SVT/Novus undersökning visar att allmänhetens förtroende är störst för sjukvården. Bara 13 procent av de tillfrågade säger sig ha lågt förtroende för sjukvården, medan 59 procent har högt förtroende.
Folkhälsomyndigheten, som fått utstå hård kritik på flera håll i medierna, visar också upp positiva förtroendesiffror, liksom MSB, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap.
Regeringen däremot visar upp svagare förtroendesiffror. Av de tillfrågade uppger 32 procent att de har högt förtroende för regeringens hantering av coronaviruset, medan 37 procent säger att de har lågt förtroende.
En annan förklaring till att regeringen åtnjuter lägre förtroende än myndigheterna är den partipolitiska uppdelningen av väljarkåren. Regeringspartiernas egna sympatisörer har inte oväntat större förtroende för regeringen än oppositionspartiernas väljare.
En annan förklaring kan vara att såväl statsministern själv som regeringen som helhet fört en ganska undanskymd tillvaro i krishanteringen – i alla fall fram till i dag.
Viktigt för regeringen att visa handlingskraft
Vid en hastigt sammankallad presskonferens presenterade regeringen tillsammans med Centerpartiet och Liberalerna en extra ändringsbudget med flera åtgärder. Det handlar bland annat om ett tidigareläggande av så kallade korttidsarbeten, som ska rädda sysselsättningen i krisdrabbade företag. Men det handlar också om att slopa karensdagen i sjukförsäkringen för att anställda som känner sig hängiga ska stanna hemma.
Kommuner och regioner utlovas också full kompensation för ökade kostnader till följd av coronaviruset. Senare på eftermiddagen meddelade regeringen att den ställer sig bakom förslaget att stoppa allmänna sammankomster med fler än 500 deltagare.
För regeringen är det förstås viktigt att visa handlingskraft, inte minst efter den kritik som förts fram av olika experter om att de svenska åtgärderna inte varit tillräckligt långtgående. Om de förslag som presenterats i dag leder till ökat förtroende för regeringen är ännu för tidigt att uttala sig om.
Ytterst avgörs detta av hur smittspridningen nu utvecklas och om läget förvärras ytterligare i Sverige. De åtgärder som regeringen nu presenterat kan ju mycket väl visa sig vara otillräckliga om situationen i Sverige snabbt blir sämre.
Krishantering kan hjälpa eller stjälpa en regering
Annars är just krishantering det som kan hjälpa eller stjälpa en regering i trångmål. Fredrik Reinfeldts första alliansregering är ett bra exempel på detta. Hans regering var i praktiken uträknad efter ett antal impopulära reformer efter valsegern 2006.
Alliansregeringen ansågs dock hantera finanskrisen 2008-2009 på ett effektivt sätt, vilket inte bara ledde till ökat opinionsstöd för Moderaterna, utan också att förtroendet ökade för den moderate statsministern, även bland socialdemokratiska väljare.
Omvänt brukar krishanteringen under tsunamin 2004 användas som exempel på motsatsen. Misstagen under tsunamikatastrofen var en av flera faktorer bakom den dåvarande S-regeringens fall 2006.
SVT/Novus undersökning visar också en polariserad väljarkår. Sverigedemokraternas väljare har överlag ett klart lägre förtroende för samhällsinstitutionernas hantering av coronaviruset. Ett exempel är sjukvården där 42 procent av de socialdemokratiska väljarna säger sig ha högt förtroende vilket kan jämföras med 11 procent av SD-väljarna.
Förtroende kan undermineras
Resultatet är dock inte överraskande. SD-väljare brukar i olika undersökningar uppvisa lägre grad av förtroende för olika samhällsinstitutioner än andra väljargrupper.
En annan grupp som uppvisar lägre förtroende för myndigheternas och sjukvårdens hantering av coronaviruset är de som är mest oroliga för att själva bli smittade. Här finns ett tydligt samband med lägre förtroende.
En slutsats av detta är att förtroendet för såväl regeringen som myndigheterna kan undermineras ytterligare om smittspridningen fortsätter och läget förvärras i Sverige. I ett sådant läge lär ju också fler medborgare känna oro för att själva smittas.