Samtyckeslagen har både hyllats och kritiserats sedan den trädde i kraft 2018. I SVT:s Sverige möts gav nytillträdda jämställdhetsministern Paulina Brandberg (L), sin syn utifrån sin bakgrund som åklagare.
– Innan den här lagen kom hade jag till exempel mål med olika former av överraskningsmoment, där någon kanske för in fingrar på någon som kanske inte alls var med på det. Det var svårt att hantera juridiskt. Där tycker jag man har täppt till en viktig lucka.
Advokaten Kristina Bandrup tycker inte att lagen har lett till en mer jämlik rättsprocess.
– Snarare har mannen fått en ökad förklaringsbörda, säger hon.
– Det finns jättemånga exempel där man byter moment i sexakten och tror man att man har ett samtycke, men så blir det en anmälan, säger Kristina Bandrup.
Ministern: Ska inte krävas fysiskt motstånd
Jämställdhetsministern menar att lagen är ett viktigt ställningstagande.
– Jag tycker det är väldigt viktigt att man som kvinna inte ska behöva göra fysiskt motstånd för att det ska bli en våldtäkt. Det ska inte vara en presumtion att kvinnors kroppar är tillgängliga om det inte blir ett fysiskt motstånd, säger Paulina Brandberg (L).
Se Sverige möts i SVT Play.
Samtyckeslagen
Den 1 juli 2018 trädde samtyckeslagen i kraft i Sverige. Lagen innebär att sexuell aktivitet är straffbart om den ena parten inte deltar frivilligt. En person kan alltså att dömas för våldtäkt även om personen inte använt sig av hot eller våld.
Källa: Brå