Magdalena Andersson höll på onsdagen ett två timmar långt möte med riksdagens partier på grund av det skärpta säkerhetsläget.

Bakgrunden är de ökade ryska militära aktiviteterna längs Ukrainas gräns och de ryska säkerhetspolitiska kraven på Nato och USA, bland annat att Nato inte ska ta in nya medlemmar.

Andersson uppgav på en presskonferens efter mötet att regeringen ”ser med stort allvar på den alltmer konfrontativa retoriken från Ryssland”.

”Vi bestämmer själva”

Andersson underströk att regeringen är tydlig i alla sammanhang med att de krav Ryssland framfört är oacceptabla.

– Den europeiska säkerhetsordningen är inte förhandlingsbar och nationell rätt ska respekteras, säger statsministern.

– I Sverige är det vi själva som bestämmer över vår utrikes- och säkerhetspolitik och vilka länder vi väljer att samarbeta med.

Andersson betonade samtidigt att Sveriges säkerhetspolitiska linje ligger fast och att det inte är läge för några tvära kast.

Moderaterna, Kristdemokraterna, Liberalerna, Centern och Sverigedemokraterna anser att det skärpta säkerhetsläget gör att regeringen bör återinkalla försvarsberedningen.

Försvarsberedningen är ett forum för konsultationer mellan regeringen och representanter för riksdagens partier om säkerhetspolitiken och försvarspolitiken. Den gör bland annat analyser av den säkerhetspolitiska utvecklingen och bedömningar av hur Sveriges försvar bör utformas på sikt. Det gjordes senast inför riksdagens försvarsbeslut 2020.

Snabbare försvarssatsningar?

Högeroppositionen vill att försvarsberedningen ska uppdatera analysen av den nya säkerhetspolitiska situationen. Ulf Kristersson (M), påpekar att försvarsberedningen sammankallades efter att Ryssland gått in i Ukraina 2014.

– Det finns goda skäl att göra det nu också, säger han.

Inget besked

Andersson gav dock inget besked om försvarsberedningen.

– Vi kommer nu efter de inspel vi fått fundera vilket som är det bästa sättet att föra den här dialogen, säger hon.

Andersson uppger att det finns både för- och nackdelar med försvarsberedningen. Ett exempel på en nackdel är, enligt henne, att försvarsberedningens område kan vara för snävt.

– Det här handlar om mer än försvarspolitik. Det här är ju en situation som också i allra högst grad berör utrikespolitik och diplomati, säger statsministern.

På frågan om hon utesluter att planerade satsningar på det svenska försvaret kan behöva tidigareläggas på grund av det skärpta säkerhetsläget, svarar Andersson:

– Vi är inte i ett läge där någonting ska uteslutas.

Inför mötet krävde Moderaterna också att oppositionen ska få vara med och diskutera utformningen av den nationella säkerhetsstrategin. Det är ett offentligt dokument som tar upp en rad olika typer av hot, som militära hot, klimathotet, hälsohot, terrorism och energiförsörjning. Nuvarande strategi presenterades 2017 och den ska förnyas vart femte år.

Andersson uppgav på presskonferensen att alla riksdagspartier kommer att bjudas in för att ha synpunkter på arbetet med den uppdaterade strategin.