De senaste 20 åren har psykisk ohälsa bland barn och unga vuxna i Sverige ökat kraftigare än i de andra nordiska länderna. Det handlar både om självrapporterade psykiska besvär och diagnostiserade psykiska sjukdomar, enligt Socialstyrelsens rapport Utvecklingen av psykisk ohälsa bland barn och unga vuxna.
Tuffare arbetsmarknad
I dag har närmare 190.000 barn och unga vuxna någon form av psykisk ohälsa. Mest drabbade är unga kvinnor i åldern 18-24 år. Det motsvarar omkring 10 procent av flickor, pojkar och unga män samt 15 procent av unga kvinnor.
Ökningen återspeglas i hela ungdomsgruppen, även om den är högre bland personer med svåra psykosociala förhållanden. Det kan enligt rapporten tyda på att orsakerna står att finna i miljöer där de flesta ungdomar vistas, till exempel i skolan eller vid inträdet på arbetsmarknaden.
– Det skulle kunna handla om att det är svårare att ta sig in på arbetsmarknaden i dag än tidigare, eller att utbildningarna är mer teoretiska. I dag jobbar barnen nästan som små projektledare och om man till exempel har adhd kanske man behöver mer hjälp än tidigare, säger rapportförfattaren Peter Salmi.
Oro inför framtiden
Depressioner och olika typer av ångestsyndrom är huvudorsaken till den stora ökningen.
– Det här är diagnoser som kan vara kopplade till stress, att man har höga krav på sig. Är det tuffare i skolan eller att ta sig in på arbetsmarknaden kanske man utvecklar nedstämdhet och känner oro inför framtiden.
Men även neuropsykiatriska tillstånd som adhd och autism ökar, liksom bipolärt syndrom och emotionellt instabilt personlighetssyndrom. Samtidigt ökar diagnoser som tyder på skadligt bruk och beroende av olika substanser, speciellt bland unga män.
I takt med ökningen skriver läkarna ut allt mer psykofarmaka.
Risk för självmord
Socialstyrelsen bedömer att den psykiska ohälsan kommer att fortsätta öka. Personer som diagnostiseras med depression eller ångestsyndrom riskerar långa sjukdomsförlopp samtidigt som det finns en förhöjd risk för självmord eller självmordsförsök.
– Enligt vår analys finns det inget som tyder på att det här kommer att vända den närmaste framtiden.
Hit kan du vända dig för att få hjälp
Här hittar du telefonnummer du kan vända dig till om du behöver råd, stöd eller någon att prata med.
Vid akut hjälp, ring alltid nödsamtal 112.
Till dig som är under 18 år:
Rädda Barnens stödlinje
Tel: 0200-77 88 20. Alla dagar kl 15-18.
Barnens rätt i samhället (BRIS)
Barnens telefon: Alla dagar klockan 14.00-21.00. Telefon: 116 111
Vuxnas telefon – om barn: Alla vardagar klockan 9-12. Telefon: 077-150 50 50
Det går också att chatta och mejla via bris.se.
Jourhavande Kompis
Chatta på hemsidan – vardagar klockan 18.00-22.00 och helger klockan 14.00-18.00.
Är du under 18 år kan du dessutom kontakta din närmaste ungdomsmottagning. Du kan även vända dig till skolsköterskan eller elevhälsovården på din skola. Föräldrar kan, om det gäller små barn, kontakta BVC, och om det gäller äldre barn ta kontakt med BUP.
För dig över 18 år:
Ring 1177 Vårdguiden om psykisk ohälsa
Mer om hur man söker vård och hjälp kan du läsa om här.
Hjälplinjen – har öppet mellan kl 13.00 och 22.00 alla dagar.
Telefon: 0771-22 00 60
Hemsidan hittar du här.
Mind – ideell förening mot psykisk ohälsa
Telefon: 90101 dygnet runt
Chatten nås via mind.se
Jourhavande Medmänniska
Telefonjour alla dagar klockan 21.00-06.00
Telefon: 08-702 16 80
Jourhavande präst
Telefonstöd, via 112: Alla dagar, klockan 21.00-06.00.
Hemsidan hittar du här.
SPES
För dig som är anhörig till någon som har tagit sitt liv. Telefonjour varje kväll mellan klockan 19.00-22.00.
Telefon: 08-34 58 73