Det är inte de som jobbar som är mest stressade utan de utanför arbetslivet. 40 procent av alla kvinnor som studerar uppger att de är stressade. Foto: Anders Wiklund/TT

Var fjärde ung person känner sig stressad – vanligast utanför arbetslivet

Uppdaterad
Publicerad

Var fjärde ung person känner sig stressad. Det visar nya siffror från Folkhälsomyndigheten.

Det är inte de som jobbar som stressar mest – de är de som står utanför arbetslivet, som till exempel pluggar.

– Det är en trend som vi ser, säger utredaren Hillevi Busch.

Vi blir alla stressade någon gång, och det i sig är inte farligt. Långvarig stress däremot, utan tillräckligt med återhämtning, kopplas till en ökad risk för både fysisk och psykisk ohälsa.

Folkhälsomyndighetens nationella folkhälsoenkät visar att allt fler unga känner sig stressade. Bland 16-29-åringar uppger 26 procent att de är stressade, vilket är 6 procentenheter mer än för två år sedan. Hårdast drabbade är kvinnor – hela 35 procent svarade att de är stressade och mer än var tionde är mycket stressad.

Om man jämför med befolkningen i stort är andelen stressade högst bland unga.

– Generellt sett kan man säga att unga toppar statistiken för det mesta när det gäller psykisk ohälsa och psykiska besvär, så även stressen. Det finns inga helt givna svar kring vad det beror på, säger Hillevi Busch, utredare på Folkhälsomyndigheten.

Minst stressande att jobba

En sak är dock tydlig när man tittar på resultatet av enkäten: De som står utanför arbetslivet till följd av studier, sjukskrivning eller arbetslöshet är de som är mest stressade. 40 procent av alla kvinnor och 20 procent av alla män som studerar uppger att de känner sig stressade. Cirka åtta av tio som studerar är mellan 16 och 29 år.

– Det är en trend som vi ser, att de som står utanför arbetslivet uppger både mer stress och psykiska besvär än de som är i arbetslivet. Och det är ju kanske lite tvärtemot det man tänker, säger Hillevi Busch.

Stress handlar helt enkelt om så mycket mer än att bara ha mycket att göra.

– Det kan till exempel handla om en ekonomisk stress. Alla bidragsformer man har är ju tidsbegränsade, och många gånger måste man prestera. Till exempel som student måste man prestera för att fortsätta få studiemedel.

Så många känner sig stressade

Unga mellan 16 och 29 år

• 26 procent känner sig stressade

• Av dem känner sig 7 procent mycket stressade

Kvinnor mellan 16 och 29 år

• 35 procent känner sig stressade

• Av dem känner sig 11 procent mycket stressade

Hela befolkningen, 16-84 år

• 16 procent känner sig stressade

• Av dem känner sig 4 procent mycket stressade

Hela befolkningen efter sysselsättning

• 14 procent av de som jobbar känner sig stressade, 3 procent mycket stressade

• 26 procent av de som är arbetslösa känner sig stressade, 7 procent mycket stressade

• 41 procent av de med sjukpenning känner sig stressade, 14 procent mycket stressade

• 31 procent av de som studerar känner sig stressade, 8 procent mycket stressade

Källa: Folkhälsomyndigheten

Om undersökningen

Folkhälsomyndigetens nationella folkhälsoenkät genomförs vartannat år. Mellan 2004 och 20016 gjordes den årligen.

Urvalet består av 40 000 personer i Sverige mellan 16 och 84 år. Statistiska centralbyrån (SCB) anlitas för att genomföra

undersökningen och urvalet görs obundet och slumpmässigt från SCB:s register över totalbefolkningen.

42,1 procent valde att svara på enkäten, via papper eller webben.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.