– Man kan nog tala om en trend. Det som är mystiskt och spöklikt fascinerar och på det här sättet skulle man ju också kunna återanvända hus som ingen längre vill ha, säger Daniel Vallin, pressansvarig på Lantmäteriet.

Enligt helt färsk statistik – som Lantmäteriet tagit fram med anledning av det ökade antalet förfrågningar – finns i dag 847 byggnader som förfallit under så lång tid att de nu börjat kallas ”spökhus”.

”Vill fånga mystiken”

Flest, 95, har hittats i Västra Götaland. I Uppsala räknas enbart fyra fastigheter in i spökhus-kategorin.

– De som hör av sig hit vill veta varför husen stått öde så länge, vilka som ägt det och såna saker. Det verkar som fler och fler vill fånga mystiken som finns i övergivna platser, säger Per Sörbom, funktionschef vid Lantmäteriet.

Kriterierna för vad som ska betecknas som ett spökhus är inte helt entydiga. I Lantmäteriets beräkning utgår man från en bostadsbyggnad där ingen kan antas bo. Fastigheten ska dessutom inte ha ändrats i fastighetsregistret sedan 1950 eller bytt ägare sedan 1970.

– Det kan till exempel vara hus som ärvts och ingen av arvingarna har haft möjlighet att lösa ut de andra. Eller att ägarna sannolikt inte är i livet eller av andra anledningar inte tänkt återvända, säger Per Sörbom.

Lösa bostadsbrist

Förslagen på vad de öde spökhusen skulle kunna användas till är flera.

– Det finns säkert några som kan tänka sig att göra riktiga ”spökhus” av de äventyrliga miljöerna. Sedan har vi haft en kommun som beställt en egen lista över ödehus. Där hoppas man att husen ska hjälpa till att lösa bostadsbristen bland återvändare, säger Per Sörbom.

Daniel Vallin skulle kunna tänka sig att köpa ett av de spökhus han själv fotograferat för Lantmäteriets räkning.

– Man blir andäktig när man ser huset. Det går lätt att se framför sig hur man hållit eleganta fester och huset varit fullt av liv. Och nu står det bara där och förfaller.

– I mina ögon är det ett drömhus. Men som det ser ut nu skulle jag inte vilja åka dit i skymningen...