Regeringen spår ett mörkt 2020 där BNP rasar med 4 procentenheter, sysselsättningen minskar och arbetslösheten ökar till 9 procent.
I går presenterades de högsta varselsiffrorna någonsin. Det sagt, Sverige går in i den här ekonomiska krisen med bra statsfinanser och historiskt sett låg statsskuld. Nu väntar andra tider.
Det är dramatiska siffror som finansministern presenterar i en högst osäker värld. Det regeringen nu spår är ett BNP-fall lika djupt som under finanskrisen, och att det kommer ta flera år för ekonomin att återhämta sig. 80 miljarder har regeringen hittills satsat på olika stödpaket, och dessutom tillhandahållit lån och garantier till ett värde om 500 miljarder kronor. Utgiftstaket har varit svårt nog att hålla i goda tider, just nu letar finansminister Magdalena Andersson inte ens ursäkter för att hon inte har någon finansiering på plats för att täcka de enorma stödpaketen.
Analysen är mer positiv än Handelsbanken som spår ett 7-procentigt ras i BNP och mer negativ än SEB.
Regeringen spår att riksbanken sänker räntan
För att kalkylen ska hålla utgår regeringen från att det här är en kort och intensiv kris. Extremt osäkra ljustecken från Kina kan ge stöd till den tesen. Men för att kalkylen ska hålla spår regeringen att Riksbanken återigen sänker räntan till minus. Det är för att den redan låga inflationen mycket väl kan skifta till ett läge där priser på varor och tjänster minskar. Riksbanken har hittills hållit emot, med lite posttraumatiskt stressyndrom efter sin tid med minusränta. Men med tanke på det dystra läget lär det ändra på sig.
Vi ser nu att krisen letar sig från Kina-exponerade bolag till småföretag och anställda – den sprider sig som ringar på vattnet. Ingen sektor lär bli opåverkad. Tusenmiljardersfrågan är; räcker de redan lagda statliga stödpaketen? Antagligen inte.
Mer stöd till företagen är att vänta
Regeringen har också fått mycket kritik för att de mest tillhandahållit lån och garantier till drabbade företag. Kritiken är stor från små och medelstora företag som upplever stöden för krångliga och dyra. Det är uppenbart att det inte går att jobba snabbt nog i den här krisen. Det som då ligger nära till pass är att ge företagen noll ränta på det uppskjutna skattebeloppet och att staten tar än mer av lönekostnaden för de anställda.
Men frågorna på presskonferensen handlade mycket om hur tillförlitlig prognosen är. Det är en prognos som inte bara beror på hur smittspridningen utvecklar sig i Sverige utan i resten av världen. Det är extremt många okända variabler. Vi ser redan störningar i handeln med stängda gränser, något som mycket väl kan fortsätta resten av året.
I prognosen spår regeringen att nedstängningen av ekonomin når sin kulmen under våren och att det sedan vänder brant uppåt efter sommaren. Ingen vet hur länge krisen varar. Tyvärr ligger riskerna på nersidan.