Olivers mamma Sandra Reis tog tidigt kontakt med BUP med förhoppningen om att få hjälp när sonen blev allt mer utåtagerande. Svaret lät dock vänta på sig.
Två och ett halvt år efter första kontakt fick de ett inbokat möte. Under den tiden påverkades Olivers skolgång negativt. Oliver kom att må allt sämre under denna tid, samtidigt som han enligt Sandra Reis var en fara både för sig själv och andra.
– Som vi kämpade för att få hjälp. För att få träffa en psykolog och höra om Oliver hade en diagnos säger Sandra Reis.
Och mycket riktigt. Väl på plats tog det det bara några timmar: Oliver har en ADHD-diagnos.
Men Oliver är inte ensam om att ha fått vänta.
Väntetiderna ökar
Regeringen har som mål att alla sökande ska erbjudas ett första besök hos barn- och ungdomspsykiatrin inom 30 dagar. Dessutom ska de få en fördjupad utredning inom ytterligare 30 dagar.
Men väntetiderna ökar. 2016 var det över 94 procent av patienterna som fick ett första besök hos Bup inom 30 dagar. Förra året var siffran helt annorlunda. Då fick bara 44 procent ett första besök inom samma tid.
Sommaren 2016 centraliserades Akademiska sjukhusets Bup-verksamhet efter att sjukhuset hävdat att det inte gått att få tag på personal och patienternas säkerhet inte kunde garanteras. Vården koncentrerades till Uppsala, från att tidigare ha funnits i Enköping, Tierp och Östhammar.
”Känns olustigt”
För Sandra Reis och Oliver tog det dock längre tid. Två år.
– Att det ska ta över två år för att få fem timmars arbete gjort – det känns lite olustigt, säger Sandra Reis.
Hon är besviken på att ärendet bland annat försenades med hänvisning till att skolan skulle göra en så kallad basutredning och menar att problemen med sonen var så pass stora att ett besök hos en psykolog borde ha skett mycket tidigare.
I år ser man från Bup en positiv trend av att köerna minskat och att det blivit lättare att rekrytera personal.
Men Ola Duregård, som är chef för barn och ungdomspyskiatrin i Uppsala, är inte nöjd med siffrorna från 2017.
”Där måste vi bättra oss”
– Det är inte alls ok. Men som ett enkelt svar: där måste vi bättra oss, säger Ola Duregård.
I dag är Sandra Reis mer hoppfull. Diagnosen är ställd och hon kan se framåt.
– Det är klart att det har känts tungt stundtals, men man ger aldrig upp för sina barn.
Psykisk ohälsa bland barn och unga vuxna ökar i länet
- Hos de yngsta, upp till 17 år, är ökningen 67 procent på tio år visar Siffror från Socialstyrelsen.
- Skillnaderna i kommunerna är marginella. Från omkring 8 procent till omkring 11 procent.
- Värst drabbad är gruppen unga kvinnor mellan åldrarna 18-24. Där mår 84 procent dåligt.