De nya lagar av typen ACTA och SOPA som många lagstiftare och lobbyister försöker driva igenom går i grunden ut på att spärra icke önskvärda webbadresser.

Spärra The Pirate Bay

Idén är exempelvis att man ska kunna stoppa en webbsida som The Pirate Bay från att existera på nätet, genom att spärra åtkomsten till sidans webbadresser.

Men det nya fildelningsprogrammet Tribler har ingen central webbsida som går att stänga ner.

-Vi gillar inte opålitliga servrar, säger Johan Pouwelse till sajtenTorrentfreak. Med Tribler har vi lyckats uppnå noll sekunders uppehåll i tjänsten under sex års tid, tack vare att vi inte litar på skakiga grunder som DNS, webbservrar eller sökportaler.

Har utvecklats under åratal

Johan Pouwelse är en i ett team forskare vid tekniska universitetet i Delft i Holland. De har under mer än sex års tid arbetat för att ta fram ett fildelningsprogram som inte ska gå att stoppa med annat än att man stänger av hela internet.

-Vårt huvudsakliga vetenskapliga mål är att underlätta gränslöst informationsdelande, säger Pouwelse.

Fildelningsprogrammet Tribler har redan blivit så populärt att webbsidan man laddar ner det från tvingats skala ner innehållet till ett minimum. Här finns nu bara nedladdningslänkarna kvar, och ingen bakgrundsinformation.

Istället för att hämta information om var filerna finns på nätverket från en central server har listorna över var filer finns decentraliserats och delas av många olika användare.

Men Tribler är inte den enda teknik som kan göra alla lagförslag om att spärra och blockera nätet tandlösa.

BlockAid går runt spärrar

BlockAid är en webbtjänst som går ut på att gå runt de domänspärrar som de amerikanska myndigheterna infört.

Varje gång en dator kopplar upp sig mot en webbadress så skickas trafiken via en DNS-server. En DNS-server översätter de ord som vi människor lätt kommer ihåg (som google.com) till den egentliga sifferserie (ip-adress) där webbplatsen finns. DNS-servrar fungerar alltså som ett slags vägskyltar.

Enkelt att ställa in

Det är enkelt att ställa in sin dator att använda BlockAids DNS-servrar istället för de automatiska DNS-servrar man annars blir tilldelad av sin internetoperatör. Då ändras vägskyltarna så att datorn åter igen hittar fram till webbplatsen som ”spärrats”.

”USA spärrar domäner illegalt”

”BlockAid föddes efter att USA illegalt spärrat olika domäner – och vårt mål är att visa hur meningslöst det är att införa DNS-blockering för att slåss mot upphovsrättsintrång, och som ett sätt att censurera internet”, förklarar upphovsmännen på sajten.

Och samtidigt utvecklas nya tekniker som ställer till det för film- och skivbolagens lobbyister, däribland Meshnet, Tor och den decentraliserade toppdomänen .bit.

Meshnet ett ”folkets internet”

Meshnet kan beskrivas som ett eget internet som inte är beroende av myndigheter och landsgränser. Istället för det vanliga systemet med toppdomäner så är Meshnet ett slags ”folkets internet”.

Alla som kopplar upp sig på Meshnet bidrar till att skicka trafiken vidare inom Meshnet – ungefär som ett torrent-nätverk, fast för hela internet-trafiken.

Internet via radio

Meshnet-noder kan skicka trafik via det gamla vanliga nätet, men också via egna trådlösa noder som radiovågor. Mer information finns exempelvis här och här.

Att skapa en egen radiosänd nod i Meshnet ska inte kosta mer än 300-400 kronor – och då har man full tillgång till nätet utan någon månadskostnad.

Tor gör dig anonym

Tor är ett sätt att dölja från vilken ip-adress (och plats) man surfar. Man kan också sätta upp Tor-servrar som får ändelsen .onion (istället för .com). De servrarna är i princip omöjliga att hitta och stänga ner. Flera av dem är redan oerhört populära.

Nya toppdomänen .bit ökar snabbt

Toppdomänen .bit fungerar på ett helt annat sätt än de vanliga toppdomänerna. En .bit-domän kan registreras helt anonymt genom att man betalar med den anonyma valutan Bitcoin. Endast den som har betalt med en kryptografisk Bitcoin-nyckel och därmed fått den kryptografiska nyckeln till domänen kan ändra uppgifterna i domän-adressen (och peka om den till olika serverplatser).

.bit kan inte spärras

.bit-domänerna och deras pekningar ut på nätet sparas sedan i en publik logg, som inte går att ändra i om man inte har den kryptografiska nyckeln. Myndigheter som det amerikanska justitiedepartementet kan alltså inte ändra domänernas pekningar hur mycket de än vill.

Det finns flera olika metoder att nå .bit-domäner, och internetleverantörer är fria att implementera system som gör att deras kunder kan nå en .bit-domän. Med ett tillägg till Firefox kan man också komma åt .bit-domäner, om inte den egna internetleverantören stödjer .bit ännu.

-Rent principiellt tycker jag .bit-systemet verkar vara något bra att stödja, säger internetleverantören Bahnhofs styrelseordförande Jon Karlung till SVT. Hela domännamnsystemet bygger ju på att någon ska kunna bestämma över vart webbadresserna pekar, och att då införa domäner som man kan registrera helt anonymt verkar vara en bra idé. Speciellt nu är man inför den ena galna övervakningslagen efter den andra, vi får titta på det, men det behövs ju en kritisk massa också.