Frisläppandet av Hamid Noury väcker frågor på flera plan, menar Anna Johansson, som understryker att Amnesty länge varnat för att Iran återkommande fängslar utländska medborgare för att uppnå sina syften.

– Risken är naturligtvis, eftersom det här uppenbart fungerar, att man kommer fortsätta med det.

Det andra är det allvarliga rättvisan inte får ha sin gång.

– Hamid Noury är dömd för väldigt grova brott. Att han nu inte får avtjäna sitt straff för de brott han faktiskt begått, det tycker jag inte är att ge rättvisa till de många offer under de här fängelsemassakerna 1988 som han dömdes för.

Kristerssons svar

Under en pressträff sent på lördagen betonade Ulf Kristersson (M) att det inte var en enkel avvägning att släppa Noury. I Sveriges radios ”Godmorgon, Världen!” på söndagen svarade statsministern på kritiken mot att Ahmadreza Djalali inte frigivits samtidigt, något som bland annat hans fru kritiserat.

– Jag har väldigt stor respekt för hennes besvikelse. Men jag förstår inte riktigt kritiken, för alternativet hade varit att lämna kvar de två svenskar som nu kunde komma hem.

”Kunnat gå ännu längre”

Att Ahmadreza Djalali, som också fängslats i Iran, inte släpptes ska enligt utrikesminister Tobias Billström (M) bero på att Iran vägrat förhandla om hans frigivning. Trots det menar Anna Johansson att det borde ha gjorts mer.

– Jag har naturligtvis inte varit en del av de här förhandlingarna så det är svårt att bedöma. Men jag kan samtidigt konstatera att Sverige, om man nu ska använda fångutväxling som metod för att komma till rätta med svenska medborgare som är fängslade, har haft ett oerhört starkt kort.

Enligt Johansson har Iran länge varit angeläget att få Hamid Noury frisläppt från Sverige.

– Här tänker jag att man kanske kunnat gå ännu ett steg längre för att få hem Ahmadreza Djalali.