Utmärkande för de svenska resenärerna är att nästan alla 300 individer som rapporten tittat på uppburit någon form av statliga bidrag och att det förekommer att man har personer i Sverige som hanterar post och annat för att ge sken av att personen fortfarande befinner sig i Sverige.
Det visar en ny rapport som gjorts av Försvarshögskolan på uppdrag av Finansinspektionen.
– Det var inte förvånande, vi har sett samma mönster i andra länder. Mest förvånande var att nästan alla hade det i någon form. Men det handlar om att uppföljning måste fungera bättre. Problemet är att det finns för liten uppföljning, säger Magnus Ranstorp, terrorforskare och en av dem som skrivit rapporten.
Rapporten från Försvarshögskolan omfattar de omkring 300 individer som 2013–2016 rest till Syrien och Irak för att delta i strider, till exempel för Islamiska staten.
Många tar lån från CSN
Vanligast är bidrag som kommer från Försäkringskassan så som bostadsbidrag, barnbidrag, studielån, underhållsstöd och föräldrapenning. Det är också vanligt att personer som befinner sig i Sverige får bidrag som de därefter skickar ner till de personer som befinner sig i konfliktområdet.
Även om personerna blir återbetalningsskyldiga vid felaktiga utbetalningar är utsikterna små att lyckas kräva tillbaka pengarna eftersom de lämnat Sverige.
– Det är inga stora pengar, de blir inte rika på det, men det kan räcka långt i en konfliktszon, säger Magnus Ranstorp.
I rapporten har myndigheterna också sett att många av dem som ska resa ner ansöker om studielån för utlandsstudier. Pengarna betalas då ut i en stor klumpsumma, vilket gjort just lån för utlandstudier attraktivt. Polismyndigheten bedömer att en betydande del av terrorresenärerna har tagit studielån.
”Fullkomligt oacceptabelt”
Gymnasie- och kunskapsminister Anna Ekström (S) reagerar starkt på uppgifterna om att pengar från CSN finansierar terrorresor.
– Det är förstås fullkomligt oacceptabelt. Inga statliga medel ska användas till något som är i närheten av terrorism. Vi tar tag i det här omedelbart. Vi förbereder redan nu att gå till riksdagen och säkerställa att regeringen får möjlighet att se till att man inte kan betala ut så stora summor samtidigt, säger Anna Ekström (S).
I dag betalas lån för utlandstudier ut i en klumpsumma. Men Anna Ekström (S) anser att utbetalningarna av studiemedel nu måste göras i mindre summor.
– Så att de i så liten utsträckning som möjligt kan användas till felaktigheter. Och jag kan inte tänka mig något annat än att Riksdagen tycker att det här är ett bra förslag, säger hon.
Svårare att se spår
Det har länge varit känt att personer som planerar att resa ner till Syrien och Irak för att ansluta sig till terrorgrupper lämnar finansiella spår efter sig. Men enligt myndigheterna har det blivit betydligt svårare att se varningssignalerna.
En trolig förklaring till att det blivit allt svårare att hitta spår efter den som planerar en terrorresa är att personerna blivit betydligt mer medvetna om de spår som olika aktiviteter lämnar.
Bilköp, sms-lån och maximerade krediter är fortfarande vanliga, men personerna som planerar resorna är betydligt mer försiktiga. Bland annat tar man betydligt kortare tid på sig att förbereda, för att minska risken för upptäckt.
Det har också blivit allmänt känt att myndigheter aktivt jobbar för att motverka resor.
En annan typ av ekonomisk brottslighet som nu kartlagts bland terrorresenärer är momsbrott. Flera företag har används för att sälja mobiltelefoner och med hjälp av mellanhänder har pengar flyttats mellan olika företag för att undanhålla skatt.
Brottsligheten har varit omfattande och lett till att tiotals miljoner har undanhållits staten.
– En av våra slutsatser är att myndigheter i Sverige måste bli bättre på att samverka och skaffa sig en gemensam bild, säger Magnus Ranstorp.