är i dag i huvudsak uppdelade i tre olika partigrupper i EU-parlamentet:
- ECR – Gruppen för konservativa och reformister: Här ingår bland annat: Sverigedemokraterna, Dansk Folkeparti, Sannfinländarna, Lag och rättvisa (Polen), Medborgardemokraterna (Tjeckien).
- EFDD – Här ingår bland annat: Ukip (Storbritannien), Femstjärnerörelsen (Italien)
- EFD – Här ingår bland annat: Nationell samling, fd Nationella fronten (Frankrike), Lega (Italien), FPÖ, Frihetspartiet (Österrike), Frihetspartiet (Nederländerna)
Dessutom finns ännu mer radikala partier som inte finns med i någon grupp, tex Gyllene Gryning (Grekland)